Uppdaterat stöd för att analysera inköpens klimatpåverkan
De offentliga inköpen har en betydande klimatpåverkan. Trots det är det bara var tredje organisation som i nationella upphandlingsenkäten uppger att den i hög utsträckning analyserar inköpens klimatpåverkan. Upphandlingsmyndigheten har nu uppdaterat stödet för sin miljöspendanalys och publicerat över 250 aktuella klimatindikatorer på webbplatsen. Det gör det enklare att analysera inköpens klimatpåverkan.
Den analys av de offentliga inköpens klimatpåverkan som Upphandlingsmyndigheten gjorde 2021 (baserad på data från 2019) visade att klimatpåverkan till följd av inköp då uppgick till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det är en betydande del av den svenska klimatpåverkan.
Med en samlad köpkraft på över 900 miljarder kronor om året, eller cirka en sjättedel av BNP, har offentlig sektor en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och för att nå uppsatta klimatmål.
– Genom att arbeta strategiskt med inköpen och ställa klimatkrav i upphandlingar kan upphandlande organisationer minska sin klimatpåverkan och bidra till att Sverige når uppsatta klimatmål, säger Maike Bäcklin, hållbarhetsspecialist på Upphandlingsmyndigheten.
En förutsättning för att kommuner, regioner eller staten ska kunna arbeta strategiskt och ställa relevanta klimatkrav är att organisationerna analyserar sina inköps klimatpåverkan.
– Det är bara en av tre organisationer som i hög utsträckning analyserar inköpens klimatpåverkan. Vi hoppas att det blir fler nu när vi uppdaterat vårt stöd för att göra miljöspendanalyser, säger Maike Bäcklin.
Steg-för-steg-guide och uppdaterade indikatorer
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats, exempelvis klimatpåverkan. Upphandlingsmyndighetens uppdaterade stöd för att göra miljöspendanalyser består bland annat av en steg-för-steg-guide och rekommendationer för hur resultatet kan tas vidare samt över 250 aktuella klimatindikatorer som visar klimatpåverkan utryckt per krona.
– Genom att klimatpåverkan uttrycks i kronor är det enkelt för exempelvis en kommun eller region att se hur stor klimatpåverkan som organisationens inköp av varor och tjänster leder till. Då blir det lättare att göra val som minskar organisationens klimatpåverkan, avslutar Maike Bäcklin.
Om en upphandlande organisation själv skulle räkna om inköpens vikt, volym eller timmar till klimatpåverkan skulle det krävas resurser och kompetens som oftast inte finns.
Upphandlingsmyndighetens stöd för att analysera inköpens klimatpåverkan
Mer om inköpens klimatpåverkan och hur beräkningarna görs
En av tre organisationer analyserar inköpens klimatpåverkan
Svaren i nationella upphandlingsenkäten från hösten 2022, där över 700 upphandlande organisationer svarade på frågor om inköp, visar att var tredje organisation uppger att de i hög utsträckning analyserar inköpens klimatpåverkan. Offentliga bolag är bäst på att analysera sin klimatpåverkan – hälften av dem gör det. Sämst är de statliga myndigheterna där drygt var fjärde gör det.
Källa: Den nationella upphandlingsenkäten 2022, Upphandlingsmyndigheten. Not: Frågorna i enkäten har svarsalternativen: 1= Nej, inte alls, 2= I liten grad, 3= I stor grad och 4= Ja, helt och hållet. Svarsalternativen 3 och 4= i hög utsträckning. När muspekaren förs över staplarna i diagrammet visas procentsatserna.
Enkäten visar också att drygt hälften (52 procent) av organisationerna svarade att de i hög utsträckning ställer klimatkrav i upphandlingar. Drygt 60 procent av regionerna och de offentliga bolagen gör det i hög utsträckning medan det bara är 41 procent av de statliga myndigheterna som gör det.
Klimatindikatorerna
Indikatorerna som visar klimatbelastningen per krona har tagits fram baserat på uppgifter med perspektiv eller metoder för process-LCA. Det är samma typ av livscykelanalys som används i standardiserade miljövarudeklarationer (EPD).
Klimatindikatorerna har utvecklats av IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Upphandlingsmyndigheten. Ingående klimatdata kommer både från data ägd av IVL, i form av databaser och publikationer, samt externa data så som livscykelanalyser för varor och tjänster, forskningsartiklar, utredningar och bransch- och myndighetsrapporter samt hållbarhetsredovisningar.
Koldioxidekvivalenter
Koldioxidekvivalenter (CO2-e) är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser bidrar olika mycket till växthuseffekten och den global uppvärmningen. Det är exempelvis stor skillnad på i vilken utsträckning som koldioxid, lustgas och metan påverkar klimatet.
Olika sätt att beräkna inköpens klimatpåverkan
SCB och Upphandlingsmyndigheten beräknar klimatpåverkan till följd av offentlig konsumtion respektive offentliga inköp. Enligt SCB uppgick den offentliga konsumtionens klimatpåverkan 2019 till 9,5 miljoner ton CO2-e att jämföra med Upphandlingsmyndighetens miljöspendanalys som visar att de offentliga inköpens klimatpåverkan uppgick till 23,5 miljoner ton CO2-e. Vad beror skillnaden på? En skillnad är att miljöspendanalysen inkluderar investeringar vilket SCB:s siffra inte gör. De offentliga investeringarnas klimatpåverkan enligt SCB uppgick 2019 till 3,9 miljoner ton CO2-e.
En annan skillnad är att Upphandlingsmyndigheten har ett så kallat inköpsperspektiv medan SCB i sina miljöräkenskaper har ett konsumtionsperspektiv. De olika perspektiven kan illustreras med kollektivtrafik. Det är i regel regioner och kommuner som köper in bussar och andra fordon medan det är hushållen som nyttjar kollektivtrafiken. I SCB:s beräkningar läggs klimatpåverkan därför på hushållen. I miljöspendanalysen läggs klimatpåverkan på den region eller kommun som köper in fordonen och som därför har möjlighet att ställa krav på exempelvis utsläppsnivåer och bränsle.
Konsultföretagen Miljögiraff och IVL Svenska Miljöinstitutet har under 2024, på uppdrag av oss, gjort en jämförelse mellan myndighetens och SCB:s beräkningar. Resultatet har presenterats i en rapport. En slutsats i rapporten är att klimatpåverkan av de offentliga inköpen är underredovisade i den officiella statistiken. Det vill säga den som SCB redovisar. År 2022 uppgick den offentliga konsumtionens klimatpåverkan enligt SCB till 8,9 miljoner ton CO2-e.
För att ta del av Miljögiraffs rapport Rapport 1611: Beskrivning och jämförelse mellan Miljöspendanalys och SCB:s miljöräkenskaper för beräkning av de offentliga inköpens miljöpåverkan kontakta registrator@uhmynd.se.
Läs mer på sidan Offentliga inköps klimatpåverkan