De offentliga inköpens klimat- och miljöpåverkan

En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.

I miljöspendanalysen redovisas klimatpåverkan, förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden, samt utsläpp av inandningsbara partiklar, som har betydelse för människors hälsa.

• År 2019 uppgick de offentliga inköpens klimatpåverkan till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 28 procent av den totala klimatpåverkan till följd av svensk konsumtion. Här finns en dock en skillnad i inköpsperspektivet respektive konsumtionsperspektivet vilket ger jämförelsen en viss osäkerhet.
• Den förändrade globala landanvändningen som påverkar bland annat den biologiska mångfalden beräknas till 2 614 miljoner kvadratmeter.
• Utsläppen av inandningsbara partiklar som har negativ påverkan på människors hälsa uppgick till 34 533 tusen ton. 

Analysen omfattar utbetalningar från 728 organisationer till ett värde av 711 miljarder kronor inklusive moms. 

Miljöpåverkan på tre sätt

Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. Hyror är i vanliga fall inte upphandlingspliktigt men miljöspendanalysen är inte begränsad till sådant som är upphandlingspliktigt utan till sådant som kan ses som en form av inköp.

En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis: Byggnad, Fastighet och mark, Utrustning och material samt Drift av hela verksamheter samt driftentreprenad. I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier.

Utbetalningar från offentliga organisationer som kan avse inköp 2019 har vi analyserat i fyra grupper:

• Statliga myndigheter (203 av 346 myndigheter är sammanställda som en grupp men analyserade i nio olika undergrupper)
• Regioner (samtliga 21 regioner ingår)
• Kommuner (289 av 290 kommuner ingår)
• Kommunala bostads- och fastighetsbolag (215 bolag ingår).

Alla offentliga organisationer finns inte representerade i underlaget som vi analyserat. Försvarsmakten och Luftfartsverket ingår exempelvis inte i analysen. Bolag som ägs av staten ingår inte heller vårt underlag.

Beskrivning av metoden

Oavsett om vi tittar på klimatpåverkan, förändrad landanvändning eller utsläpp av inandningsbara partiklar står kommunerna tillsammans med de kommunala bostads- och fastighetsbolagen för mer än hälften av påverkan.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Utbetalningar från 728 offentliga organisationer ingår. Utbetalningar till statliga myndigheter, kommuner och regioner och kommunala bostads- och fastighetsbolag är ej med i analysen. Utbetalningar till privata utförare, andra offentliga verksamheter och offentligägda bolag ingår i analysen. För staten är utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur exkluderade. Utbetalningar från kommunala bostads- och fastighetsbolag till kommunala koncerners moderbolag ingår inte.

Kommunerna stod 2019 för cirka 44 procent av inköpens klimatpåverkan, regionerna för 24 procent, staten för 23 procent och de kommunala bostads- och fastighetsbolag för 9 procent av de offentliga inköpens klimatpåverkan.

Landanvändningen har betydelse bland annat för den biologiska mångfalden. Kommunerna stod för 52 procent av inköpens påverkan på hur land används, regionerna stod för 24 procent, staten för 18 procent och de kommunala bostads- och fastighetsbolag för cirka 6 procent av de offentliga inköpens klimatpåverkan.

Inköpen bidrar också till utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa. Kommunerna stod för cirka 44 procent av den påverkan som de offentliga inköpen ger upphov till, regionerna stod för 25 procent, staten för 23 procent och de kommunala bostads- och fastighetsbolag för cirka 8 procent.

Störst påverkan, oavsett vilken miljöaspekt vi ser på, har kategorin Byggnad, fastighet och mark. Kategorin Utrustning och material har näst störst påverkan på klimatet och utsläpp av partiklar som är skadliga vid inandning. I denna kategori återfinns byggmaterial, fordonsbränslen, möbler och kontorsmaterial och förbrukningsmaterial med mera.

Drift av verksamheter och driftentreprenader har också stor miljöpåverkan. Den består av tjänster som är av sådan omfattning att det skulle motsvara drift av hela verksamheter om upphandlande organisationer valde att utföra det i egen regi i stället.

Sett till påverkan på landanvändning är kategorin Tjänster och material till brukare näst störst. Det är i denna kategori som livsmedelsinköp återfinns.

I kategorin Material och tjänster till den egna organisationen finns IT- och telekommunikationsutrustning och anknutna tjänster. Här finns också tjänsteresor, resebyråtjänster, konferenser och hotell och skolskjutsar med mera.

Minst påverkan av kategorierna har Stödjande tjänster. Den utgörs främst av konsulttjänster och bemanningstjänster.

Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021. Utbetalningar från 728 offentliga organisationer ingår. Utbetalningar till statliga myndigheter, kommuner och regioner och kommunala bostads- och fastighetsbolag är ej med i analysen. Utbetalningar till privata utförare, andra offentliga verksamheter och offentligägda bolag ingår i analysen. För staten är utbetalningar till rennäring, uppfödning av nötkreatur och bufflar, hästar och andra hästdjur exkluderade. Utbetalningar från kommunala bostads- och fastighetsbolag till kommunala koncerners moderbolag ingår inte.