Barns rättigheter i upphandling

Vid upphandlingar ska det utredas och bedömas om den kan få konsekvenser för barn. Det gäller både om det påverkar ett enskilt barn eller barn i grupp. Ibland är det uppenbart att en åtgärd eller ett beslut kommer påverka barn, i andra fall är det inte lika tydligt. Det kan till exempel röra upphandlingar av hem för vård eller boende (HVB), en skolbyggnad eller produkter som barn ska använda. Men det kan också handla om upphandlingar av transporter, mark- och anläggningsentreprenader eller parkutrustning. 

I upphandlingar som påverkar barn ska barns bästa beaktas. Det finns ett ansvar att vid inköp ta med barns perspektiv och rättigheter i planering och utförande. Förberedelsestadiet av varje upphandling bör inledas med att ta fram en kravbild utifrån verksamhetens behov och här är det viktigt att ha ett barnperspektiv. 

Behovsanalysen 

Vad som är barnets bästa går inte alltid att ge ett entydigt svar på och därför behöver beställare, upphandlare och andra inblandade undersöka vilka konsekvenser upphandlingen kan få för barn. Den som fattar ett beslut som rör barn måste alltid kunna redogöra för hur barnets bästa har utretts och beaktats i beslutet. Därför kan det vara bra att dokumentera detta i samband med upphandlingen. 

För att bedöma barns bästa måste barns egna åsikter tas hänsyn till. Barn har rätt att uttrycka sina meningar i alla frågor som rör dem. Det finns många olika sätt att ta in barns åsikter, till exempel genom intervjuer med enskilda barn, skapa fokusgrupper eller råd som består av flera olika barn, eller skicka ut enkäter. 

Verktyg och metoder för barns bästa

När barnkonventionen skrevs tänkte man inte riktigt på alla olika situationer där den kunde komma att tillämpas i framtiden. Därför kan det ibland vara en utmaning att veta hur den ska användas vid exempelvis en upphandling som rör barn. 

Enligt barnkonventionen har barn rätt att uttrycka sina åsikter i alla frågor som rör dem. Exakt hur den rättigheten ska tillvaratas framgår inte av konventionen, utan det är något som får lösas från fall till fall. Det viktiga är att ha ett helhetstänk och att få med barns åsikter i stort i en upphandling, och inte i varje enskild del. 

Till exempel vid upphandling av en lekpark är det viktigt att barn tillfrågas om placering, utformning eller innehåll vid planeringen och förberedelsen av upphandlingen. Kunskap om barns åsikter, som kan vara viktiga underlag i en upphandling, kan också hämtas in från andra håll. Exempelvis i tidigare genomförda enkäter där det kan finnas resultat om vad barn och ungdomar gör på fritiden eller vilka platser de känner sig otrygga på i kommunen. Som exempel kan nämnas ungdomsenkäten Lupp, (se rubriken Exempel på hur andra gjort), som används av många kommuner för att få kunskap om ungas situation och synpunkter. 

Förutom att det är en rättighet för barn att få uttrycka sina åsikter så ger barnens röster vuxna nödvändig och värdefull kunskap inför ett beslut. Att lyssna till barn är det enda sättet för vuxna att ta reda på deras perspektiv i det specifika ärendet. Däremot innebär barnkonventionen inte att barn alltid ska få bestämma. Men de har rätt att bli lyssnade på. 

Det är viktigt att dokumentera hur man har tagit hänsyn till barns åsikter i upphandlingsprocessen. Precis som att det i övrigt är viktigt att i upphandlingens olika faser dokumentera vad som har motiverat den upphandlande myndighetens olika beslut. 

Hur hänsyn tagits till barns åsikter och hur barns bästa har beaktats ska skriftligt dokumenteras och sammanställas. Dokumentationen ska göras på ett sådant sätt så att prövningen av vad som har bedömts vara barnets bästa blir tydlig för alla som kan komma att granska beslutet. Det kan exempelvis vara revisorer men även andra som berörs. 

• Påverkar upphandlingen barn?
  I förberedelserna och i behovsanalysen kan till exempel följande frågor ställas:
  - Kommer barn använda produkterna som ska köpas in?
  - Kommer barn vistas på platser där produkterna ska användas?
  - Kommer barn påverkas av tjänsterna som ska upphandlas? 

• Om ni kommer fram till att barn inte påverkas, dokumentera detta i upphandlingsunderlagen. 
  
  
• Om barn kommer att påverkas, ta hänsyn till barns åsikter
  - Se på helheten. Vilka delar av upphandlingen är det viktigt att få barns synpunkter på?
  - Se om barns åsikter finns inhämtade tidigare, till exempel i enkäter eller intervjuer.
  - Inhämta barns åsikter där det är lämpligt och möjligt. 

• Bedöm vad som är barnets bästa i upphandlingen och dokumentera beslutet.  

Ett exempel är Järfälla kommun som arbetar med så kallade barnhearings där elever får ställa frågor och föra fram sina åsikter till politiker. 

Barnhearing - elever ställer frågor till politiker (Järfälla kommuns webbplats) 

Ett annat exempel är Simrishamns kommun som arbetar aktivt för att stärka barn och ungas rättigheter på kort och lång sikt samt förbättra barns och ungas levnadsvillkor. 

Barnrättsarbete i Simrishamn (Barnombudsmannens webbplats) 

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har en enkät för att kommuner, stadsdelar eller regioner ska få kunskap om ungas situation, deras erfarenheter och synpunkter. 

Ungdomsenkäten Lupp (MUCF webbplats)