Offentliga inköps klimatpåverkan
De offentliga inköpen står för en stor del av den svenska klimatpåverkan. Vår miljöspendanalys visar vilka organisationer och inköp som har störst påverkan. Vi har också metodstöd för organisationer som vill analysera sina inköps klimatpåverkan. Idag är det bara en av tre upphandlande organisationer som i hög utsträckning gör en sådan analys. Vi vill på dessa sidor öka kunskapen om hur inköp påverkar klimatet och inspirera fler organisationer att analysera sin klimatpåverkan.
Innehåll på denna sida
Inköpen har stor påverkan på klimatet
År 2019 uppgick klimatpåverkan till följd av offentliga inköp till 23,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2-e), enligt Upphandlingsmyndighetens miljöspendanalys som gjordes 2021. Den totala klimatpåverkan från svensk konsumtion uppgick 2019 till 88 miljoner ton CO2-e, enligt SCB. Beräkningarna är inte helt jämförbara men de offentliga inköpen står för en stor del av den svenska klimatpåverkan.
Koldioxidekvivalenter
Koldioxidekvivalenter (CO2-e) är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika gaser bidrar olika mycket till växthuseffekten och den global uppvärmningen. Det är exempelvis stor skillnad på hur mycket koldioxid, lustgas och metan påverkar klimatet.
Enligt SCB uppgick den offentliga konsumtionens klimatpåverkan 2019 till 9,5 miljoner ton CO2-e att jämföra med miljöspendanalysens 23,5 miljoner ton CO2-e. Vad beror skillnaden på? En skillnad är att miljöspendanalysen inkluderar investeringar vilket SCB:s siffra inte gör. De offentliga investeringarnas klimatpåverkan enligt SCB uppgick 2019 till 3,9 miljoner ton CO2-e.
En annan skillnad är att SCB och Upphandlingsmyndigheten utgår från olika perspektiv när klimatpåverkan beräknas. SCB har ett konsumtionsperspektiv. Det innebär att den beräknade klimatpåverkan belastar hushållen. Miljöspendanalysen har ett inköpsperspektiv där klimatpåverkan i stället belastar den organisation som gör inköpet.
Skillnaden kan illustreras med kollektivtrafik. Det är i regel regioner och kommuner som köper in bussar och andra fordon medan det är hushållen som nyttjar kollektivtrafiken. I SCB:s beräkningar läggs klimatpåverkan därför på hushållen. I miljöspendanalysen läggs klimatpåverkan på den region eller kommun som köper in fordonen och som därför har möjlighet att ställa krav på exempelvis utsläppsnivåer och bränsle.
För att undersöka om och hur samstämmigheten mellan SCB och Upphandlingsmyndigheten kan öka gjorde konsultföretagen Miljögiraff och IVL Svenska Miljöinstitutet under 2024, på uppdrag av oss, beräkningar och jämförelser som presenterats i en rapport. En slutsats i rapporten är att klimatpåverkan av de offentliga inköpen är underredovisade i den officiella statistiken. Det vill säga den som SCB redovisar.
För att ta del av Miljögiraffs rapport Rapport 1611: Beskrivning och jämförelse mellan Miljöspendanalys och SCB:s miljöräkenskaper för beräkning av de offentliga inköpens miljöpåverkan kontakta registrator@uhmynd.se.
Ställ klimatkrav i upphandlingar
Med en samlad köpkraft på över 900 miljarder kronor om året, eller en sjättedel av BNP, har offentlig sektor en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och för att Sverige ska nå sina klimatmål.
Genom att arbeta strategiskt med inköpen och ställa klimatkrav i upphandlingar kan kommunerna, regionerna och staten minska sin klimatpåverkan.
Exempel på klimatmål
- Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser år 2045.
- EU ska minska sina nettoutsläpp med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990 års utsläpp.
- EU ska nå klimatneutralitet senast 2050 och nettonegativa utsläpp därefter.
Tre av fyra vill att offentliga inköp tar hänsyn till klimatet
En Sifo-undersökning som vi lät göra i september 2021 visade att 3 av 4 (76 procent) tycker att det är viktigt att kommunerna tar hänsyn till klimatet vid inköp av varor och tjänster. Det var fler kvinnor (85 procent) än män (68 procent) som svarade att de tycker att det är viktigt.
En undersökning som Fossilfritt Sverige lät Novus göra 2023 visade ett liknande resultat. 3 av 4 uppgav att de vill att offentligt upphandlade varor och tjänster har så lite klimatpåverkan som möjligt. Nästan varannan person tyckte det även om varorna och tjänsterna blir dyrare.
En av tre analyserar klimatpåverkan
Nationella upphandlingsrapporten som vi publicerade i april 2023 bygger på en stor enkätundersökning. Över 700 upphandlande organisationer, däribland 243 kommuner och 18 regioner, svarade på frågor om inköp. Rapporten visar att drygt hälften av organisationerna uppgav att de i hög utsträckning ställer klimatkrav.
Rapporten visar också att bara drygt var tredje organisation uppgav att de i hög utsträckning analyserar inköpens klimatpåverkan. Av de offentliga bolagen är det hälften som uppger att de i hög utsträckning analyserar inköpens klimatpåverkan, av de statliga myndigheterna är det knappt var tredje som gör det.
Källa: Den nationella upphandlingsenkäten 2022, Upphandlingsmyndigheten. Not: Frågorna i enkäten har svarsalternativen: 1= Nej, inte alls, 2= I liten grad, 3= I stor grad och 4= Ja, helt och hållet. Svarsalternativen 3 och 4= i hög utsträckning. När muspekaren förs över staplarna i diagrammet visas procentsatserna.
Ett sätt att analysera inköpens klimatpåverkan är att göra en miljöspendanalys. Det är en inköpsanalys där olika miljöfaktorer – exempelvis klimatpåverkan – har integrerats.
Vi har metodstöd som visar hur en upphandlande organisation, steg för steg, kan analysera inköpens klimatpåverkan. Vi har också tagit fram ett stort antal klimatindikatorer som kan användas i analysen. För att indikatorerna enkelt ska kunna användas i en inköpsanalys visar de klimatpåverkan per krona.
Inköpens klimatpåverkan
Den miljöspendanalys som Upphandlingsmyndigheten gjorde 2021 bygger på inköps- och klimatdata från 2019. I analysen ingår 728 organisationer, av dem är 504, eller 69 procent, kommuner och kommunala bostadsbolag.
Bra att veta innan du läser vidare
Här presenterar vi de viktigaste slutsatserna i analysen från 2021. Syftet är inte att redovisa kostnaderna i kronor eller hur stora utsläppen är i miljoner ton koldioxidekvivalenter. Vi vill ge en uppfattning om storleksordningar och vilka inköp som har störst betydelse för de offentliga inköpens klimatpåverkan. Vi vill också visa vad en miljöspendanalys kan ge svar på.
Vår rekommendation är ni gör en miljöspendanalys för er egen organisation för att få kunskap om vilka inköp som har störst klimatpåverkan.
Analysen visar att kommunerna och de kommunala bostadsbolagen står för drygt hälften av de offentliga inköpens klimatpåverkan. Det är delvis en effekt av att de är många och därför volymmässigt står för en stor del av inköpen. Regionerna och de statliga myndigheterna står för cirka en fjärdedel vardera. Med tanke på att regionerna utgör knappt 3 procent av organisationerna som ingår analysen är deras klimatpåverkan mycket stor.
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
Det finns intressanta skillnader mellan vilka inköp som orsakar organisationernas klimatpåverkan. För kommunerna har bygg- och anläggningsentreprenader tillsammans med skolverksamhet stor klimatpåverkan. För regionerna är det primärvård, läkemedel och kollektivtrafik. Detta speglar organisationernas olika uppdrag.
Kommunerna gör flest upphandlingar
Kommunerna står för majoriteten av de offentliga upphandlingarna i Sverige. Sju av tio upphandlingar görs av kommunerna. Att jämföra med regionerna som står för en av tio upphandlingar och staten som står för var sjätte upphandling.
Tre av tio upphandlingar avser anläggningsarbete. Kommunsektorn annonserade åtta av tio byggupphandlingar.
Vi är statistikmyndighet med ansvar för att utveckla, förvalta och sprida statistik om offentlig upphandling.
Vi publicerar statistik inom flera olika områden. Statistiken på upphandlingsområdet ger kunskap om vem som köper vad från vem, för hur mycket och hur upphandlingsregelverket på området tillämpas.
Inköpsvolym styr i hög grad men även utsläppsintensitet påverkar
Klimatpåverkan beräknas som en funktion av inköpsvolym uttryckt i kronor multiplicerat med en indikator som visar klimatpåverkan per krona. Därför finns det, för en stor del av inköpen, ett samband mellan inköpsvolym och klimatpåverkan. Men det finns även inköp där sambandet inte är lika starkt. Ett exempel är drivmedel där klimatpåverkan är stor i förhållande till inköpsvolymen – det vill säga klimatpåverkan per krona är stor. Detta kallas även för utsläppsintensitet.
Grunden i en spendanalys är en struktur där liknande produkter, som köps på liknande sätt, samlas under samma kategori. För att få en överblick samlas alla dessa kategorier i en trädlik struktur. Det kategoriträd som använts för Upphandlingsmyndighetens miljöspendanalys utgår från sex huvudkategorier.
| Huvudkategori | Exempel på inköp som ingår i kategorin |
| Byggnad, fastighet och mark | Entreprenader, hantverkstjänster |
| Drift av hela verksamheter och driftentreprenader | Kollektivtrafik, äldreomsorg, skolverksamhet |
| Material och tjänster för egna organisationen | IT-hårdvara, hotell och konferens |
| Utrustning och material | Drivmedel, möbler, kemikalier |
| Tjänster och material till brukare | Livsmedel, måltider, tillfällig logi |
| Stödjande tjänster, främst kompetens | Ekonomikonsulter, laboratorietjänster |
Byggnad, fastighet och mark är den största kategorin oavsett om man tittar på inköpsvolym eller utsläppsintensitet. Av den totala klimatpåverkan på 23,5 miljoner ton CO2-e står kategorin för 40 procent. För de övriga kategorierna varierar det mer.
För kommunerna är Byggnad, fastighet och mark den huvudkategori som står för störst andel av klimatpåverkan. Kategorin står för drygt 40 procent av klimatpåverkan och för nästan lika stor andel av inköpsvolymen.
Utrustning och material, där bland annat drivmedel ingår, står för närmare 20 procent av klimatpåverkan men bara för knappt 10 procent av inköpsvolymen. I analysen av inköpens klimatpåverkan är det därför viktigt att se till helheten för att fatta rätt inköpsbeslut.
| Inköpsvolym | Klimatpåverkan | |
| Byggnad, fastighet och mark | 38 % | 41 % |
| Utrustning och material | 8 % | 17 % |
| Drift av verksamheter och driftentreprenader | 25 % | 15 % |
| Tjänster och material till brukare | 14 % | 15 % |
| Material och tjänster för egna organisationen | 12 % | 10 % |
| Stödjande tjänster, främst kompetens | 3 % | 2 % |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på vilka av kategorierna under nivån huvudkategorier som har störst påverkan ser det ut som följer.
De tre största inköpskategorierna är:
- Bygg- och anläggningsentreprenad, gatu-, väg- och vattenbyggnad (15,7% av inköpsvolymen, 16,4% av klimatpåverkan)
- Skolverksamhet (9,4% av inköpsvolymen, 5,4% av klimatpåverkan)
- Tillfällig logi och lokalhyra samt hyror från bostadsbolag (6,8% av inköpsvolymen, 6,3% av klimatpåverkan)
Mindre inköp med stor klimatpåverkan:
- Drivmedel (0,3% av inköpsvolym, 3,3% av klimatpåverkan)
- Livsmedel (2,5% av inköpsvolym, 3,9% av klimatpåverkan)
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
Är du nyfiken på hur det ser ut för din organisation så tillhandahåller vi stöd för att göra miljöspendanalyser.
För de kommunala bostadsbolagen dominerar huvudkategorin Byggnad, fastighet och mark klimatpåverkan. Kategorin står för närmare 80 procent av klimatpåverkan och för nästan 85 procent av inköpsvolymen. Utrustning och material står för nästan 17 procent av klimatpåverkan men bara för 7 procent av inköpsvolymen.
| Huvudkategori | Inköpsvolym | Klimatpåverkan |
| Byggnad, fastighet och mark | 84 % | 78 % |
| Utrustning och material | 7 % | 17 % |
| Material och tjänster för egna organisationen | 6 % | 4 % |
| Stödjande tjänster, främst kompetens | 1 % | 0,8 % |
| Tjänster och material till brukare | 0,5 % | 0,7 % |
| Drift av hela verksamheter och driftentreprenader | 0,2 % | 0,1 % |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på vilka av kategorierna under nivån huvudkategorier som har störst påverkan ser det ut som följer.
De tre största inköpskategorierna:
- Byggentreprenader (41,9% av inköpsvolym, 30,5% av klimatpåverkan)
- Hantverkstjänster, snickeri och installationer (14,2% av inköpsvolym, 10,3% av klimatpåverkan)
- Elektricitet (7,7% av inköpsvolym, 11,3% av klimatpåverkan)
Mindre inköp med stor klimatpåverkan:
- Fjärrvärme (4,8% av inköpsvolym, 12,1% av klimatpåverkan)
- Fastighets-, bygg- och anläggningsmateriel (ej trä) (4,0% av inköpsvolym, 10,8% av klimatpåverkan)
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
Fjärrvärme är ett exempel på inköp som det är svårt att ställa klimatkrav på i upphandlingar. Lösningen för att minska klimatpåverkan till följd av inköp av fjärrvärme handlar därför om energieffektivisering av de egna byggnaderna. Det handlar också om att lyfta inköpsarbetet till en mer strategisk nivå, exempelvis att arbeta långsiktigt gentemot fjärrvärmeleverantören för att denne ska utveckla energibärare och teknik. Med energibärare menas exempelvis material som förbränns, omhändertagande av spillvärme till fjärrvärmesystemet och liknande.
Är du nyfiken på hur det ser ut för din organisation så tillhandahåller vi stöd för att göra miljöspendanalyser.
För regionerna är Drift av verksamheter och driftentreprenader den huvudkategori som står för störst andel av klimatpåverkan. Kategorin står för drygt 30 procent av klimatpåverkan och för närmare 40 procent av inköpsvolymen. Inom kategorin utgör Kollektivtrafik samt Primärvård- och sjukhusinsatser de största posterna.
En skillnad jämfört med kommunerna är att regionerna har ytterligare två stora huvudkategorier – Byggnad fastighet och mark samt Utrustning och material – som står för över 20 procent av klimatpåverkan vardera. 40 procent av kommunernas klimatpåverkan kommer från Byggnad, fastighet och mark.
| Huvudkategori | Inköpsvolym | Klimatpåverkan |
| Drift av verksamheter och driftentreprenader | 37 % | 32 % |
| Byggnad, fastighet och mark | 17 % | 23 % |
| Utrustning och material | 26 % | 23 % |
| Material och tjänster för egna organisationen | 10 % | 13 % |
| Stödjande tjänster, främst kompetens | 6 % | 5 % |
| Tjänster och material till brukare | 4 % | 5 % |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
Miljöspendanalysens kategoristruktur består av fyra nivåer av inköpskategorier. När vi ser på vilka av kategorierna under nivån huvudkategorier som har störst påverkan ser det ut som följer.
De tre största inköpskategorierna är:
- Primärvård- och sjukhusinsatser (18,5% av inköpsvolym, 11,2% av klimatpåverkan)
- Kollektivtrafik (14,2% av inköpsvolym, 16,6% av klimatpåverkan)
- Läkemedel och apoteksvaror (13,2% av inköpsvolym, 6,3% av klimatpåverkan)
Mindre inköp kan ha stor klimatpåverkan.
- Persontransporter, resebyråtjänster (1,0% av inköpsvolym, 2,4% av klimatpåverkan)
- Kontorsmaskiner (0,5% av inköpsvolym, 1,7% av klimatpåverkan)
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
Är du nyfiken på hur det ser ut för din organisation så tillhandahåller vi stöd för att göra miljöspendanalyser.
Statens klimatpåverkan till följd av inköp har vi analyserat i nio grupper eftersom myndigheternas olika uppdrag påverkar deras klimatpåverkan. Tre av grupperna, som tillsammans består av 21 myndigheter, står för cirka 55 procent av klimatpåverkan. Totalt ingår 203 myndigheter i analysen. Det innebär att 10 procent av myndigheterna står för över hälften av klimatpåverkan till följd av inköp.
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
- Myndigheter med stor andel byggande står för 43 procent av klimatpåverkan. Där ingår bland annat Svenska Kraftnät och Trafikverket.
- Myndigheter med stort antal boende står för 6 procent av klimatpåverkan. Där ingår bland annat Kriminalvården och Statens Institutionsstyrelse.
- Tranporttunga myndigheter står för 6 procent av klimatpåverkan. Där ingår bland annat Kustbevakningen och Tullverket.
En kategori står för hälften av klimatpåverkan
I gruppen myndigheter med en stor andel byggande ingår Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Sjöfartsverket, Svenska kraftnät och Trafikverket. Inköpskategorin Mark och byggnad står för över hälften av klimatpåverkan och tre fjärdedelar av inköpsvolymen. Kategorin består bland annat av bygg- och anläggningsentreprenader och tekniska konsulter, energi, fastighetsdrift, gatu- och fastighetsskötsel och mark.
Kategorin Utrustning och material står för 27 procent av klimatpåverkan men bara för en tiondel av inköpsvolymen. Det innebär att två kategorier står för över 80 procent av klimatpåverkan.
| Inköpsvolym | Klimatpåverkan | |
| Mark och byggnad | 76 % | 54 % |
| Utrustning och material | 11 % | 27 % |
| Material och tjänster för egna organisationen | 7 % | 9 % |
| Drift av hela verksamheter och driftentreprenader | 3 % | 8 % |
| Stödjande tjänster, främst kompetens | 3% | 1 % |
| Verksamhetsstöd | 0,3 % | 0,5 % |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
Fastigheter och entreprenader har stor klimatpåverkan
I gruppen myndigheter med stor andel boende finns Kriminalvården, Migrationsverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens institutionsstyrelse och Riksdagsförvaltningen.
Inköpskategorin Fastigheter och entreprenader står för 40 procent av klimatpåverkan och ungefär lika stor andel av inköpsvolymen. Kategorin består av bland annat hyror och fastighetsdrift, byggentreprenader, hantverkstjänster och installationsarbeten, tekniska konsulter samt energi, vatten och avlopp.
För denna grupp är det tre kategorier som står för 80 procent av klimatpåverkan.
| Inköpsvolym | Klimatpåverkan | |
| Fastigheter och entreprenader | 44 % | 39 % |
| Material och tjänster för egna organisationen | 19 % | 21 % |
| Utrustning och material | 14 % | 20 % |
| Tjänster och material till brukare, även genom driftentreprenader | 15 % | 15 % |
| Stödjande tjänster, främst kompetens | 9 % | 6 % |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
IT och drivmedel bakom klimatpåverkan
Elva myndigheter ingår i gruppen tranporttunga myndigheter. Det är bland annat Kustbevakningen, Lantmäteriet, Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk.
Inköpskategorin Tjänster och material står för 40 procent av klimatpåverkan och 50 procent av inköpsvolymen. I kategorin ingår IT och telekommunikation, frakt och post, personalinsatser med mera. Störst påverkan har IT-konsulter och IT- och teleutrustning.
För denna grupp står tre kategorier för 90 procent av klimatpåverkan.
| Inköpsvolym | Klimatpåverkan | |
| Tjänster och material för egen organisation | 51 % | 41 % |
| Utrustning och material | 9 % | 27 % |
| Bygg och fastighet, mark | 28 % | 24 % |
| Konsulter och bemanning | 7 % | 4 % |
| Tjänster och material till brukare | 3 % | 4 % |
| Driftentreprenader och hela verksamheter | 2 % | 1 % |
Källa: Upphandlingsmyndigheten 2021
På nivån under huvudkategorierna står drivmedel för 1 procent av inköpsvolymen i kronor räknat men för 17 procent av klimatpåverkan.
Är du nyfiken på hur det ser ut för din organisation så tillhandahåller vi stöd för att göra miljöspendanalyser.