Så påverkar EU:s förordning om nettonollindustrin offentlig upphandling
EU:s förordning om nettonollindustrin har trätt i kraft. Den ska tillämpas från och med den 29 juni 2024. Syftet med förordningen är bland annat att stärka EU:s konkurrenskraft på området men också energisystemets försörjningstrygghet och omställningen till ren energi. Detta ska hjälpa EU att nå sina klimat- och energimål för 2030 och bli klimatneutralt 2050. Förordningen pekar ut ett antal teknologier, bland annat solceller, vindkraft, batterier samt koldioxidavskiljning och lagring.
Förordningen innehåller bland annat vissa bestämmelser om offentlig upphandling av ovanstående teknologier som rör upphandlingar som omfattas av LOU, LUF eller LUK. Kontrakt som ingås av inköpscentraler och vars värde är lika med eller högre än 25 miljoner euro ska enligt förordningen ha minimikrav på miljömässig hållbarhet. Från den 30 juni 2026 gäller denna bestämmelse alla upphandlingar som rör sådan teknik och som överstiger tröskelvärdena.
Redan från start ska alla kontrakt som omfattas av förordningen ska ha minst ett krav eller kontraktsvillkor avseende:
- sociala eller sysselsättningsrelaterade villkor
- tillämpliga cybersäkerhetskrav
- fullgörande av kontraktet.
EU-kommissionen kommer senast i mars 2025, i en särskild så kallad genomförandeakt, att specificera vilka miljömässiga minimikrav som ska användas.