Kommunala bostads- och fastighetsbolags miljöpåverkan till följd av inköp
År 2019 uppgick de kommunala bostads- och fastighetsbolagens klimatpåverkan till följd av inköp till drygt 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det visar vår miljöspendanalys. Utsläppen motsvarar 9 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp. I analysen redovisas även förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara artiklar.
Innehåll på denna sida
Analys av de offentliga inköpens miljöpåverkan
En miljöspendanalys är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer har integrerats. Det gör det möjligt att undersöka den miljö- och klimatpåverkan som uppstår till följd av inköp inom offentlig sektor. Det gör det också möjligt att undersöka vilken och hur stor miljöpåverkan olika typer av inköp har i relation till andra typer av inköp.
I Miljöspendanalysen redovisas klimatpåverkan, förändrad landanvändning, som bland annat påverkar den biologiska mångfalden samt utsläpp av inandningsbara partiklar som har betydelse för människors hälsa.
- De kommunala bostads- och fastighetsbolagens klimatpåverkan till följd av inköp uppgick 2019 till drygt 2 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar 9 procent av den totala klimatpåverkan till följd av offentliga inköp.
- Den förändrade globala landanvändningen som påverkar den biologiska mångfalden beräknas till 155 miljoner kvadratmeter.
- Utsläppen av inandningsbara partiklar som har betydelse för människor hälsa beräknas till 2 800 ton.
I analysen ingår 215 kommunala bostads- och fastighetsbolag. Den analyserade inköpsvolymen uppgår till 55,6 miljarder kronor inklusive moms.
I analysen ingår 215 kommunala fastighetsbolag: Bollnäs Bostäder, Bostäder i Borås, Bostäder i Lidköping, Botkyrkabyggen, AB Eidar, Trollhättans Bostadsbolag, Enköpings Hyresbostäder, Familjebostäder, Hudiksvallsbostäder, Hultsfreds Bostäder, Härnösands Kommunfastigheter, Höganäshem, Laxåhem, Nybro Brunn, Stora Tunabyggen, Stångastaden, Svenska Bostäder, Upplands-Brohus, Vänersborgsbostäder, Alebyggen, Alfta-Edsbyns Fastighets, Allbohus Fastighets, Arbogabostäder, Armada Bostäder, Arvidsjaurhem, Arvika Fastighets, Bostads Aktiebolaget Vätterhem, Bostadsaktiebolaget Mimer, Bostadsaktiebolaget Poseidon, Svedalahem, Annebergshus, Platen, Signalisten i Solna, Uddevallahem, Bromöllahem, Burlövs Bostäder, Båstadhem, Bärkehus, Centrumbostäder i Skara, Degerforsbyggen, Doroteahus, Emmaboda Bostadsaktiebolag, Eda Bostads Aktiebolag, Edshus Aktiebolag, Eksjöbostäder, Eksta Bostadsaktiebolag, Falkenbergs Bostads, Falköpings Hyresbostäder, Familjebostäder i Göteborg, Fastighetsaktiebolaget Järnbäraren, Fastighetsaktiebolaget Umluspen, Faxeholmen AB, Finnvedsbostäder, Flens Bostads AB, Forshagabostäder AB, Fristadbostäder AB, Förbo Aktiebolag, Gagnefsbostäder, Gamla Byn Aktiebolag, Gavlegårdarna, Gotlandshem, Grums Hyresbostäder, Gullspångsbostäder AB, Göteborgs Stads Bostadsaktiebolag, Habo Bostäder,Hallbo Hallsbergs Bostadsstiftelse, Halmstads Fastighetsaktiebolag, Haninge Bostäder, Heby Fastigheter, Hebygårdar Aktiebolag, Hedemorabostäder, Helsingborgshem, Herrljungabostäder, Hoforshus Aktiebolag, Huge Fastigheter, Hyresbostäder I Norrköping, Håbohus, Härjegårdar Fastighets, Härnösandshus, Hässlehem, Höörs Fastighets, Jokkmokkshus, Junehem, Järfällahus AB, Kalmarhem AB, Karlshamnsbostäder, Karlskogahem, Karlskronahem, Karlstads Bostadsaktiebolag, Kiruna Näringsfastigheter, Kirunabostäder, KKB Fastigheter, Knivstabostäder, Kopparstaden, Krambo Bostads Aktiebolag, Kristinehamnsbostäder, Krokomsbostäder Aktiebolag, Kungsörs Fastighets, Kustbostäder i Oxelösund, Kvidingebyggen, Köpings Bostads, Laholmshem, Landskronahem, Lekebergsbostäder, Leksandsbostäder, Lessebohus, Lindesbergsbostäder, Ludvika Kommunfastigheter, Ludvikahem, Lulebo, Lunds Kommuns Fastighets, Lycksele Bostäder, Malåbostaden, Marks Bostadsaktiebolag, Mitthem Aktiebolag, MKB Fastighets Aktiebolag, Morastrand Aktiebolag, Mullsjö Bostäder, Munkedals Bostäder, Munkbo, Munkforsbostäder, Mölndalsbostäder, Mönsterås Bostäder, Mörbylånga Bostads, Nordanstigs Bostäder, Norra Dalarnas Fastighets, Nybro Bostadsaktiebolag, Nykvarnsbostäder, Nyköpingshem, Ockelbogårdar, Olofströmshus, Orsabostäder, Osbybostäder, Pajalabostäder, Partillebo, Perstorps Bostäder, Pitebo, Ramunderstaden, Robertsfors Bostäder, Ronnebyhus, Roslagsbostäder, Rättviks Fastigheter, Sandviken Nyttofastigheter, Sandvikenhus, Simrishamns Bostäder, Sjöbohem, Skurupshem, Skövdebostäder, Solatum Hus&Hem, Sollentunahem, Solnabostäder, Sorselebo, Sotenäsbostäder, Staffanstorpshus, Stiftelsen Aneby Bostäder, Stiftelsen Björkåsen, Stiftelsen Bollebygds Hyresbostäder, Stiftelsen Kalixbo, Stiftelsen Karlstadshus, Stiftelsen Kindahus, Stiftelsen Ljungskilehem, Stiftelsen Matarengihem, Stiftelsen Orustbostäder, Stiftelsen Tingsrydsbostäder, Stiftelsen Östhammarshem, Stiftelsen Överkalixbostäder, Strängnäs Bostads, Strömstadsbyggen, Strömsunds Hyresbostäder, Strömvillan AB, Stubo Aktiebolag, Studentbo i Norrköping, Studentbostäder I Linköping, Svalövsbostäder, Svenljunga Bostäder, Sävebo Aktiebolag, Sölvesborgshem, Tanums Bostäder, Telge Bostäder, Telge Hovsjö, Tidaholms Bostadsaktiebolag, Tierpsbyggen, Timråbo, Top Bostäder, Torsby Bostäder, Tranemobostäder, Tranåsbostäder, Treklövern Bostads, Trelleborgshem, Trosabygdens Bostäder, Tyresö Bostäder, Uppsalahem, Vaggeryd-Skillingaryds Bostads, Vallonbygden Aktiebolag, Varbergs Bostadsaktiebolag, Vellingebostäder, Vilhelmina Bostäder, Vimarhem Aktiebolag, Vindelnbostäder, Vingåkers Kommunfastigheter, Vingåkershem, Witalabostäder, Värmdöbostäder, Väsbyhem, Västerviks Bostads Aktiebolag, Växjöbostäder, Ystadbostäder, Åmåls Kommunfastigheter, Ånge Fastighets- och industriaktiebolag, Årjängs Bostads Aktiebolag, Älvkarlebyhus, Älvsbyns Fastigheter, Ödeshögsbostäder, Örebrobostäder, Örkelljungabostäder, Österlenhem, Östersundshem AB, Övikshem.
Grunden i analysen är en så kallad spendanalys som visar hur mycket som betalats ut till (spenderats på) olika leverantörer. Utbetalningarna motsvarar ofta olika inköp.
En spendanalys bygger på en struktur med olika typer av inköp som grupperas i kategorier som exempelvis; Mark och byggnad, Utrustning och material samt Inköp för interna behov. I miljöspendanalysen redovisas miljöpåverkan för olika inköpskategorier. IT och telekommunikation har vi placerat under huvudkategorin Material och tjänster för egna organisationen. Men det skulle till exempel vara möjligt att placera It och telekommunikation under Utrustning och material.
I analysen har vi inte tagit med utbetalningar till kommuner, regioner och kommunala bostads- och fastighetsbolag. Regioner och kommuner har många olika verksamheter och dessa mottar utbetalningar från de analyserade bolagen Det är svårt att utan djupare analys anta vad utbetalningarna är ersättning för och därför har vi undantagit dess utbetalningar i analysen. Däremot ingår andra offentliga verksamheter.
Vi har så långt vi kunnat tagit undan utbetalningar till kommunala ägarbolag då dess utbetalningar är svåra att bedöma om de är ersättning för utförda tjänster eller andra utbetalningar av bokföringsteknisk art från dotterbolag i kommunkoncerner och dess moderbolag.
Byggnad, fastighet och mark är som man kan anta största inköpskategorin i kronor räknat och omfattar i vårt underlag nästan 47 miljarder kronor. Kategorin består av bland annat av byggentreprenader, hantverks och installationstjänster, modulbyggnader, tekniska konsulter, mark - och anläggningsentreprenader och, energi, fastighetsdrift, gatu- och fastighetsskötsel.
Inköp inom Byggnad, fastighet och mark bidrog till klimatpåverkan motsvarande 1,6 miljoner ton CO2-e. Byggentreprenader stod för 615 tusen ton, Fjärrvärme för 243 tusen ton och Elektricitet för 227 tusen ton, Hantverks- och installationstjänster för 208 tusen ton och övriga kategorier för resten. Omvandlingstrycket på land, förändrad landanvändning, uppgår till 125 miljoner kvadratmeter och utsläppen av hälsofarliga partiklar till 2 111 ton.
Inköpen i denna kategori uppgår till cirka 4 miljarder kronor. Sett till klimatpåverkan är kategorin Utrustning och material näst störst och bidrar till klimatpåverkan på 334 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på land, förändrad landanvändning, på 14 miljoner kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar på grund av inköpen uppgick till 505 ton.
Kategorin Utrustning och material omfattar inköp av allt från förbrukningsmaterial som huvudsakligen ligger inom kategorierna Material till fastigheter och byggnader, dessa uppgår till 2,6 miljarder kronor och har en klimatpåverkan på 241 tusen ton CO2-e. Här finns också kategorin Kontorsmaterial.
I Utrustning och material är kategorin Fordon en stor underkategori som har en belastning på klimatet med 53 tusen ton CO2-e. I den ingår drivmedel och olika fordon och arbetsmaskiner. Den största klimatpåverkan i denna underkategori består av drivmedel med 30 tusen ton CO2-e.
I Utrustning och material kommer därefter underkategorierna Maskiner, pumpar och verktyg, Kontorsmaskiner, Inventarier och möbler och så vidare i fallande ordning.
Inköp som görs för att hålla den egna organisationen igång har vi sorterat in under Material och tjänster för egna organisationen. Det är till exempel inköp av tjänster inom ekonomi och administration, varor och tjänster inom IT och telekommunikation, personalområdet, PR och kommunikation samt frakt och post.
Inköpen beräknas till 3,5 miljarder kronor och klimatpåverkan till motsvarande 84 tusen ton CO2-e. Kategorin medför en beräknad förändrad landanvändning på 7 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 129 ton. Störst inom denna huvudkategori är tjänster inom ekonomi och administration men IT- och telekommunikation ligger nästan jämsides på 30 tusen ton CO2-e.
Inom kategorin Stödjande tjänster, främst kompetens återfinns övriga konsulter och inhyrd personal. Kategorin stod för inköp på 764 miljoner kronor 2019 och bidrog till klimatpåverkan på 16,7 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landanvändning på 1,3 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 25 ton.
I kategorin Tjänster och material till brukare ingår livsmedel men det handlar också om varor och tjänster som används mer eller mindre direkt eller riktas till andra mottagare än de interna. Men många inköp inom denna kategori skulle troligen kunna placeras in under andra inköpskategorier. Kategorin Livsmedel, kök och måltider skulle kunna sorteras under utrustning och material. För andra ingående delar krävs dock en djupare analys för en uppnå en större noggrannhet.
Inköpsvolymen är 259 miljoner kronor. I analysen står livsmedel, kök och måltider för en klimatpåverkan på nästan 14 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat tryck på förändrad landanvändning på 6 miljoner kvadratmeter och utsläpp av hälsofarliga partiklar på 25 ton.
Utbetalningarna för Drift av hela verksamheter och driftentreprenader uppgår till nästan 85 miljoner kronor och klimatpåverkan till cirka 2,6 tusen ton CO2-e. Kategorin medför ett beräknat omvandlingstryck på landytan på nästan 424 tusen kvadratmeter. Utsläppen av hälsofarliga partiklar beräknas uppgå till cirka 4 ton.
En sammanställning av de kommunala bostads- och fastighetsbolagens miljöpåverkan fördelat på inköpskategorier och klimatpåverkan, förändrad landanvändning och utsläpp av inandningsbara partiklar finns att ladda ner.
Kommunala bostads- och fastighets miljöpåverkan - Excelfil för nedladdning
Få poster står för hälften av miljöpåverkan
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på miljöpåverkan utan att gruppera kategorierna som vi gjort ovan blir det tydligt att det är få poster på nivå tre i kategoristrukturen som står för en stor del av påverkan på klimatet och miljön.
De tre största inköpskategorierna på nivå tre Byggentreprenader, Fjärrvärme och Elektricitet har störst klimatpåverkan och står för 54 procent av inköpens klimatpåverkan. Tillsammans med Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä) och Hantverkstjänster, snickeri, installationer står dessa kategorier för 75 procent av klimatpåverkan.
För kommunala bostads- och fastighetsbolag täcker 8 kategorier strax över 80 procent av klimatpåverkan. Det räcker att arbeta med 29 av kategorierna för täcka in nästan 95 procent av inköpens klimatpåverkan.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och klimatpåverkan vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade påverkan av de tre första kategorierna är 54 procent av den totala klimatpåverkan. Exempel 2: klimatpåverkan från fjärrvärme är 43 % - 31 %= 12 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad klimatpåverkan |
|---|---|---|
| Byggentreprenader | 42 % | 31 % |
| Fjärrvärme | 47 % | 43 % |
| Elektricitet | 54 % | 54 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmateriel (ej trä) | 58 % | 65% |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 72 % | 75 % |
| Anskaffning byggnad, anläggning, moduler | 73 % | 77 % |
| Källsortering, avfalls- och sophantering | 75 % | 79 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 78 % | 81 % |
| Vatten och avlopp | 80 % | 82 % |
| Drivmedel | 80 % | 84 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 82 % | 85 % |
| Markarbeten och geoteknik | 83 % | 86 % |
| Fastighetsservice | 85 % | 87 % |
| Anläggningsentreprenader, väg- och vattenbyggnad | 86 % | 88 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 87 % | 89 % |
| Trävaror och slöjdträ | 88 % | 89 % |
| Grönyteskötsel och bruk av land och vatten | 89 % | 90 % |
| Hyror, utbetalningar till fastighetsbolag med bostäder | 90 % | 91 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 91 % | 91 % |
| Försäkringar och skador | 92 % | 92 % |
| Kontorsmaskiner | 92 % | 92 % |
| Telekomutrustning | 92 % | 93 % |
| IT-konsulter | 93 % | 93 % |
| Anskaffning av lätta fordon och personfordon | 93 % | 93 % |
| IT-hårdvara, skärmar, multifunktionsmaskiner, AV-utrustning | 94 % | 94 % |
| Maskiner och vitvaror för kök, tvätt, städ | 94 % | 95 % |
| Släp, liftar, specialfordon och specialmaskiner | 94 % | 95 % |
| Larm och bevakning | 95 % | 95 % |
| Godstransporter och flyttjänster | 95 % | 95 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till kommunala bostads- och fastighetsbolag, regioner och kommuner samt till kommunala koncernmoderbolag ingår inte.
Hur land används påverkar den biologiska mångfalden och hur väl ekosystem och ekosystemtjänster fungerar. Omvandlingstrycket som olika verksamheter utsätter land för mäts i förändrad landanvändning. Som de tre största inköpskategorierna på nivå tre har Byggentreprenader och Elektricitet samt Hantverkstjänster, snickeri och installationer störst klimatpåverkan och står för 54 procent av inköpens påverkan på landanvändningen. För kommunala bostads- och fastighetsbolag täcker 10 kategorier strax över 80 procent av påverkan på landanvändningen. Det räcker att arbeta med 20 av kategorierna för täcka in 90 procent av inköpens påverkan på landanvändningen.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och förändrad landanvändning vilket innebär att volym och påverkan hela tiden ökar. Exempel 1: den ackumulerade förändrade landanvändningen av de tre första kategorierna är 54 % procent av den totala förändringen. Exempel 2: förändrad landanvändning till följd av inköp av elektricitet är är 44 % - 29 %= 15 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerad förändrad landanvändning |
|---|---|---|
| Byggentreprenader | 42 % | 29 % |
| Elektricitet | 49 % | 44 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 63 % | 54 % |
| Fjärrvärme | 68 % | 62 % |
| Anskaffning byggnad, anläggning, moduler | 69 % | 67 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmateriel (ej trä) | 73 % | 71 % |
| Vatten och avlopp | 75 % | 75 % |
| Källsortering, avfalls- och sophantering | 77 % | 77 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 80 % | 79 % |
| Trävaror och slöjdträ | 80 % | 81 % |
| Gödning, växtmaterial, djurfoder, jordbrukskemikalier | 80 % | 82 % |
| Uppfödning och livsmedel av landlevande djur | 80 % | 83 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 82 % | 84 % |
| Markarbeten och geoteknik | 84 % | 85 % |
| Måltider och catering representation | 84 % | 68 % |
| Grönyteskötsel och bruk av land och vatten | 85 % | 87 % |
| Övriga tjänster livsmedelshantering | 85 % | 88 % |
| Hotell och konferens | 85 % | 89 % |
| Fastighetsservice | 86 % | 89 % |
| Anläggningsentreprenader, väg- och vattenbyggnad | 87 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till kommunala bostads- och fastighetsbolag, regioner och kommuner samt till kommunala koncernmoderbolag ingår inte.
Små inandningsbara partiklar kan orsaka allvarliga hälsoproblem. Största inköpskategorin på nivå tre är Byggentreprenader som tillsammans med Fastighets-, bygg- och anläggningsmaterial (ej trä), Hantverkstjänster, snickeri och installationer samt Fjärrvärme och Elektricitet står för 75 procent av inköpen som har gett upphov till emissioner av hälsofarliga inandningsbara partiklar.
För kommunala bostads- och fastighetsbolag täcker 8 kategorier cirka 80 procent av emissioner av hälsofarliga inandningsbara partiklar, som uppstår till följd av inköpen och utbetalningarna. Det räcker att arbeta med 19 av kategorierna för täcka in 90 procent av emissioner av hälsofarliga inandningsbara partiklar, som uppstår till följd av inköpen och utbetalningarna.
Tabellen visar ackumulerad inköpsvolym och ackumulerade utsläpp av inandningsbara partiklar vilket innebär att volym och utsläpp hela tiden ökar. Exempel 1: de ackumulerade utsläppen av de tre första kategorierna är 59 procent av de totala utsläppen. Exempel 2: utsläppen från elektricitet är 75 % - 68 %= 7 %.
| Inköpskategorier på nivå 3 i kategoristrukturen | % av ackumulerad inköpsvolym | % av ackumulerade utsläpp av inandningsbara partiklar |
|---|---|---|
| Byggentreprenader | 42 % | 34 % |
| Fastighets-, bygg- och anläggningsmateriel (ej trä) | 46 % | 47 % |
| Hantverkstjänster, snickeri, Installationer | 60 % | 59 % |
| Fjärrvärme | 65 % | 68 % |
| Elektricitet | 72 % | 75 % |
| Anskaffning byggnad, anläggning, moduler | 73 % | 76 % |
| Arkitekter och tekniska konsulter | 76 % | 78 % |
| Vatten och avlopp | 78 % | 80 % |
| Källsortering, avfalls- och sophantering | 80 % | 82 % |
| Städ, sotning, bekämpning | 82 % | 83 % |
| Markarbeten och geoteknik | 83 % | 84 % |
| Anläggningsentreprenader, väg- och vattenbyggnad | 84 % | 85 % |
| Fastighetsservice | 86 % | 86 % |
| Bank och finansiella tjänster och kostnader | 87 % | 87 % |
| Drivmedel | 87 % | 87 % |
| Hyror, utbetalningar till fastighetsbolag med bostäder | 88 % | 88 % |
| Grönyteskötsel och bruk av land och vatten | 89 % | 89 % |
| Juridik-, organisations-, ekonomikonsulter | 90 % | 90 % |
| Försäkringar och skador | 91 % | 90 % |
Källa: Upphandlingsmyndighetens egen analys. Utbetalningar till kommunala bostads- och fastighetsbolag, regioner och kommuner samt till kommunala koncernmoderbolag ingår inte.