Sysselsättningskrav gav över 3000 nya jobb i Rotterdam
- Sysselsättning
I Rotterdam är de socioekonomiska klyftorna stora. Nya grepp har därför prövats i kampen mot arbetslösheten, som att flytta fokus från arbetstagare till arbetsgivare. Sysselsättningskrav i offentlig upphandling är en annan metod som gett imponerande resultat.
Innehåll på denna sida
Rotterdam är en stad i Göteborgs storlek med 623 000 invånare. Den är känd för att ha en av världens största hamnar. Men det är också en stad där inkomstklyftorna är stora och historiskt har många flyttat därifrån när de nått en viss utbildningsnivå eller levnadsstandard. Men det är på väg att ändras, berättade Kris Luijsterburg, Advisor International Affairs and European Funding i Rotterdam Stad, för en delegation från Sverige och Finland.
– Nu är det fler som stannar och skapar sig ett liv och bildar familj i staden. Det är en positiv utveckling, sa han under en presentation av stadens arbete med att minska avståndet till arbetsmarknaden för dem som har svårt att få jobb.
I början av februari 2018 reste det transnationella ESF-projektet Sysselsättning genom offentlig upphandling till Rotterdam i Nederländerna. Målet var att titta närmare på hur staden och regionen arbetar med att ställa sysselsättningskrav i offentliga kontrakt. Med på resan var partners från både Sverige och Finland. Det svenska projektet leds av Upphandlingsmyndigheten.
Ett paradigmskifte
I Rotterdam har staden arbetat fokuserat med att hitta nya sätt att stimulera till jobb. Ett paradigmskifte ägde rum när fokus flyttades från de arbetssökande till arbetsgivarna. Genom att stötta arbetsgivarna kunde fler jobb skapas.
Utan arbetsgivare inga jobb, blev den nya devisen som ledde till att Employers Service Desk (WSPR) bildades, som ger stöd till arbetsgivare i Rotterdamregionen. WSPR stöttar bland annat med att hitta, utbilda och matcha arbetssökande för att passa arbetsgivarnas behov.
Men staden använder också sina upphandlingar som verktyg i kampen mot arbetslöshet. 2011 togs ett politiskt beslut att ta krafttag för att förflytta arbetslösa bort från bidrag med hjälp av offentlig upphandling. I Rotterdam blev resultatet att alla offentliga kontrakt över 50 000 euro ska innehålla krav på en social avkastning som bidrar till ökad sysselsättning.
Leverantörens ansvar
Det som den vinnande leverantören i upphandlingen ska uppfylla är en social avkastning som motsvarar en procentsats av kontraktsvärdet. Procentsatsen kan variera, till exempel beroende på hur mycket arbete som ska utföras inom kontraktstiden. Värdet räknas ut per timme enligt en definierad modell.
– Leverantören ges stöd i att uppfylla kraven. Det finns flera olika sätt att göra det på, till exempel genom att ge jobb till någon som är bidragstagande arbetslös eller att anlita en skyddad arbetsplats till någon del av tillverkning eller liknande. Men till syvende och sist är det leverantören som är ansvarig för att uppfylla villkoren, förklarade Onno Scholtonen, Advisor Social Return i Rotterdam Stad.
För att förenkla administrationen och tydliggöra hur varje leverantör ligger till har ett IT-verktyg tagits fram. I det rapporterar varje leverantör in antal timmar av socialt ansvarstagande. Staden verifierar och har automatisk kontroll över utfallet för de olika kontrakten.
Erfarenheter att ta med i projektet
Rotterdams resultat för 2017 var imponerande. Fler än 700 offentliga kontrakt med sysselsättningskrav gav 3 069 jobb till ett värde av 30 180 677 euro. Inte undra på att studiebesöket inspirerade projektgruppen från Sverige och Finland.
– Något som jag tar med mig är Rotterdams inställning att varje offentligt kontrakt innehåller arbete i någon form. Där det ska utföras arbete finns det möjlighet att ställa sysselsättningskrav, avslutar projektledare Patrick Amofah från Upphandlingsmyndigheten.
Fler röster om besöket
– IT-verktyget är verkligen intressant. Att så enkelt kunna följa upp och ge leverantörerna en tydlighet kring vad som förväntas är fantastiskt, säger Ewa Hedman, upphandlare, Botkyrka kommun.
– Jag instämmer. IT-verktyget är inspirerande och det är något jag gärna skulle se att vi hade i Sverige, helst på nationell nivå. Sedan tar jag till mig deras syn på social avkastning där det inte spelar någon roll om det är korta eller långa uppdrag som erbjuds individen. Allt räknas som ett steg närmare arbetsmarknaden och fast anställning, säger Patrik Tengberg, strateg, Stockholms Stad.
– Det var intressant att höra hur de resonerar kring leverantörens ansvar för att leverera social avkastning. De är tydliga med var ansvaret ligger och har sätt att hantera dem som inte uppfyller kraven, säger Teuta Cakolli, matchare, Helsingborgs Stad.