Utvärdering av anbud och tilldelning av koncessioner
Reglerna om utvärdering av anbud och tilldelning av koncessioner är förhållandevis allmänt beskrivna i jämförelse med bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (LOU) och lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Men det finns också vissa likheter i lagarna.
Innehåll på denna sida
Övriga sidor i vårt stöd om LUK
- Vad är en koncession?
- Tröskelvärde och direktupphandlingsgräns
- Förfarandet över tröskelvärdet
- Förfarandet under tröskelvärdet samt för sociala- och andra särskilda tjänster
- Löptiden på en koncession
- Tekniska krav och funktionskrav
- Annonsering och tidsfrister
- Uteslutning och kvalificering
- Fullgörande av koncessioner
- Rättsmedel
I texten nedan används upphandlande organisationer som ett samlingsbegrepp för upphandlande myndigheter eller enheter.
Upphandling över tröskelvärdet
De tilldelningskriterier som används i en upphandling av koncessioner ska
- vara förenliga med de grundläggande upphandlingsprinciperna
- ha anknytning till det som anskaffas
- säkerställa att anbuden bedöms i konkurrens med varandra i syfte att fastställa ekonomiska fördelar för organisationen
- inte ge den upphandlande organisationen obegränsad valfrihet.
Även om det inte framgår uttryckligen av lagen om upphandling av koncessioner (LUK) så framgår det av LUK-direktivet att tilldelningskriterierna får avse bland annat miljökriterier, sociala kriterier eller kriterier avseende innovation.
Kontroll att anbuden uppfyller tilldelningskriterierna
Tilldelningskriterierna ska vara utformade så att det är möjligt att kontrollera att anbuden uppfyller tilldelningskriterierna. Den upphandlande organisationen har också en skyldighet att göra en sådan kontroll.
I LUK finns inga bestämmelser om grund för tilldelning av koncessionen. Detta skiljer sig från LOU och LUF där tilldelningen av kontrakt ska ske till det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet utifrån någon av grunderna bästa förhållandet mellan pris och kvalitet, kostnad, eller pris.
Även om motsvarande regler saknas i LUK blir det i praktiken inte någon större skillnad, eftersom den upphandlande organisationen ska prioritera de tilldelningskriterier som används i upphandlingen.
Prioritetsordning av tilldelningskriterierna
Den upphandlande organisationen ska ange tilldelningskriterierna i en prioritetsordning. Det finns däremot inget krav att någon viktning av tilldelningskriterierna anges av den upphandlande organisationen. Det innebär att det finns en viss flexibilitet när anbuden utvärderas.
Att ange tilldelningskriterierna i prioritetsordning innebär att kriterierna sorteras i fallande ordning. Det vill säga att det viktigaste kriteriet kommer först, sedan det näst viktigaste, sedan det tredje och så vidare. Placeringen säger inget om skillnaden mellan kriterierna, det vill säga viktningen. Det går därför inte att utläsa exempelvis om det först angivna kriteriet är dubbelt så viktigt som det näst viktigaste kriteriet.
Praktiskt exempel på prioriteringsordning
Ett exempel på prioritetsordning är följande. En kommun upphandlar drift av sin parkeringsanläggning genom tilldelning av en koncession enligt LUK. Kommunen efterfrågar särskilt innovativa lösningar för att förenkla kundens upplevelse av att använda anläggningen. Priset är av betydelse men det har också viss betydelse att driften startar så snart som möjligt.
I detta fall hade kommunen kunnat använda följande prioritetsordning:
- funktion
- pris
- leveranstid
Eftersom det inte behöver framgå av upphandlingsdokumenten vilken vikt tilldelningskriterierna har kan den upphandlande organisationen vid utvärderingen bestämma dess inbördes vikt. Till exempel kan funktion viktas 70 procent, pris 20 procent och leveranstid 10 procent. Om den upphandlande organisationen i stället anser att pris ska ges en större än så kan tilldelningskriterierna exempelvis funktion viktas 50 procent, pris 49 procent och leveranstid 1 procent. Ändringen kan ske utan att det anges i upphandlingsdokumenten.
Även om det är självklart kan det nämnas att de grundläggande upphandlingsprinciperna ska iakttas vid tillämpningen av bestämmelserna om prioritetsordning för tilldelningskriterier. Om den upphandlande organisationen önskar det är det givetvis möjligt att ange vikt för respektive tilldelningskriterium. Om det görs blir organisationen bunden att utvärdera anbuden enligt de angivna förutsättningarna.
Ändring av prioritetsordningen
I LUK finns en bestämmelse som saknar motsvarighet i LOU och LUF. Bestämmelsen innebär att den upphandlande organisationen, om det finns särskilda skäl, får ändra prioriteringsordningen när det i ett anbud föreslås en innovativ lösning med funktionella prestanda på en synnerligen hög nivå som den upphandlande organisationen inte hade kunnat förutse.
Ändringen ska medföra att de nya möjligheter som den innovativa lösningen innebär kan beaktas, men prioritetsordningen får inte ändras så att det leder till diskriminering. Bestämmelsen ska tillämpas restriktivt dels då det ska vara fråga om en synnerligen hög nivå av den funktionella prestandan genom den innovativa lösningen, dels genom att det ska finnas särskilda skäl till ändringen av prioritetsordningen.
Om en ändring av prioritetsordningen görs måste anbudsgivarna informeras om den nya prioritetsordningen och bjudas in att lämna nya anbud. I en sådan situation gäller samma minimifrist att lämna anbud som när förfarandet sker i succesiva steg, det vill säga 22 dagar från den dag då inbjudan att komma in med anbud skickades.
Om tilldelningskriterierna däremot har angetts i annonsen om upphandlingen måste en ny annonsering med den nya prioritetsordningen göras. Då ska tidsfristen att komma in med anbud vara minst 30 dagar från den dag annonsen skickades för publicering.
I LUK saknas bestämmelser om onormalt låga anbud. När en upphandling av en koncession genomförs finns alltså ingen skyldighet för den upphandlande organisationen att utreda och förkasta onormalt låga anbud. En sådan skyldighet gäller däremot vid upphandling både över och under tröskelvärdet när LOU eller LUF används.
Syftet med bestämmelserna om onormalt låga anbud är bland annat att förhindra risker som att
- leverantören inte kommer att kunna leverera enligt avtalet
- leveransen inte kommer att ske i enlighet med avtalade villkor eller lagstiftning
- anbudsgivaren har mottagit ett otillåtet statsstöd och därigenom fått en möjlighet att lämna ett onormalt lågt anbud.
Även om det saknas bestämmelser om onormalt låga anbud i LUK framhåller den svenska lagstiftaren att om det finns en misstanke att leverantören inte kommer att kunna fullfölja koncessionen bör det vara möjligt att väga den omständigheten mot kravet att koncessionen ska medföra allmänna ekonomiska fördelar för den upphandlande organisationen (se 13 kap. 1 § punkten 3 LUK).