Slutsatser av riskbedömning: skogsvårdare

Med skogsvårdare menas de arbetstagare som exempelvis utför skogsvård genom plantering och röjning. Skogsvårdare omfattas av Skogsavtalet mellan GS (Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch) och Gröna arbetsgivare. 

Följande yrkesgrupper ingår inte i riskbedömningen: skogsmaskinförare och skogsmarksarbetare. 

När vi genomför en riskbedömning följer vi en process där vi utgår från ett antal indikatorer och bland annat samråder med de arbetsmarknadsparter som är berörda av aktuell riskbedömning. Parterna bistår med information och observationer om sin bransch utifrån nedan nämnda indikatorer.  

Hur Upphandlingsmyndigheten genomför riskbedömningar

Underlaget från arbetsmarknadens parter sammanställs till ett förslag på en riskbedömning som skickas till parterna för synpunkter. De slutliga slutsatserna från riskbedömningen baseras på en sammanvägd bedömning av indikatorerna och parternas synpunkter. 

Beslut av en riskbedömning fattas av Upphandlingsmyndigheten. 

• GS-facket framhåller att yrkesgruppen har låga eller inga kvalifikationskrav samt att det saknar formella utbildningskrav. 
• Uppgiftslämnare: GS-facket 

• Trots att det är hög kollektivavtalstäckning hos företag inom branschen framför GS-facket att det är låg kollektivavtalsefterlevnad. Enligt GS-facket visar sig detta exempelvis genom att säsongsarbetare kan få sämre villkor än vad som anges i kollektivavtalet. Detta kan ske genom att arbetsgivaren inte betalar ut övertidsersättning eller OB-tillägg och att många småentreprenörer inte helt följer kollektivavtalet de har tecknat. 
• Uppgiftslämnare: GS-facket 

• Enligt GS-facket bedöms det att ungefär 95% av skogsvårdarna kommer från andra länder samt att dessa ständigt flyttar runt. Detta är enligt facket en förändring av marknaden jämfört med de senast 30 åren. Det kan därför föreligga en risk för att dessa arbetare utnyttjas otillbörligt, eftersom kunskapen om det svenska regelverket kan vara låg. 
• Ett exempel som ges från GS-facket är att det finns företag som utnyttjar ett flertal personer från utlandet som arbetar en säsong utan lön. 
• Uppgiftslämnare: GS-facket 

• GS-facket har upptäckt företag som systematiskt utnyttjar anställdas arbetstidsrättigheter. Exempelvis framhålls att det förekommer arbetstagare som arbetar 48 timmar per vecka, eller så har arbetstagare arbetstillstånd för en halvtid men tvingas arbeta heltid. 
• Uppgiftslämnare: GS-facket 

• Arbetsmarknadens parter har indikerat att för låga anbudspriser förekommer i upphandlingar. GS-facket framhäver även att det inte har skett någon prisutveckling på vad det kostar att plantera en planta de senast 20 åren. 
• Uppgiftslämnare: GS-facket 

Arbetsmarknadens parter har inte lämnat egna slutsatser. Gröna arbetsgivare lämnade inte några synpunkter vid utskickat av underlaget på bedömningen. 

Inga regionala skillnader har diskuterats i bedömningen. 

En upphandlande organisation kan använda denna riskbedömning som utgångspunkt vid den egna behövlighetsbedömningen, det vill säga bedömningen om det finns behov att ställa arbetsrättsliga villkor i en enskild upphandling.

Upphandlingsmyndigheten har tagit fram arbetsrättsliga villkor för skogsvårdare. Villkoren finns i vår kriteriedatabas.  

Arbetsrättsliga villkor som ställs i form av särskilda kontraktsvillkor vid upphandlingar kan fungera som ett stöd för att ytterligare förstärka åtgärder mot osund konkurrens och oskäliga arbetsvillkor. 

Hur upphandlande organisationer kan genomföra en behövlighetsbedömning inför upphandlingen

Arbetsrättsliga villkor skogsvårdare i kriterietjänsten

• Juni 2019 

Observera att Upphandlingsmyndighetens riskbedömning är baserad på de förhållandena som råder vid tidpunkten då bedömningen görs och att dessa kan ha förändrats.