Regeringen föreslår ny reglering om överprövning och skadestånd vid överträdelser av unionsrättsliga bestämmelser om upphandling

De svenska upphandlingslagarna genomför bestämmelser i EU:s upphandlingsdirektiv och rättsmedelsdirektiv. Dessa direktiv ställer krav på förfaranden och rättsmedel, som exempelvis överprövning och skadestånd, vid upphandling. Under senare år har det dock blivit vanligare med bestämmelser om offentlig upphandling i annan unionsrättslig reglering. Bestämmelser som rör upphandlingar finns numera i ett flertal föreslagna och antagna unionsrättsakter, såväl förordningar som direktiv. En av dessa förordningar är den så kallade IPI-förordningen. En annan är den så kallade FSR-förordningen. Förordningar är direkt tillämpliga i alla medlemsstater från den dagen då de träder i kraft. De ska inte införlivas i nationell rätt, men de kan medföra behov av vissa upplysningsbestämmelser och anpassningsbestämmelser i nationell lagstiftning.  

Med anledning av den här utvecklingen föreslår regeringen nu, i en lagrådsremiss, justeringar i den svenska lagstiftningen. I remissen föreslår de bland annat upplysningsbestämmelser i LOU, LUF och LUK som anger att det finns unionsrättsliga bestämmelser om upphandling som i vissa fall ska ges företräde framför nationell rätt. De föreslår också att bestämmelserna om rätt till överprövning och skadestånd i dessa lagar även ska omfatta överträdelser av unionsrättsliga bestämmelser om upphandling. 

Regleringen syftar till att omfatta EU-förordningar som innehåller bestämmelser som handlar om förfarandet vid offentlig upphandling, och som gäller för upphandlingar enligt LOU, LUK eller LUF. De nya bestämmelserna om överprövning och skadestånd ska därför till exempel inte omfatta krav i EU:s dataskyddsförordning. För att det ska bli lättare att identifiera vilka bestämmelser som träffas av de föreslagna reglerna innehåller lagrådsremissen en icke- uttömmande uppräkning av EU-förordningar som kan omfattas. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.  

Lagrådet, som har till uppgift att kontrollera att förslaget inte kolliderar med eller strider mot grundlagen eller någon annan lag, har yttrat sig över förslaget. Av yttrandet framgår bland annat att Lagrådet avstyrker införandet av upplysningsbestämmelsen, samt att de inte har några synpunkter i de delar som rör bestämmelser om överprövning och skadestånd. Nästa steg är att regeringen tar fram en proposition. 

– Det här förslaget är en följd av den utveckling vi ser med allt fler bestämmelser om upphandling i annan unionsrättslig reglering än i upphandlingsdirektiven, säger senior jurist Sophia Anderberg.