Input/output-modell för miljöspendanalys
Miljöspendanalysen baseras på inköpsvärden samt miljöstatistik och modelleringar utifrån databasen Exiobase. Med hjälp av modelleringarna kan utbetalningar från det offentliga till olika leverantörer analyseras.
Innehåll på denna sida
Miljöspendanalysen baseras på forskning men är inte en vetenskaplig produkt. Miljöspendanalysen är ett försökt till tillämpning av resultat från forskning och utveckling inom livscykelanalyser och andra områden.
Vår miljöspendanalys är ett praktiskt analysredskap avsett att användas inom inköpsverksamhet. Vi gör därför inga anspråk på att analysen når upp till en hypotetisk bästa nivå. Däremot kan miljöspendanalysen bli en vetenskaplig produkt om den görs med vetenskapliga metoder.
Input/output-analysen bygger på en så kallad input/output-modell som är vanlig inom nationalekonomin. Miljöindikatorerna baseras på miljöstatistik och modelleringar utifrån databasen Exiobase. Resultatet är en indikation på vilka miljöeffekter som uppstår till följd av inköp.
Miljöspendanalysens verktyg
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp. Spendanalysen bygger på en struktur med olika typer av inköp som kallas för kategorier eller inköpskategorier.
För att kunna göra en miljöspendanalys behöver ett antal funktioner och faktorer tillföras de delar som krävs för att bygga eller genomföra en vanlig spendanalys. Tillsammans utgör dessa delar miljöspendanalysens verktygslåda.
Verktygen för den miljöspendanalys som bygger på input/output-modellen består av en kategoristruktur (kategoriträd), miljöindikatorer och en SNI-nomenklatur (Svensk näringsgrensindelning).
Kategoristruktur och miljöindikatorer
För att genomföra en spendanalys behövs en kategoristruktur (kategoriträd) som beskriver organisationens inköp. Vi har för den miljöspendanalys som bygger på input/output-modellen arbetat fram en kategoristruktur som består av fyra nivåer där den fjärde nivå är den mest detaljrika.
Den andra grundläggande funktionen i miljöspendanalysen utgörs av miljöindikatorerna. Dessa ligger på den djupaste eller mest detaljrika nivån i kategoristrukturen (nivå 4).
Miljöindikatorerna beskriver vilken miljöpåverkan inköp av olika typer (inköpskategorier) av vara, tjänst eller entreprenad kan ha. Vad miljöindikatorerna baseras på och hur de är uppbyggda beskrivs i Miljöspend - metod och material. I följande avsnitt beskriver vi den roll som miljöindikatorerna har för uppbyggnaden av en miljöspendanalys.
Miljöindikatorerna uttrycks som miljöpåverkan per krona. Indikatorerna används alltså som multiplikatorer. För att få fram en indikation om vilken miljöpåverkan en inköpskategori har ska inköpsvolymen (räknat i kronor exklusive moms) multipliceras med indikatorn (miljöpåverkan per krona).
Beräkning av miljöpåverkan
Inköpsvolym (kronor exklusive moms) * Miljöindikator (miljöpåverkan per krona) = Indikerad miljöpåverkan (exempelvis klimatpåverkan i CO2-e)
För att multiplikationen ovan ska fungera måste varje inköpsvolym och varje miljöindikator vara kopplad mot en gemensam kategoristruktur.
Det är viktigt att tänka på att miljöindikatorerna för miljöspendanalysen inte är avsedda för att mäta miljöpåverkan av en organisations egna interna verksamheter.
Nivå 4 har vi försett med koder från nomenklaturerna. En sådan kod kan följa med som information om den köpta varan eller tjänsten, exempelvis på en faktura eller i information om en artikel i ett elektroniskt beställningssystem. Har ett inköp försetts med en kod, så kommer en sådan kodning också att underlätta en automatiserad kategorisering av inköpet.
Alla företag och många organisationer i Sverige har en eller flera SNI-koder som beskriver dess verksamhet eller vad som säljs eller tillverkas.
I input/output-versionen av miljöspendanalysen har vi valt att använda Svensk Näringsgrensindelning (SNI) som grund för att beskriva vad miljöindikatorerna ska representera för vara, tjänst eller entreprenad. Vi har då försökt att använda den mest finupplösta nivån i SNI-nomenklaturan för det (femställd nivå).
SNI-koderna har placerats in under inköpskategorier i vår kategoristruktur för att få en bättre möjlighet att genomföra en spendanalys än vad SNI-nomenklaturan ger. Varför vi valt att använda SNI-nomenklaturan och hur beskrivs utförligare på metodavsnittet.
Miljöspend - metod och material
Vi har tidigare publicerat analysresultat där vi använt miljöindikatorer för klimatpåverkan (kg CO2-e/krona), landanvändning inklusive indirekt landanvändning (kvadratmeter och år/krona) samt för inandningsbara hälsofarliga partiklar (kg PM2,5-e/krona).
Nu publicerar vi miljöindikatorerna för dessa samt ytterligare tre. De nya är övergödning [i vatten] (kg NO3-e/krona), marknära ozon (m2 x ppm x hours/krona), försurning (m2 UES/krona).
Kategoriträd och miljöindikatorer för klimatpåverkan, landanvändning, inandningsbara hälsofarliga partiklar, övergödning, marknära ozon samt försurning finns att ladda. Uppge Upphandlingsmyndigheten som källa vid användning.
Beräkningssteg
För att genomföra en miljöspendanalys behövs indata i form av uppgifter över utbetalningar (summa kronor) till leverantörer.
Indata måste matchas mot kategoriseringen i det aktuella kategoriträdet. Kategoriseringen bör ske på den nivå som miljöindikatorn finns kan göras mot textbeskrivningen av kategorin eller med hjälp av SNI-kod.
| Exempel på kategori och underliggande kategorier | Kod från nomenklatur | Miljöindikator | Inköpsvärde (exkl.moms) | Miljöpåverkan från inköpen |
|---|---|---|---|---|
| Utrustning och material (nivå 1) |
Finns ej | Ingen | aggregerat från underliggande kategorier | aggregerat från underliggande kategorier |
| Förbrukningsmaterial (nivå 2) | Finns ej | Ingen | aggregerat från underliggande kategorier | aggregerat från underliggande kategorier |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (nivå 3) |
Finns ej | Ingen | aggregerat från underliggande kategorier | aggregerat från underliggande kategorier |
| Dörrar och fönster av metall (nivå 4) | SNI 25120 | Miljöindikator (miljöpåverkan/krona) | Summa kronor utbetalad till leverantör med SNI 25120 | Resultat miljöpåverkan av inköp av kategorin |
Exempel på beräkning i miljöspend input/output-versionen. Beräkning av klimatpåverkan sker på nivå 4. Miljöindikatorn multipliceras med inköpsvärde. För högre nivåer i så beskrivs miljöpåverkan genom att summan för klimatpåverkan aggregeras uppåt i kategoriträdet.
Inköpsvärden per kategori och den beräknade miljöpåverkan för inköpen per kategori summeras från underliggande nivåer och uppåt i kategoristrukturen.
För en inköpskategori på nivå 3 består således beräknad miljöpåverkan av en summering av de värden för miljöpåverkan som finns för de underliggande kategorierna (nivå 4).
För en inköpskategori på nivå 2 består inköpsvärdet av en summering av de inköpsvärden som finns för de underliggande kategorierna (nivå 3).
För en övergripande inköpskategori (nivå 1) består inköpsvärdet av en summering av de inköpsvärden som finns för de underliggande kategorierna (nivå 2).
I miljöspendanalysen ska skatter, moms och avgifter inte beräknas som en miljöbelastning.
Finns möjlighet att beräkna miljöbelastningen mot nettobeloppen, det vill säga fakturabelopp utan skatter, moms och avgifter, så är det att föredra. I andra fall kan undersökas om skatter, moms och avgifter kan avräknas med procentbelopp från fakturerad bruttosumma eller på annan väg avräkna dessa belopp.
Momsproblematiken hanteras bäst och blir mest exakt om miljöbelastningen beräknas på fakturans nettosumma (summan exklusive moms). I andra fall kan momsen räknas av schablonmässigt med antagna momssatser på så varugruppsnära nivå som möjligt för olika inköpskategorier.
En krediterad summa kan innebära ett återtag av en vara, vilket då innebär att varan inte används av köparen. Det innebär att köparen kanske inte bör belastas med varans miljöbelastning. I nämnda fall bör om man ska vara mycket noggrann transporternas miljöpåverkan ändå belasta köparen men det är komplicerat att uppnå.
Rättelser av felaktiga faktureringar finns också bland kreditbeloppen. Dessa typer av krediteringarna utgör sannolikt inga större problem i miljöspendanalysen eftersom de negativa summorna för miljöbelastning som uppstår i krediteringen i slutänden tar ut den felaktiga påförda miljöbelastningen. Om hanteringen av kreditbelopp är sådan att kreditbeloppen hamnar under en annan inköpskategori än var den ursprungliga fakturan lagts så kan det dock ge en skev bild av miljöbelastning mellan de olika kategorierna.
En krediterad summa kan emellertid även betyda att varan används av köparen men att köparen av någon anledning ändå får ”pengar tillbaka”. I sådana fall bör köparen, om det är praktiskt möjligt att genomföra, belastas med varans miljöbelastning.
Hanteringen bör ske utifrån hur stor påverkan krediten har på en inköpskategoris totala miljöbelastning. Har den betydande påverkan bör det undersökas om det trots krediteringen bör ligga kvar en miljöbelastning på kategorin. Med betydande påverkan menas då att om krediteringen ändrar prioriteringsordningen.
Tolkning av resultat
Miljöspendanalysen indikerar en miljöpåverkan, det vill säga den ska ses som riktningsvisare snarare än uppmätt och verifierat utfall.
Att miljöbelastningen är per pris och inte per massa eller rymdvolym betyder att det är svårt att jämföra samma varas eller tjänsts miljöbelastning per krona med miljöbelastning per kilo eller liter eller annat för samma vara eller tjänst. Klimatindikatorer per krona har visat sig svåra att jämföra direkt med varandra på grund av denna matematik.
Vid osäkra prisförhållanden måste omräkning till för att göra det möjligt. Poängen med miljöspend är emellertid inte jämförelser mellan klimatindikatorerna i sig utan mellan olika inköpskategoriers totala klimatpåverkan.
Alla priser och kostnader i miljöspendanalysen är exklusive skatter, moms och avgifter som alltså inte räknas in i miljöbelastningen.
Att miljöbelastningen är per pris innebär också att en vara eller tjänst som är billigare än vad modellen antagit kan ge som resultat i analysen att miljöpåverkan ser ut att vara mindre än den egentligen är.
Motsatt förhållande råder också; att en vara eller tjänst som är dyrare än vad modellen antagit kan ge som resultat i analysen att miljöpåverkan ser ut att vara högre än den egentligen är.
Att miljöbelastningen är per pris innebär att mycket stora prisförändringar kommer att påverka resultatet. En billigare vara än vanligt kan ge som resultat i analysen att miljöpåverkan ser ut att ha minskat.
Det är dock självfallet inte billigare inköpspriser som ger minskad miljöpåverkan utan helt andra faktorer.