Upphandlingsrelaterade regeringsbeslut i början av året
Regeringen har redan under januari fattat eller aviserat en rad beslut som rör den offentliga upphandlingen. I den här artikeln redogör vi för några av dessa lagstiftningsaktiviteter samt andra relaterade upphandlingsnyheter från regeringen.
Innehåll på denna sida
Propositioner på upphandlingsområdet
Regeringen har publicerat sin propositionsförteckning våren 2025. I den listas några propositioner som kan komma att påverka den offentliga upphandlingen i Sverige, när de beslutats och förslagen trätt i kraft. Bland annat framgår det att regeringen den 11 mars kommer att överlämna sin proposition om anpassningar av upphandlingslagstiftningen med anledning av EU:s IPI-förordning, och andra unionsrättsliga bestämmelser, till riksdagen. Upphandlingsmyndigheten har varit kritisk till vissa förslag i den promemoria som ingått i lagstiftningsprocessen, och avstyrkt promemorians förslag till upplysningsbestämmelser, samt bestämmelser om rättsmedel, tillsyn och skadestånd i föreslagen utformning.
– Promemorian innehöll förslag på att bestämmelserna om överprövning och skadestånd i LOU, LUF och LUK även ska omfatta unionsrättsliga bestämmelser om offentlig upphandling, säger senior jurist Sophia Anderberg på Upphandlingsmyndigheten. En sådan reglering kan i förlängningen få stor betydelse för upphandlande organisationer och för leverantörer. Vi ser en utveckling inom EU med allt fler bestämmelser om upphandling i annan reglering. Det är viktigt att det är tydligt vilka bestämmelser som ska omfattas av den nya regleringen.
Propositionsförteckning våren 2025
Den 18 mars kommer en proposition till en ny lag om internationella sanktioner, som kan få viss betydelse för tillämpningen av förbudet mot att ingå och fullgöra offentliga kontrakt med ryska företag. Förslaget till ny lag påverkar inte tolkningen och tillämpningen av sanktionerna direkt, men kan däremot få betydelse om upphandlande organisationer eller företag bryter mot dem.
Upphandlingsmyndighetens stöd om sanktionerna och offentlig upphandling
Först i september kommer en proposition som avser uteslutningsgrunder i valfrihetssystem och rättsligt stöd för behandling av personuppgifter vid uppföljning av avtal. Detta är två av förslagen från Leverantörskontrollutredningen, som lämnade sitt betänkande hösten 2023. Vad gäller Leverantörskontrollutredningen så har Bolagsverket dessutom i sitt regleringsbrev för 2025 fått i uppdrag att under 2025–2027 utveckla ett IT-system för samordnad registerkontroll, vilket var Leverantörskontrollutredningens huvudsakliga förslag. Systemet ska kunna tas i drift 2028.
Åtgärder mot oseriösa aktörer i upphandling
Konkurrensverket har fått i uppdrag att föreslå regeländringar för att stoppa oseriösa anbud. Det är två uppdrag: ett uppdrag att lämna förslag som gör det lättare att förkasta oseriösa anbud i offentliga upphandlingar, och ett som rör kvalitetskrav i offentliga kontrakt. Båda uppdragen aviserades redan i budgetpropositionen för 2025 och ska redovisas senast den 30 september respektive den 30 november 2025.
Budgetpropositionen för 2025 (se avsnitt 3.7.13 s. 57)
Vad gäller oseriösa aktörer i upphandlingar så har Upphandlingsmyndigheten och en rad andra statliga myndigheter fått i uppdrag att analysera vilka åtgärder som myndigheten kan bidra med i det brottsförebyggande arbetet. Uppdraget ska redovisa senast den 31 augusti 2025. Redovisningen ska omfatta en beskrivning av pågående åtgärder och åtgärder som myndigheten planerar att vidta.
Uppdrag att bidra till att utveckla det brottsförebyggande arbetet
Upphandlingsmyndigheten har redan i uppdrag att genomföra insatser för att öka upphandlande organisationers kunskaper om hur styrningen och organiseringen av inköpsarbetet kan utvecklas, inklusive hur det strategiska inköpsarbetet kan bidra till att motverka arbetslivskriminalitet. Uppdraget delredovisades under våren 2024 och pågår till och med december 2025.
Upphandling och AI
Avslutningsvis så tog civilminister Erik Slottner den 21 januari emot en rapport om nationella riktlinjer för generativ AI. Det är Myndigheten för digital förvaltning (Digg) och Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) som 2024 fick i uppdrag att ta fram riktlinjer för användningen av generativ artificiell intelligens inom den offentliga förvaltningen. I början av året fick även Upphandlingsmyndigheten, tillsammans med ett stort antal myndigheter, i uppdrag att redogöra för användningen av AI. Denna redovisning omfattar bland annat vilka kompetenshöjande insatser som myndigheten har genomfört och avser att genomföra till följd av användningen av AI. Myndigheterna ska även beskriva sin samverkan kring utvecklingen och användningen av AI, inklusive behovet av ytterligare samverkan med andra myndigheter. Uppdraget ska redovisas i juni 2025.
Riktlinjer för generativ AI inom offentlig förvaltning på Diggs webbplats