Beräkna och analysera inköpens klimatpåverkan med miljöspendanalys

En miljöspendanalys är en inköpsanalys som kan användas för att beräkna klimatpåverkan som uppstår till följd av olika typer av inköp samt organisationens totala inköp. Klimatpåverkan fås fram genom att inköpskostnaden i kronor multipliceras med en indikator som visar klimatpåverkan per krona för en inköpskategori eller en enskild CPV-kod.  

Metoden som är utvecklad av Upphandlingsmyndigheten med flera, gör det möjligt att på ett relativt enkelt och övergripande sätt få siffror på en organisations klimatavtryck till följd av inköp. Klimatindikatorerna har på uppdrag av myndigheten tagits fram av IVL. 

En miljöspendanalys utgår från samma metodik som används vid en vanlig spendanalys. Där delas en organisations inköp in i olika kategorier med olika nivåer i en trädstruktur. För kategorierna i trädstrukturen tillhandahåller Upphandlingsmyndigheten klimatindikatorer som anger CO2-ekvivalenter per spenderad krona. Indikatorerna möjliggör beräkning av klimatpåverkan utan att behöva räkna på faktiska mängder eller volymer på varor eller tjänster.

Eftersom indikatorn anger klimatpåverkan per spenderad krona ska ingående inköpsbelopp i en miljöspendanalys vara exklusive avgifter och moms för att undvika snedvridning av resultatet. 

Indikatorerna som visar klimatbelastningen har tagits fram huvudsakligen baserat på uppgifter med perspektiv eller metoder för process-LCA. Det är samma typ av livscykelanalys som används i standardiserade miljövarudeklarationer (EPD). 

Indikatorerna visar huvudsakligen den klimatpåverkan som uppstår från ”från vagga till grind”. Det innebär att indikatorerna inkluderar den klimatpåverkan som sker under råvaruutvinning, produktion och fram till att produkten når butikens dörr, men inte den klimatpåverkan som uppstår till följd av transport till köparens dörr eller användning. Det gäller dock inte för bränslen och vissa gaser där användningen innebär förbränning och/eller utsläpp till miljön, för dessa är även användningen inkluderad. 

Miljöspendanalysen gör det möjligt att sätta siffror på en organisations klimatpåverkan till följd av inköp och på en övergripande nivå följa upp verksamhetens klimatmål som rör inköpen. Att sätta siffror på klimatpåverkan kan även göra stor skillnad för hur organisationen väljer att prioritera arbetet med att minska klimatpåverkan. Det som kan mätas ges ofta större vikt än det som inte kan mätas. 

Genom att analysera klimatpåverkan per inköpskategori blir det möjligt att arbeta mer strategiskt med organisationens inköp baserat på dess klimatavtryck. Det är i dagsläget mycket svårt att beräkna en organisations klimatavtryck baserat på specifika data om alla de produkter och tjänster som köps in. Det är ofta inte heller möjligt att sammanställa exakta mängder på inköp, i form av kilo, liter eller timmar. Miljöspendanalysens indikatorer förenklar denna typ av beräkningar genom att tillhandahålla uppskattningar av klimatavtryck per krona. 

Det är viktigt att inte se miljöspendanalysen som en exakt mätmetod utan något som ger kvalificerade indikationer över inköpens klimatpåverkan. Det är en tillämpning av resultat från forskning och utveckling inom livscykelanalyser och andra områden.

Om det känns övermäktigt eller för resurskrävande att utföra en miljöspendanalys på organisationens samtliga inköp går det utmärkt att börja med en kategori och skala upp över tid. Vill man skala upp en miljöspendanalys, eller enbart utföra den på en delmängd av inköpen, är det lämpligt att välja ut den eller de kategorier som har högst spend (belopp som betalas till leverantörerna) eller som det finns särskilt intresse hos organisationen att utforska. Följande kan vara till hjälp för att prioritera:

1. Utgå från analysen som Upphandlingsmyndigheten gjort på nationell nivå och de största kategorierna för er typ av organisation.
2. Utgå från inköpskategorier med störst spend.
3. Det kan även finnas en poäng i att utforska kategorier med låg spend, men där klimatpåverkan ofta är hög, exempelvis drivmedel, transporter, hotell och konferens, kemikalier samt teknisk utrustning såsom IT-hårdvara. 

Grunden för att komma i gång med miljöspend är en kategorisering av leverantörerna. Denna kan vara gjord sedan tidigare, eller göras i samband med att miljöspendanalys genomförs. Utgår man från en existerande kategorisering eller genomförd spendanalys ska denna helst utgå från ekonomiska data från samma år som klimatindikatorernas ingående ekonomiska data.

Om en spendanalys inte är gjord sedan tidigare kan man, om man vill, utgå från det kategoriträd som vi tagit fram och som är tillgängligt i samma fil. Upphandlingsmyndigheten tillhandahåller även stöd inom spendanalys och kategoriträd.

Används en existerande spendanalys behöver man mappa Upphandlingsmyndighetens klimatindikatorer mot sitt eget kategoriträd. Detta görs enklast om den existerande spendanalysen använder sig av CPV- eller UNSPSC-koder. Koderna förenklar arbetet att hitta rätt klimatindikator som bäst beskriver ett inköp. Indikatorerna i filen matchas till kategorier i ert kategoriträd och måste stämma bra med beskrivningen av vad indikatorerna representerar för typ av produkter. Instruktioner på hur man gör tillhandahålls både i filen och på vår webbplats, se ”Miljöspendanalys – så gör du steg för steg”. Det finns också program och tjänster tillgängliga på marknaden för att få hjälp med att genomföra en miljöspendanalys.