Slutsatser av riskbedömning: byggplåtslagare

Med byggnadsplåtslagare menas de arbetstagare som utför plåtslageriarbeten i exempelvis byggentreprenader eller i plåtslageritjänster. Byggnadsplåtslagare omfattas av Plåt- och Ventilationsavtalet mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet (Byggnads) och Plåt & Ventföretagen. 

Följande yrkesgrupper ingår inte i riskbedömningen:

• snöskottare på tak
• ventilationsarbetare. 

När vi genomför en riskbedömning följer vi en process där vi utgår från ett antal indikatorer och bland annat samråder med de arbetsmarknadsparter som är berörda av aktuell riskbedömning. Parterna bistår med information och observationer om sin bransch utifrån nedan nämnda indikatorer.  

Hur Upphandlingsmyndigheten genomför riskbedömningar

Underlaget från arbetsmarknadens parter sammanställs till ett förslag på en riskbedömning som skickas till parterna för synpunkter. De slutliga slutsatserna från riskbedömningen baseras på en sammanvägd bedömning av indikatorerna och parternas synpunkter.  

Beslut av en riskbedömning fattas av Upphandlingsmyndigheten.

• Plåt & Ventföretagen ser att det är en kompetensbrist inom yrkesgruppen, men ser inte att detta visar på att det skulle förekomma en osund konkurrens på marknaden eller i upphandlingar. Som ett resultat av kompetensbristen avstår företagen, enligt Plåt & Ventföretagen, istället att acceptera arbeten i till exempelvis ramavtal, när efterfrågad kompetens inte finns. Alternativt väljer offentliga köpare andra material, istället för plåt, och efterfrågar då istället andra yrkesgrupper. Byggnads ser inte att kompetensbristen inom yrkesgruppen har skapat ett behov för företag att anlita utstationerad arbetskraft, då arbetet innebär en mer småskalig produktion vilket behöver ske i närheten till leveransstället. 
• Uppgiftslämnare: Byggnads och plåt & ventilationsföretagen 

• Yrkesgruppen har en gymnasial utbildningsnivå med en efterföljande branschutbildning som leder till ett yrkesbevis. Plåt & Ventföretagen anser att företagen i större utsträckning efterfrågar att arbetstagare ska inneha ett yrkesbevis vid anställningen eller branscherfarenhet på cirka 6 år, vilket skulle motverka risken att oskäliga arbetsvillkor förekommer. 
• Uppgiftslämnare Byggnads och Plåt & Ventföretagen 

• Kollektivavtalstäckningen för arbetstagarna är cirka 85 procent, vilket anses vara en hög kollektivavtalstäckning. Arbetsmarknadens parter har framhållit att alla de större företagen inom branschen har tecknat kollektivavtal. 
• Uppgiftslämnare: Byggnads och Plåt & Ventföretagen 

• Underleverantörskedjan kan se olika ut beroende på om arbetstagarna utför arbete i en byggentreprenad eller i plåtslageritjänster. I plåtslageritjänster förekommer det att företag ”lånar” arbetstagare av varandra för att täcka varandras arbetstoppar. Detta skulle kunna skapa en underleverantörskedja på 1-2 led. I byggentreprenader kan kedjan vara längre, dock är arbetsmarknadens parter inte ense om hur lång en underleverantörskedja vanligtvis är. Byggnads framhåller att byggnadsplåtslagare som förekommer i ett tredje led eller längre ner i en underleverantörskedja ökar risken för att arbetstagarens rättigheter åsidosätts eller att de kontrakterande företagen inte kontrollerar sina underleverantörer. 
• Uppgiftslämnare: Byggnads och Plåt & Ventföretagen  

Arbetsmarknadens parter har inte lämnat egna slutsatser. 

Inga regionala skillnader har diskuterats i bedömningen. 

En upphandlande organisation kan använda denna riskbedömning som utgångspunkt vid den egna behövlighetsbedömningen, det vill säga bedömningen om det finns behov att ställa arbetsrättsliga villkor i en enskild upphandling.

Upphandlingsmyndigheten har inte tagit fram några arbetsrättsliga villkor för byggplåtslagare då vi gör bedömningen att det är låg risk för oskäliga arbetsvillkor på en nationell nivå.

Resulterar den upphandlande organisationens behövlighetsbedömning i att det finns risk för oskäliga arbetsvillkor, i en enskild upphandling, behöver den upphandlande organisationen ta fram de arbetsrättsliga villkoren som ska gälla. Arbetsrättsliga villkor som ställs i form av särskilda kontraktsvillkor vid upphandlingar kan fungera som ett stöd för att ytterligare förstärka åtgärder mot osund konkurrens och oskäliga arbetsvillkor. 

Hur upphandlande organisationer kan genomföra en behövlighetsbedömning inför upphandlingen 

Upphandlingsmyndighetens stöd för att ta fram arbetsrättsliga villkor

• Juni 2019 

Observera att Upphandlingsmyndighetens riskbedömning är baserad på de förhållandena som råder vid tidpunkten då bedömningen görs och att dessa kan ha förändrats.