Mjuka tag för ökad sysselsättning i Warszawa

Att det fanns stora skillnader mellan situationen i Polen och de nordiska grannländerna kunde deltagarna konstatera ganska omgående. Ideell verksamhet och socialt företagande är betydligt mer utbrett i Polen och en integrerad del i samhället.  

– Det var intressant att höra hur de arbetar med att vika vissa uppdrag för arbetsintegrerande sociala företag. Detta i syfte att ge människor som har svårt att komma in på arbetsmarknaden en chans till sysselsättning och jobb, dessutom på ett mycket transparent sätt. Det kan vara något att titta djupare på inom projektet. En liknande typ av reserverade kontrakt kan kanske vara möjligt att nyttja i den svenska modellen, säger Hans Nolander, enhetschef på Arbetsförmedlingen och medlem i projektets styrgrupp. 

Där de båda nordiska länderna har ett offentligt finansierat välfärdssystem förlitar sig Polen mer på ideella initiativ, som kan få inkomst via till exempel offentlig upphandling eller EU-pengar. 

 – Warszawa stads inställning till den sociala ekonomin är intressant. De har en medvetenhet om att kvalitén kan vara lägre men att det finns andra värden som kommer av samarbete med den sociala ekonomin. Fokus i samarbetet är att de arbetsintegrerande sociala företagen ska leverera eller producera något nyttigt som efterfrågas av det offentliga, till exempel kollegieblock. Det kan vi lära av, reflekterar Anders Larsson, Stockholms stad och projektmedlem. 

Tomasz Pactwa, chef för avdelningen för välfärds- och sociala projekt i Warszawa stad, berättade att staden arbetat med att införa sysselsättningsklausuler i vissa av stadens offentliga upphandlingar. En framgångsfaktor har varit att använda morot i stället för piska.  

 – De flesta människor vill göra gott, men de är samtidigt lata, säger han.  

Därför valde Warszawa-projektet att inte ställa kravet att upphandlande enheter måste använda sysselsättningsklausuler, däremot uttrycktes en tydlig förväntan om att det var önskvärt. För att motivera till önskat beteende har till exempel återrapporteringen utformats så att den är enklare för dem som ställer sysselsättningskrav än för dem som inte gör det. 

– Den här formen av motiverande psykologi är verkligen något för oss att ta med oss in i vårt projekt. Jag tilltalas av metoden att aktivt locka med sig de aktörer som berörs. Att ställa sysselsättningskrav i offentlig upphandling ska vara enkelt och en naturlig del av den upphandlande myndighetens strategi, säger Katarina Bexar, enhetschef på Stockholms stad och medlem i projektets styrgrupp.  

Efter hemkomsten från Warszawa har projektet gått vidare med insikterna från studieresan som ska utvärderas med hänsyn till svenska förhållanden.  

 – Det är nyttigt att titta på frågorna ur andra perspektiv och i andra förhållanden. Det är inte alltid jämförbart med våra förutsättningar, men kan ändå ge aha-upplevelser och skapa nya tankar och idéer om hur vi på hemmaplan kan skapa bra förutsättningar för sysselsättningskrav i offentlig upphandling och samtidigt bidra till att leverantörerna hittar efterfrågad arbetskraft, avslutar Maja Ohlsson, biträdande projektledare tillika samordnare på inköps och upphandlingsförvaltningen, Göteborgs stad.  

”Jag tar med mig flera erfarenheter och insikter från studieresan, framför allt när det gäller deras mjuka angreppssätt i införandet. I Helsingborg planerar vi redan att få in denna motiverande psykologi i vårt arbete.” 

Magnus Nilvér, Helsingborgs stad. 

”Besöken hos sociala företag var givande. Deras entusiasm och kreativa sätt att lösa samhällsutmaningar var uppfriskande, bland annat genom ett supportcenter som ger många olika sorters stöd till sociala initiativ för att skapa arbetstillfällen.” 

Anna Säwström, Arbetsförmedlingen