Nytt stöd för att motverka kriminalitet i upphandling
Arbetslivskriminalitet är ett växande problem som påverkar samhället på flera nivåer. Seriösa företag kan inte konkurrera på lika villkor, många tvingas arbeta för låga löner under dåliga arbetsvillkor och kostnaderna för samhället är stora. Upphandlingsmyndigheten har nu publicerat ett omfattande stöd som gör det enklare för upphandlande organisationer att identifiera risker och förhindra att oseriösa aktörer vinner upphandlingar.
Arbetslivskriminalitet är ett växande problem. Inte minst upphandlingar av bygg, transport och städtjänster är riskområden. Kostnaderna för arbetslivskriminalitet är svåra att uppskatta men är sannolikt stora. Den kriminella ekonomin, där arbetslivskriminalitet är en del, beräknas generera 100–150 miljarder kronor i brottsvinster varje år. Undandragande av skatt uppgår till närmare 100 miljarder kronor årligen, enligt delegationen mot arbetslivskriminalitet. Det är därför en fråga som behöver prioriteras av beslutsfattare i kommuner, regioner och på myndigheter.
– Arbetet med att motverka arbetslivskriminalitet i upphandling är en strategisk fråga för högsta ledningen. En avgörande framgångsfaktor är ett uttalat och aktivt stöd från ledningen samt tillräckliga resurser för uppföljning, säger Anna Larka projektledare, på Upphandlingsmyndigheten.
Analysera riskerna och följ upp avtalen
När Upphandlingsmyndigheten i nationella upphandlingsenkäten frågade över 700 statliga myndigheter, regioner, kommuner och offentliga bolag i vilken utsträckning de följer upp krav på arbetsrättsliga villkor visade det sig att bara en tredjedel gör det i hög utsträckning. I samma enkät ställdes frågan i vilken utsträckning organisationerna analyserar risken för oskäliga arbetsvillkor, vilket är en indikator för risken för arbetslivskriminalitet. Hälften svarade att de gör det i hög utsträckning.
– En bedömning av risken för arbetslivskriminalitet ska göras tidigt i upphandlingsprocessen, helst innan upphandlingsdokumenten tas fram. Det minskar risken för att oseriösa företag lämnar anbud och ökar chansen att de upptäcks tidigt, säger, Henrik Grönberg, senior jurist på Upphandlingsmyndigheten, och tillägger att det är viktigt att tänka på att ansvaret för att minska arbetslivskriminaliteten delas av upphandlande organisationer, arbetsmarknadens parter, näringslivet och rättsvårdande myndigheter.
Pedagogisk vägledning som följer inköpsprocessen
Det nya stödet för att motverka arbetslivskriminalitet består av tre delar plus en fördjupning inom upphandling av bygg och anläggning:
- Styrning och organisering – att arbeta med styrande dokument för att motverka arbetslivskriminalitet. Beslutsfattare och verksamhetschefer i offentliga organisationer har en central roll i att driva och stödja initiativ för att bekämpa arbetslivskriminalitet inom inköp och upphandling. Stöd från ledningen är avgörande för att kunna agera mot arbetslivskriminalitet.
- Riskbedömningar av arbetslivskriminalitet. Ett metodstöd för att arbeta med att upptäcka och prioritera var riskerna är som störst för arbetslivskriminalitet genom hela inköpsprocessen.
- Verktygslådan. Ett praktiskt tillämpbart generellt webbstöd som kan användas i alla typer av upphandlingar, oavsett vad som upphandlas, med konkreta verktyg för att motverka arbetslivskriminalitet.
- Åtgärder vid entreprenadupphandling under byggprocessen. En fördjupning som riktar sig till alla beställarroller som kommer i kontakt med entreprenadupphandling inom bygg- och anläggning.
Stödet finns på vår webbplats och täcker inköpsprocessen under de olika tre zonerna: 1 – Förbereda, 2 – Upphandla och 3 – Realisera.
Delen om riskbedömningar bygger på olika indikatorer, exempelvis om de som ska utföra kontraktet tillhör särskilt utsatta yrkesgrupper eller om långa leveranskedjor och många underleverantörer är typiskt för branschen. I verktygslådan finns sedan åtgärder som är tydligt kopplade till de olika indikatorerna.
– Vår ambition har varit att göra en vägledning som är enkel att använda för alla som arbetar praktiskt med upphandling, oavsett om det handlar om riskbedömning, kravställning eller uppföljning, säger Anna Larka.
Vägledningen för att motverka arbetslivskriminalitet