Plast inom vården

Att minska användande av material kan göras i flera steg och på flera olika sätt, exempelvis genom att byta ut vissa engångsartiklar mot flergångsartiklar, öka andelen produkter med förnybar eller återvunnen råvara, minska mängden material och ersätta delar av materialet med förnyelsebart material.

Åtgärder och verktyg som ger stöd till vårdens verksamheter vid omställning till andra produkter eller material är viktigt parallellt med informationsinsatser i organisationen som förklarar varför.

En annan viktig insats för en mer hållbar plastanvändning inom vården är att använda plasten mer resurssmart och att minska den onödiga användningen. En stor del av den miljöpåverkan som plastanvändningen ger upphov till skulle kunna minskas genom ändrade arbetssätt i form av rutiner och beteenden för att minimera och effektivisera plastanvändningen. Men först behövs en inventering över vilka produkter som används.

Inventera de plastprodukter som används inom verksamheten. Det ger en bra bild av vilka produkter som kan minskas, bytas ut, och eventuellt tas bort helt. Utgå från exempelvis följande frågor:

• vilka produkter behöver ni i verksamheten?
• finns det produkter som inte behövs?
• används ”rätt” produkt på ”rätt” plats?
• kan användningen minskas genom nya arbetssätt eller rutiner?
• kan materialet i produkten återvinnas?
• kan materialet i produkten bytas ut med bibehållen funktion?

Ta stöd av andra verksamheters checklistor och vägledningar vid inventering, exempelvis minskningslistor som tagits fram inom regioner och kommuner.

Klimateffektiv plastupphandling - Uppsala klimatprotokoll

Inventeringen tillsammans med behovsanalys ligger till grund för det fortsatta arbetet och framtida upphandlingar.

• Fasa ut produkter som inte är nödvändiga till exempel engångsmuggar, skoskydd och skyddsrock (där det inte är hygienkrav med engångstextilier).
• Se över arbetssätt, implementera och uppdatera rutiner för att minska användandet av vissa produktgrupper där det är möjligt.
• Minska onödigt avfall, exempelvis genom att anpassa mängden förbrukningsartiklar och använda rätt produkter.
• Se till att inte en onödig mängd produkter finns tillgängliga vid behandling av patienten, som sen måste slängas för att följa hygienrutiner.

Ett exempel från Västra Götalandsregionen gäller införande av kundanpassade set, nya upphandlingsrutiner och minskade avfallsmängder.
Resurssmarta operationer för lägre klimatpåverkan (läkartidningen.se) 

En tydlig behovsbild och aktiva val skapar goda förutsättningar för en smartare plastanvändning med hjälp av upphandling. 

Gör en behovsanalys för att få en tydlig bild av just era behov av olika produkter

• vilken är produktens funktion?
• om produkten är engångs, kan den ersättas med flergångsalternativ?
• kan funktionen uppnås på annat sätt? Finns det andra arbetssätt eller lösningar?
• i vilka situationer ska produkten användas?
• vilket material behövs för att få produktens funktion?
• finns specifika förutsättningar för användning av produkten, till exempel höga hygienkrav?

Om behovsanalys

Vi har tagit fram ett exempel på ett enkelt formulär för en kartläggning av plastflöden och behovsbedömning. 
Exempel på beslutsträd inför plastupphandling och underlag till utveckling av krav

Det beställningsbara sortimentet kan anpassas i inköpssystemet. I Region Skåne genomfördes en sortimentsanpassning vid den senaste papper- och plastupphandlingen utifrån vad som faktiskt används. Genom statistikuppföljning kunde de utesluta produkter och utforma kravspecifikationen efter vad som används. Sortimentet delades upp internt så att artiklar som används övergripande upphandlades centralt medan artiklar som används i mer vårdnära syfte upphandlades av den avdelning som upphandlar den typen av artiklar.

Flera regioner arbetar med minskningslistor för förbrukningsvaror eller annat stöd för att välja rätt produkt i sortimentet utifrån behov och funktion. Minskningslistor innehåller ett antal produkter som är prioriterade att minska användningen av och ger stöd till verksamheter att välja ett miljömässigt bättre alternativ i det beställningsbara sortimentet.

För varje produkt finns ett miljömässigt bättre alternativ angivet, tillgängligt i det beställningsbara sortimentet, samt information om varför produkten ska bytas ut. Listan efter genomförd inventering av produkter.

Kartläggning av plastflöden i Sverige 2020 (Naturvårdsverket)

Exempel på minskningslista från Region Uppsala

Region Västernorrland undersöker möjligheter för intern plastkompensation som en del i arbetet att ställa om användning av vissa produkter till förmån för miljömässigt bättre alternativ. Tanken är att verksamheterna kan få rabatt när de köper miljömässigt bättre produkter. Arbete pågår för att detta ska möjliggöras med stöd i beställningssystemet.

Om utvecklingsprojektet intern plastkompensation

Säkerställ god dialog och samarbete med vårdhygien för att trygga att riktlinjer, krav och att basala hygienrutiner kan efterlevas och för att ha en samsyn om möjliga målkonflikter. En aktiv dialog med Vårdhygien är en viktig del i regionernas arbete för att styra mot att produkter i plast används på rätt sätt i vården. God följsamhet till basala hygienrutiner kan exempelvis minska överanvändandet av skyddshandskar. Skyddshandskar är viktiga ur hygienperspektiv, men ska användas i enlighet med basala hygienrutiner, det vill säga vid arbetsmoment som innebär risk för att händerna förorenas av kroppsvätskor.

Basala hygienrutiner (Socialstyrelsen.se)

Att miljöprioritera upphandlingar är ett bra arbetssätt för att kunna utveckla kravställning inom specifika områden, exempelvis farliga ämnen, klimat, cirkulär ekonomi, eller för upphandlingar som anses ha stor miljöpåverkan. Det kan också vara för specifika produktgrupper och avtal där kraven gör stor nytta eller där det finns specifika miljömål i kommunen/regionen. Att prioritera innebär att det blir tydligare vilka upphandlingar som är prioriterade och även hur, det blir mindre spretigt och tydligare fokus på mål och effekter.

Genom att kravställa miljömärkta produkter kan det för vissa produktgrupper innebära en minskning av plastinnehållet då det ersätts med annat material. Ett exempel är miljömärkta inkontinensskydd, med mindre mängd plast och mer förnybar råvara från cellulosa i produkterna. Det finns även miljömärkta blöjor, underlägg, dialys- och infusionspåsar. I Nordisk Miljömärkning (Svanen) ingår även krav på förpackningarnas återvinningsbarhet.

Andra exempel på produkter där plastmängden kan minskas är 

• katetrar
• engångspåsar
• slangar
• amningsinlägg, 
• skyddslakan
• hygieniska underlägg.

Region Jönköpings län tröttnade på att enbart barn fick Svanenmärkta blöjor (svanen.se)

En grundläggande del i att gå mot ett mer hållbart samhälle handlar om att förebygga uppkomsten av avfall, inklusive plastavfall, och istället se till att materialet kan cirkulera. Offentlig upphandling är ett viktigt verktyg i den cirkulära omställningen. Kravställning som bidrar till utveckling av marknaden där produkters livslängd förlängs gör skillnad. Det kan dels handla om en ökad kvalitet så att produkten håller längre, dels om produktdesign som möjliggör reparation eller rekonditionering. Det kan också handla om att möjliggöra affärsmodeller för cirkulär ekonomi till exempel i form av övergång från engångs- till flergångsprodukter.

Genom att kravställa och arbeta för en ökad materialåtervinning av förpackningar och andra produkter skapas möjligheter för ökad cirkulation av material. Design för återvinning innebär möjlighet att ta isär olika delar och att delarna består av återvinningsbara material.

Flödet av förpackningar och emballage är ett stort plastflöde inom vården och därför viktigt att påverka genom inköp. Möjlighet till återvinning beror bland annat på material, kontamination och design. De stora mängderna och den höga kvalitén på plasten i vårdens engångsprodukter gör att det finns ett outnyttjat värde i att materialåtervinna mer plast från sjukvårdens avfall.

I dag finns fungerande återvinning för framförallt förpackningar av transparent och ofärgad polyetentereftalat (PET) samt polyeten (PE) och polypropen (PP) plast.

Projektet Hållbar hantering av plastavfall på sjukhus visar dock att det finns möjligheter att öka återvinningen och även återvinning av andra plaster. Forskningsprojekt drivs av RISE.

Genom att identifiera plastströmmar, både material och avfallsflöden, kan man se potential till ökad materialåtervinning. Analys av plastströmmar inom specifika verksamheter har genomförts av ett antal regioner vid olika tillfällen.

De projekt som genomförts inom vården för att minska plastanvändningen visar att rena produkter och förpackningar har störst potential att återvinnas och behålla materialets värde. Rena produkter och förpackningar innebär att de inte har kontaminerats utan uppfyller de krav på hygien som finns för plaster inom vården.

Färdplan för cirkulära plastflöden inom Region Stockholm lyfter fram exempel i sin rapport hur andra arbetat med plastavfall.

Västra Götalandsregionen har i ett pilotprojekt testat separat insamling av tre olika typer av hårdplastprodukter; hinkar, flaskor och dunkar. Generellt höll det insamlade materialet en mycket god kvalitet. Även egenskapstesterna visade på fina materialegenskaper, vilket bekräftades av materialåtervinnare och produkttillverkare som uppgav att materialet var av intresse för dem. Projektets slutsats är att de insamlade fraktionerna har ekonomisk potential för materialåtervinning. 

Sjukvårdens plastförpackningar får nytt liv (Naturvårdsverkets webbplats)

Med offentliga inköp finns stora möjligheter till nytänk kring vilka inköpsbehov som finns, möjlighet att minska den fossila plasten, öka produkternas livslängd och främja materialåtervinning. Tidig dialog med leverantörer skapar nya möjligheter för innovativa lösningar och alternativa produkter.

Genom samarbete och dialog med och mellan kommuner och regioner finns möjligheter att ena köpkraft och kravställan som driver utvecklingen framåt.

Genom kravställning på funktion och dialog med leverantörer möjliggörs nya lösningar. Dialogen kan ske både under upphandling och under avtal. Informationsunderlag (Request for Information, RFI) är ett exempel på tidig dialog som kan skapa nya möjligheter att utveckla produkter. Att kravställa funktion och garanti behöver inte innebära en nyproducerad produkt, utan kan resultera i en produkt som är återbrukad och är rekonditionerad. Det kan också innebära att få ett mer resurseffektivt material utifrån den funktion som ska uppnås.

Funktionskrav i upphandling
Tidig dialog

Region Gävleborg. Vid upphandling av nutritionspumpar ställdes krav på bland annat funktion och garantier i kravställningen. Regionen fick rekonditionerade nutritionspumpar som uppfyllde funktion och krav, och med ett lägre pris än motsvarande nya.

Ersätt material genom att byta ut engångsprodukter i fossil plast till flergångsprodukter i annat material. Exempelvis: rondskålar och skålar i metall, metallinstrument.

På Kvinnokliniken, Södersjukhuset, bytte de från engångsinstrument i plast till flergångsinstrument i metall vid gynekologisk undersökning. Årligen används cirka 47 000 instrument, vilket motsvarar ca 900 kg plast. För att klara detta uppdaterade de rutiner och arbetssätt.

Om bytet från engångs till flergångs i Naturvårdsverkets rapport: Plast och mikroplaster – hur löser vi utmaningarna?

Medvetna materialval av vilken typ av plast som används till olika produkter och som ger rätt funktion är en viktig del av hållbar plastanvändning och resurssmart användning inom vården. Detta är en förutsättning för att kunna styra materialflöden mot mer återvinningsbara plastflöden för möjliga produktområden. Från inventering av vilka produkter som används kan en dialog föras med avtalade leverantörer under avtalet och inför en upphandling och exempelvis marknadsanalys. Detta ger också möjlighet för att bedöma vilka produkter som har potential att kunna samlas in efter användning och skapa förutsättningar för insamling och sortering av plast i verksamheten i dialog med fastighetsförvaltare och/eller avfallsleverantör. Medvetna materialval främjar cirkulär ekonomi och mer giftfria kretslopp från farliga kemikalier.

En aktiv dialog med leverantörer för att tydliggöra behoven förenklar utformningen av kravspecifikationen och tillvaratar leverantörernas innovationskraft

• Kravställning på funktion möjliggör nya lösningar i dialog med leverantörer.
• Utgå från användning och funktion för att möjliggöra en mer innovativ lösning och en annan produkt. Arbeta med dialog med leverantörer både under upphandling och avtal. Informationsförfrågan (Request for information RFI), är ett bra exempel på dialog.
• Samarbeta och för dialog med och mellan kommuner och regioner för att ena köpkraft och kravställan samt för att kunna driva utvecklingen framåt.

Ställ krav på att leverantören under avtalstiden ska medverka till utveckling av sin produkt eller produktionsprocess för utveckling och övergång till biobaserat material. En trappa med ökning till viss procent av levererad volym som ska vara tillverkad av förnyelsebar råvara kan vara en väg. På så sätt kan målet om att leverera produkter i förnyelsebar råvara uppfyllas. Samtidigt bidrar arbetet till en utveckling av marknaden samt att kunna arbeta gemensamt med förbättringar inom befintliga avtal.

Om funktionskrav
Om marknadsanalys

Region Värmland har i upphandling av inkontinenshjälpmedel 2019 inkluderat krav på leverantörsdialog och att leverantören ska beskriva strategiskt arbete med att

• optimera förpackningar ur materialsynpunkt
• minimera hälso- och miljöfarliga kemikalier
• spårbarhet av produkter och råmaterial bakåt i leverantörsledet
• flergångsalternativ och förnyelsebara material som ersättning till fossilbaserad plast.

Avtalet i Region Värmlands avtalsdatabas

På grund av branschens krav på spårbarhet och specifikationer för råmaterial, funktion och patientsäkerhet kan inte återvunnen plast användas i dag i medicintekniska produkter och deras primära förpackningar.

Upphandlingskrav på återvunnen plast kan i dag ställas på produkter där hygienkraven är lägre, exempelvis soppåsar, skyddsplast samt i förpackningar till icke sterila produkter. 

Resurseffektiv användning av avfallspåsar i städtjänster

Att beräkna livscykelkostnader (LCC) är ett bra sätt för att räkna på skillnad i kostnader för att jämföra till exempel engångs- med flergångssystem. Genom LCC-kalkyler kan du till exempel se om ett flergångssystem lönar sig över tid, även om de initiala kostnaderna är högre. Där kan du även lyfta in samhällskostnader, till exempel kostnad för klimatpåverkan.

LCC för långsiktigt hållbara inköp

Exempel LCC och LCA insättningskit centrala venkatetrar CVK

Samhällsviktig verksamhet är sådan verksamhet som är av betydelse för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner, det kan bland annat handla om hälso- och sjukvård. I vårt stöd förklarar vi hur det går till att ta hänsyn till krisberedskapsaspekter vid upphandling. 

Upphandla till samhällsviktig verksamhet

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram hållbarhetskriterier som syftar till att minska plastavfallet och öka återvinningen för plastförpackningar och emballage inom vårdsektorn.

I våra kriterier för medicintekniska förbrukningsartiklar finns ett generellt krav på bas-nivån som rör förpackningar och återvinning: Förpackningsmaterial ska kunna källsorteras för återvinning, det vill säga vara separerbart.

Våra hållbarhetskriterier inom vård och omsorg

Våra hållbarhetskriterier för förpackningar inom vård och omsorg

• Upphandling för att främja cirkulär ekonomi
• Hållbar plastupphandling
• Upphandla eller utkontraktera vård och omsorg