Finland: Upphandling ett potentiellt kraftfullt arbetsmarknadsverktyg

Mikko Kesä har jämfört olika arbetsmarknadstjänster i kommunal regi i 19 finska kommuner. Han har tagit fasta på hur effektiva de är när det gäller att minska kommunernas kostnader för arbetslöshet på lång sikt.   

– Även om det är de ekonomiska resultaten för minskad arbetslöshet som jag har mätt ska vi inte glömma att det är vinsterna för individen som kommer in på arbetsmarknaden som är de viktigaste, säger han.  

Vandas arbete med sysselsättningskrav i offentlig upphandling är ett av initiativen som undersökts. 

– I det finska systemet är kommunernas kostnader högst för de arbetslösa som har svårast att komma in på arbetsmarknaden, vilket främst är långtidsarbetslösa och ungdomar som ännu inte kommit in på arbetsmarknaden.  Det är alltså genom att stötta dessa grupper som de största positiva effekterna för kommunerna kan uppnås, säger Mikko Kesä. 

Mikko Kesä har räknat ut den faktiska kostnaden för kommunerna för arbetslösa personer i olika kategorier, till exempel utifrån ålder, ursprung och historisk och förväntad arbetslöshet.  

– Av alla de olika arbetsmarknadsinitiativ jag mätte för de 19 kommunerna var sysselsättningskrav i offentlig upphandling den absolut mest framgångsrika metoden ur ett ekonomiskt perspektiv, säger han.  

Hans utvärderingsmodell innehåller även kommunernas direkta och indirekta kostnader, olika typer av inriktning på arbetsmarknadsinitiativen och resultat i form av status för individen efter åtgärden, till exempel fast arbete, studier eller pensionering. 

Under 2017 skrev Vanda kommun över 130 kontrakt med sysselsättningsvillkor. Endast 17 av dessa förverkligades under året och fick en positiv effekt på 147 000 euro (drygt 1,5 miljoner SEK). Baserat på det resultatet kan man förvänta sig en positiv effekt på 1,3 miljoner euro (drygt 13 miljoner SEK) när alla kontrakt genomförts.– Min studie visar också att den arbetslösa som får jobb eller praktik med den här metoden har större möjlighet att i förlängningen få ett permanent jobb. När det är ett privat företag som står för anställningen är chansen att få fast anställning 35 procent, jämfört med 19 procent om det är kommunen som erbjuder tillfälligt jobb eller praktikplats. Sysselsättningskrav är en möjlighet att skapa arbetstillfällen inom privat sektorn med upphandling som ett verktyg, säger Mikko Kesä. 

Men Mikko Kesä konstaterar också att det krävs vissa förutsättningar för att resultaten ska bli så här bra. Dels krävs tydliga villkor om vilken målgrupp som ska rekryteras, det vill säga långtidsarbetslösa eller andra som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.  

Dels krävs god upphandlingspraxis så att rättvis och transparent konkurrens bibehålls och att den totala kostnaden för anbuden inte stiger. Slutligen behöver leverantörerna stöd för att hitta rätt kandidat och hjälp med byråkratin. 

– Sysselsättningskrav i offentlig upphandling är en metod som fortfarande är i sin linda. Men genom att några börjar testa och dela med sig av kunskapen kan metoden spridas till hela landet, säger Mikko Kesä. 

För det svenska projektet fortsätter arbetet med en nationell modell för sysselsättningskrav i offentlig upphandling.  

– Inom projektet undersöker vi vilka utvärderingsmodeller för sysselsättningskrav som finns i dag och samarbetar kring hur vi kan ta den kunskapen vidare i vårt arbete. När vi har den nationella modellen klar ska den även innehålla beprövade indikatorer och en modell för utvärdering. Det vi har hört i Vanda blir därför en viktig pusselbit, avslutar Patrick Amofah. 

Vill du veta mer om Mikko Kesäs forskning är du välkommen att kontakta honom på telefon: +358 400 203 494, eller via e-post:mikko@mikkokesa.fi