Publicerade riskbedömningar
Upphandlingsmyndigheten har i dialog med arbetsmarknadens parter och relevanta myndigheter genomfört riskbedömningar inom vissa yrkesgrupper eller tjänster. Vi beskriver hur riskbedömningarna tas fram och hur de kan vägleda upphandlande myndigheter i om det finns skäl att ställa arbetsrättsliga villkor i upphandlingar.
Innehåll på denna sida
Enligt upphandlingslagstiftningen ska en upphandlande myndighet eller enhet ställa arbetsrättsliga villkor om det är bedöms behövligt. Upphandlingsmyndigheten utarbetar stöd för upphandlande organisationer vad gäller behövlighetsbedömningen och de arbetsrättsliga villkor som kan komma att ställas.
Regler om arbetsrättsliga villkor
Upphandlingsmyndighetens riskbedömningar
Vi har tagit fram riskbedömningar för följande yrkesgrupper eller tjänster:
I följande riskbedömningar har Upphandlingsmyndigheten gjort en sammanvägd bedömning i att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor när offentliga kontrakt utförs:
- Byggarbetare
- Väg- och banarbetare
- Snöskottare på tak
- Måleritjänster
- Skogsvårdare
- Städtjänster
- Tvätteriarbetare
- Taxiförare
- Flyttjänster
- Godsförare
I följande riskbedömningar har Upphandlingsmyndigheten gjort en sammanvägd bedömning i att det är låg risk för oskäliga arbetsvillkor när offentliga kontrakt utförs:
Upphandlingsmyndighetens process för riskbedömningar
Inför arbetet med riskbedömningar bjuder vi alltid in de arbetsmarknadsparter som är relevanta för den yrkesgrupp eller tjänst för den aktuella riskbedömningen. I diskussionen med parterna genomför vi sedan en riskbedömning. Den görs med utgångspunkt från ett antal riskindikatorer som vi redogör för under processen för behövlighetsbedömningen. Utöver detta kan vi även inhämta annan relevant information från andra myndigheter.
Syftet med våra riskbedömningar är att de ska resultera i en slutsats om det förekommer en risk eller låg risk för oskäliga arbetsvillkor för arbetstagare som utför upphandlande kontrakt. Det är viktigt att tänka på att våra riskbedömningar är generella för hela landet och att det kan förekomma regionala eller lokala skillnader för den enskilda upphandlingen. Upphandlande organisationer behöver alltid göra en egen behövlighetsbedömning för att analysera vilka risker det finns inför den enskilda upphandlingen.
Vad innebär det att göra en behövlighetsbedömning?
Efter genomförda diskussioner, där arbetsmarknadens parter och myndigheter har fått framföra sina synpunkter, sammanställer vi sedan informationen och observationerna i riskbedömningar. Innan de kan publiceras på vår webbplats sker en kvalitetsgranskning. Det görs för att säkerställa att vi ger ett tydligt och relevant stöd till upphandlande organisationer.
Vad framgår av riskbedömningarna?
I våra publicerade riskbedömningar framgår om vi bedömer om det finns en risk eller låg risk för oskäliga arbetsvillkor när kontraktet fullgörs. I riskbedömningarna redovisar vi de indikatorer som vi anser vara relevant för den aktuella riskbedömningen. Vi beskriver vad arbetsmarknadens parter har förklarat under respektive indikator. I diskussionen med parterna vid genomförandet av riskbedömningar diskuteras alla riskindikatorer.
Vi förklarar även vilka arbetstagare som omfattas av riskbedömningen, alternativt exempel på upphandlingar som riskbedömningen avser.
Hur riskbedömningen kan användas
En upphandlande organisation kan använda vår riskbedömning som en utgångspunkt vid den egna behövlighetsbedömningen, det vill säga bedömningen om det finns behov att ställa arbetsrättsliga villkor i den enskilda upphandlingen. De arbetsrättsliga villkor som ställs i form av kontraktsvillkor vid upphandlingar kan fungera som ett stöd för att ytterligare förstärka åtgärder mot osund konkurrens och oskäliga arbetsvillkor.
Om det framkommer risk för att arbetstagarna som ska utföra kontraktet riskerar att få oskäliga arbetsvillkor ska arbetsrättsliga villkor anges inför upphandlingen.