Affärsmodeller som främjar cirkulär ekonomi
Allt fler företag vill och strävar idag efter att ställa om till hållbara lösningar som bidrar till en bättre miljö och ekonomi. Leverantörerna ser en konkurrensfördel gentemot en allt mer miljömedveten kundkrets. Därför jobbar många företag med att utveckla kunderbjudanden och affärsmodeller som främjar hållbar utveckling genom en cirkulär ekonomi.
Innehåll på denna sida
Grunden i cirkulära affärsmodeller är att de på olika sätt ska bidra till att minimera behovet av resurser eller tillvarata befintliga resurser och avfall i nya produktionsloopar.
För att ett avtal ska kunna möta verksamhetens behov och mål behöver affärsmodellen vara tydlig. Med det menas på vilket sätt leveransen och ersättning ska ske samt vilka prestationer som krävs av parterna.
Matcha era rutiner utifrån marknadens modell
För att övergå till en mer cirkulär ekonomi behöver interna modeller för budgetering, ekonomistyrning, planering och beställning anpassas till de affärsmodeller som leverantörer använder.
Exempelvis kan leverantörer som arbetar med återbruk ha små lager. Det innebär att det kan vara svårt att beställa större kvantiteter med kort varsel. I ett sådant läge behövs kanske ett nytt sätt för planering av inköp och beställning införas.
Ett annat exempel kan handla om att ändra inköp av en vara till att köpa en tjänst. Då behöver ni vara extra tydlig med vilken volym och under vilken tidsperiod som ni har behov av tjänsten. Målet är att hitta ett samspel så det fungerar både för den upphandlande verksamheten och för leverantören.
Det är också viktigt att följa upp hur väl affärsmodellen svarar mot behov och hur väl exempelvis ersättningsmodellen passar er.
Lärande exempel från leverantörer med cirkulära affärsmodeller
Nedan presenteras olika affärsmodeller som främjar cirkulär ekonomi. De olika modellerna exemplifieras med lärande exempel från leverantörer.
Affärsmodellen för cirkulära råvaror innebär att produkter skapas av återvunnet och återvinningsbart material istället för med jungfruliga råvaror. Exempelvis återvinns plastförpackningar och används i nya förpackningar eller i textiler som fibrer i nya tyger. Det minskar användningen av nya råvaror.
Om marknaden är mogen kan man i upphandlingsprocessen jobba för att främja cirkulära råvaror. Det görs genom användning av krav eller tilldelningskriterier som främjar användning av förnyelsebara och återvinningsbara material i de produkter man vill köpa in.
Det är viktigt att veta att cirkulära råvaror inte alltid är fördelaktiga att använda. Kunskap och förståelse för vad produkter och dess komponenter innehåller och hur de kan återvinnas behövs. Vid köp av återvunnet material är det viktigt att bedöma risker med eventuella tidigare använda kemiska substanser för att säkerställa giftfritt material.
I vår kriterietjänst finns hållbarhetskriterier som du kan använda för att säkerställa att cirkulära råvaror används i dina inköp.
Företag som arbetar med materialåtervinning jobbar för att tillvarata värdet i redan använda produkter och material. Det kan exempelvis handla om att omhänderta avfall från en produktionsprocess, som sedan används som råvara i en annan produktionsprocess. Exempelvis kan plaster från bilglas användas till plastmattor.
De företag som verkar inom materialåtervinning bygger ofta upp ett branschöverskridande samarbete eller en så kallad industriell symbios. Men för att återvinningen ska löna sig krävs en bredare efterfrågan, för att många komponenter ska kunna återvinnas och bidra till nya produkter. Tvärsektoriella samarbeten är en förutsättning för att materialströmmar ska bidra till så kallad upcycling. Det vill säga att värdet på det som återvinns ökar.
Utmaningen inom detta område är att det ofta krävs en geografisk närhet. Behövs omfattande transporter för återvinning och försäljning kan det vara svårt att uppnå miljömässiga och ekonomiska mål.
En annan utmaning är att återvinna material på ett sätt så att det är helt rent från gifter. Design av produkter för återvinning blir därför extra viktigt att ta hänsyn till.
Exempel: Materialåtervinning inom bygg och fastighet gynnar cirkulär ekonomi
I affärsmodellen vara som tjänst säljer leverantören konventionella produkter som tjänster, det vill säga skapar tillgång till en vara. Ni äger inte varan, utan hyr den under den tid som ni har behov av den.
Om ni väljer att köpa en vara som tjänst ger ni leverantören incitament att förlänga livslängden och öka nyttjandegraden för produkten. Därför blir service och reparationer som ingår i tjänsten viktiga. Utifrån ett upphandlingsperspektiv är det viktigt att ställa krav på att varor ska repareras och inte bytas ut, för att bidra till den cirkulära ekonomin.
När en organisation ska ställa om till en cirkulär ekonomi behöver ni tidigt i upphandlingsprocessen ställa er frågan om ni verkligen behöver och vill äga varor. Tjänstesektorn är redan stor i många branscher, såsom exempelvis för kopieringsmaskiner, kaffemaskiner, datorer, belysning och textilhyra. Att köpa vara som tjänst går att applicera på många andra branscher. Genom att bjuda in till dialog med leverantörer kan ni bidra till att andra branscher utvecklar denna affärsmodell.
Exempel: Upphandling av textil kan göra stor skillnad för klimatet
Kärnan i affärsmodellen för livstidsförläning är just att förlänga användningstiden för en redan producerad och inköpt produkt. Man kan arbeta med detta internt genom att låta produkter som en verksamhet inte behöver, användas av någon annan.
Affärsmodellen behöver belysas i från två viktiga aspekter. Den första är designfasen. Det är viktigt att produkter är designade så att de är möjligt att reparera, uppgradera eller modulera när behov ändras. Vid köp av nya produkter kan ni ställa krav på hur de är designade för att bidra till denna aspekt.
Den andra aspekten handlar om leverantörer som arbetar med reparations- och restaureringstjänster eller som på olika sätt återställer produkter. Genom att upphandla renovering av produkter eller begagnade produkter stödjer ni en förlängd livslängd.
Exempel: Förlängd livstid för IT-produkter gynnar cirkulär ekonomi.
Exempel: Mycket att spara på nytt tänk för möbler
Exempel: Material från riven panncentral återanvänds vid bostadsrenovering
Exempel: Familjebostäder ställer krav på återbruk vid ombyggnation
En affärsmodell som utgår ifrån en delningsplattform går ut på att uppnå en så hög nyttjandegrad per produkt som möjligt. Det kan göras genom att produkter delas mellan fler användare och organisationer. Delning kan ske såväl internt i en större organisation, som externt med andra organisationer.
En delningsplattform är ofta en teknisk lösning, där det är möjligt att kontrollera användning och göra bokningar.
Genom att innan upphandlingsprocessen genomföra en behovsanalys där mätningar av nyttjandegrad görs för produkter och ytor går det att bedöma om en delningsplattform skulle kunna tillgodose behovet. Det finns i dag många exempel på hur produkter delas mellan privatpersoner; såsom fordonspooler, verktygsbibliotek och uthyrning av kläder.
Exempel: Delningstjänst hjälper kommuner att nå hållbarhetsmål
Tillväxtverket hjälper dig som leverantör
Inom några år kan en cirkulär anpassning vara en förutsättning för att få leverera varor och tjänster till offentlig sektor.
Vill ni som företag anpassa er affärsmodell till en mer cirkulär affärsmodell finns det information och stöd att få hos Tillväxtverket och flera av näringslivets organisationer.