Slutsatser av riskbedömning: Elinstallatörer

Arbetstagare kan exempelvis vara starkströms-, svagströms- och hissmontörer, hissmörjare samt radiomontörer. Men de kan även arbeta med fastighetsautomation samt styr- och övervakningssystem. Arbetstagare inom elinstallationer omfattas av Installationsavtalet mellan Svenska Elektrikerförbundet (Elektrikerna) och Installatörsföretagen. 

Följande yrkesgrupper ingår inte i riskbedömningen; kraftverksmontörer larmtekniker, arbetstagare för jordkabelarbeten och arbetstagare som utför arbete inom energinäten i Sverige.

Upphandlingsmyndigheten har inhämtat uppgifter från ovan angivna arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. Underlaget för bedömningen har därefter skickats ut till alla parter för synpunkter varvid de har beretts möjlighet att lämnat ytterligare förtydliganden. 

Arbetstagarna har en tre-årig gymnasieutbildning från el- och energiprogrammet eller motsvarande vuxenutbildning, som därefter kan fortsätta med en lärlingsplats hos en arbetsgivare. Lärlingsplatser kan bara ges till de arbetstagare som har en anställning hos en arbetsgivare som är ansluten till kollektivavtalet. Efter fullgjord lärlingstid utfärdas ett certifikat av Elbranschens centrala yrkesnämnd (ECY). För elever på en ETG-skola  leder utbildningen i stället till en möjlighet att genomgå ett yrkesprov. Vid godkänt resultat tilldelas eleverna ett certifikat av ECY. EU-medborgares kompetens (om de inte har genomgått svensk gymnasieskola) kan även valideras av ECY om de är anställda hos en arbetsgivare som är bunden till Installationsavtalet.

Uppgiftslämnare: Elektrikerna och Installatörsföretagen

Arbetsmarknadens parter uppskattar att cirka 85 % av företagen är kollektivavtalsanslutna, vilket enligt parterna ska ses som en hög andel. Dock förekommer det enligt Elektrikerna att företag i storstäderna har en lägre täckningsgrad på kollektivavtalet och då framför allt i Stockholm. Elektrikerna uppskattar att riskerna för oskäliga arbetsvillkor ökar hos de företag som inte är anslutna till kollektivavtalet. Parterna är överens om att de gemensamt ska arbeta för att öka kännedomen om kollektivavtalets och Elsäkerhetslagens innebörd och omfattning hos anslutna elinstallationsföretag och bemanningsföretag. 

Uppgiftslämnare: Elektrikerna och Installatörsföretagen

Enligt Elsäkerhetslagen (2016:732)  ska företag som utför elinstallationer på annans anläggning anmäla sin verksamhet till Elsäkerhetsverket. Är företagen inte registrerade hos Elsäkerhetsverket får de enligt Elsäkerhetslagen inte påbörja ett arbete. Detta register  är offentligt. Parterna rekommenderar att upphandlande organisationer kontrollerar att leverantören är registrerad. Enligt elsäkerhetslagen finns krav på att elinstallatörsföretag ska ha ett egenkontrollprogram.  Det innebär enligt Elsäkerhetsverket att företaget ska ha rutiner för att elinstallationsarbete ska utföras av personer med rätt kompetens, på rätt sätt samt att arbetet kontrolleras i tillräcklig omfattning. Det är elinstallationsföretagen som ansvarar för att dessa krav är uppfyllda. Krav på personalliggare finns från Skatteverket om installation sker på byggarbetsplats.

Uppgiftslämnare: Elektrikerna och Installatörsföretagen

I byggentreprenader är det vanligaste att företagen som utför elinstallationerna är underleverantörer till den kontrakterande parten med den upphandlande organisationen enligt Elektrikerna. Men underleverantörer kan även förekomma när elinstallatörsföretag behöver fler elektriker och då anlitar ett annat elinstallationsföretag eller ett bemanningsföretag på grund av en rådande kompetensbristen enligt parterna. Parterna är överens om att det inte förekommer långa underleverantörsled, men att det är vanligt med upp till två led av underleverantörer. 

Uppgiftslämnare: Elektrikerna och Installatörsföretagen

Det förekommer utstationerad arbetskraft i framför allt storstäderna och i större projekt enligt Elektrikerna, men även att EU-medborgare anställs på svenska företag. Arbetsmarknadens parter är överens om att detta inte medför en risk för oskäliga arbetsvillkor om de utstationerade arbetar för ett företag med kollektivavtal.

Uppgiftslämnare: Elektrikerna och Installatörsföretagen

Installatörsföretagen framhåller att onormalt låga anbud förekommer ibland i upphandlingar. Detta riskerar, enligt Installatörsföretagen, att skapa en form av prisdumpning inom branschen, då vissa upphandlingar har utvärderats på lägsta pris i stället för att utvärdera på en kombination av pris och kvalitet. Företagen levererar då till ett lågt pris och kompenserar genom att ta betalt någon annanstans, till exempel på materiel. Installatörsföretagen förtydligar även att de inte anser att prisdumpningen riskerar att arbetstagaren får oskäliga arbetsvillkor.  

Uppgiftslämnare: Installatörsföretagen

Parterna känner inte till att det skulle ske systematiska brott mot arbetstidslagen.

Uppgiftslämnare: Elektrikerna och Installatörsföretagen

Parterna bedömer inte att arbetsmiljörisker förekommer i stor utsträckning.

Uppgiftslämnare: Elektrikerna och Installatörsföretagen

En upphandlande myndighet och enhet kan använda denna bedömning som utgångspunkt vid den egna behövlighetsbedömningen, det vill säga bedömningen om det finns behov att ställa arbetsrättsliga villkor i den enskilda upphandlingen. Arbetsrättsliga villkor som ställs i form av särskilda kontraktsvillkor vid upphandlingar kan fungera som ett stöd för att ytterligare förstärka åtgärder mot osund konkurrens och oskäliga arbetsvillkor.

Upphandlingsmyndighetens riskbedömning är framtagen september 2019 och reviderad januari 2022 och är baserad på de förhållanden som råder när riskbedömningen genomfördes.

För mer information om hur vi genomför riskbedömningar, se vår webbplats.

Upphandlingsmyndighetens publicerade riskbedömningar