Regler för användning av märkning

I korthet innebär reglerna att den upphandlande myndigheten eller enheten (den upphandlande organisationen) får kräva en särskild märkning som bevis för att varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna motsvarar vissa miljömässiga eller andra egenskaper. 

Andra märkningar ska också godtas av den upphandlande organisationen om kraven för den märkningen är likvärdiga med kraven för den angivna märkningen. I vissa fall ska också annan lämplig utredning som en leverantör lämnar godtas. 

Regler om märkning finns i de direktivstyrda bestämmelserna i LOU och motsvarande bestämmelser finns i LUF. Det finns inte några bestämmelser om märkning i lagen om upphandling av koncessioner (LUK). I lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) finns bestämmelser om ”miljömärken” som motsvarar de tidigare bestämmelserna som fanns i den äldre LOU. På den här sidan beskriver vi regleringen i LOU och LUF. 

I regelverket för LOU och LUF finns inga särskilda bestämmelser om märkning vid icke-direktivstyrd upphandling. Utgångspunkten är att det som är tillåtet på det direktivstyrda området också är tillåtet på det icke-direktivstyrda området. De grundläggande upphandlingsprinciperna sätter ytterst ramarna för vad som är tillåtet eller inte. 

De grundläggande upphandlingsprinciperna

En upphandlande organisation får kräva en viss märkning som bevis för att den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska upphandlas motsvarar de egenskaper som krävs. Kravet kan anges i de tekniska specifikationerna, i tilldelningskriterierna eller i de särskilda kontraktsvillkoren.  

För att det ska vara tillåtet att kräva en märkning måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Förutsättningarna gäller dels bestämmelser på hur märkningskraven förhåller sig till det som ska upphandlas, dels hur märkningen utarbetas. Nedan följer en kortfattad beskrivning av dessa förutsättningar. 

Stöd om att använda märkning 

Om en upphandlande organisation inte kräver alla egenskaper som ingår i en märkning, ska den ange vilka krav som ska uppfyllas. Detta innebär att om märkningen inte krävs i sin helhet, behöver endast de krav som ska uppfyllas anges i upphandlingsdokumenten. 

Om en märkning uppfyller förutsättningarna i punkterna 3–6 ovan, men även innehåller krav som inte har anknytning till det som ska upphandlas eller inte uppfyller lämplighetskravet, får den upphandlande organisationen inte kräva denna märkning som bevis. Det är dock möjligt att hänvisa till sådana krav i märkningen som uppfyller samtliga krav. 

En upphandlande organisation som kräver en viss märkning ska även godta andra likvärdiga märkningar. Kraven för den andra märkningen ska vara likvärdiga med den angivna märkningen. Någon definition av vad som är likvärdig märkning eller likvärdiga märkningskrav finns inte. Märkningen behöver dock uppfylla de sex förutsättningarna som beskrivits ovan.  

En upphandlande organisation ska i vissa fall godta annan lämplig utredning om att den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska upphandlas uppfyller kraven i den angivna märkningen. Det gäller om en leverantör inte haft möjlighet att, inom tidsfristen, få den märkning som krävts, eller en likvärdig märkning, och detta inte beror på leverantören. Denna utredning ska visa att kraven för den angivna märkningen är uppfyllda.