Domstolsprocessen vid överprövning

Reglerna för överprövning är i princip utformade på samma sätt i LOU och LUF. Även reglerna om överprövning i lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) och lagen om upphandling av koncessioner (LUK) är utformade på ungefär samma sätt som i LOU och LUF. Dessutom gäller att reglerna för överprövning är desamma över och under tröskelvärdena. 

I mål om överprövning av upphandling samt mål om överprövning av ett avtals giltighet ska domstolen handlägga målet skyndsamt. Det innebär inte att det finns en frist för när ett mål senast ska vara avgjort. Skyndsamhetskravet kan dock komma till uttryck genom att domstolen i ett överprövningsmål exempelvis

• håller nere tiderna för att kommunicera med parterna i målet
• är återhållsamma med anstånd för yttrande.

Det finns en rad tidsfrister som måste följas för att leverantörer inte ska missa möjligheten att ansöka om överprövning. Även upphandlande myndigheter eller enheter (upphandlande organisationer) behöver veta vid vilken tidpunkt de kan ingå avtal eller vidta andra åtgärder i upphandlingen. Det är därför viktigt att veta när exempelvis avtalsspärren löper ut i upphandlingen.

Enligt lagen (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid ska tidsfristen för att ansöka om överprövning ta hänsyn till om den sista dagen är en söndag, annan allmän helgdag, lördag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton. Detta kallas för ”söndagsregeln”. Denna regel betyder att om den sista dagen för att ansöka om överprövning är någon av dessa uppräknade dagar så kan ansökan även ges in på den vardag som kommer direkt därefter. Om sista dagen exempelvis är en söndag kan alltså ansökan om överprövning även ges in på måndagen efter.

Lagen är också tillämplig på den tre veckor långa preklusionsfrist som gäller i förvaltningsrätten för att åberopa nya omständigheter i mål om överprövning av en upphandling eller ett avtals giltighet.

Avtalsspärr och ingå avtal

Domstolen tar inte ut någon avgift för att ansöka om överprövning. Däremot betalar parterna själva för det arbete de lägger ner på själva processen, inklusive kostnader för eventuella ombud. 

En leverantör kan ansöka om överprövning om leverantören anser att den har lidit eller kan komma att lida skada i samband med en upphandling. Med leverantör avses den som tillhandahåller varor eller tjänster på marknaden eller utför byggentreprenader. Det innebär att ett fel kan angripas och rättas till innan någon faktisk skada uppkommer.

För att en leverantör ska få en ansökan om överprövning prövad i sak räcker det att leverantören själv anger att den har eller kan komma att lida skada. För att domstolen ska besluta om ingripande krävs dock att domstolen anser att leverantören har visat att den objektivt sett har lidit eller kan komma att lida skada. 

Högsta förvaltningsdomstolen har vidare klargjort att en förutsättning för att en leverantör ska ha rätt att få en viss upphandling överprövad är att denne har eller har haft ett intresse av att tilldelas kontrakt i samma upphandling. Andra leverantörer, personer eller organisationer som är missnöjda med en upphandling kan alltså inte ansöka om överprövning. 

Underleverantörer har inte heller bedömts kunna ansöka om överprövning av en upphandling eftersom de inte är ”leverantörer” i LOU:s mening.

Ansök om överprövning (Sveriges domstolars webbplats)

I vissa fall har även en annan leverantör än den som ansökt om överprövning rätt att yttra sig i målet. Om den leverantör som ansökt om överprövning exempelvis har begärt att en annan leverantörs anbud ska förkastas har den andra leverantören rätt att yttra sig innan domstolen avgör målet. Skulle domstolen döma att den andra leverantörens anbud ska förkastas så har den leverantören även rätt att överklaga domen.

En leverantör eller en upphandlande organisation som förlorat ett mål i förvaltningsrätten eller i kammarrätten kan överklaga domen. En dom från förvaltningsrätten överklagas till kammarrätten och en dom från kammarrätten överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. För att ett mål ska tas upp i kammarrätten eller i Högsta förvaltningsdomstolen krävs prövningstillstånd.

Ett överklagande av en dom ska lämnas till den domstol som har dömt i målet. Den som vill överklaga en dom från förvaltningsrätten till kammarrätten ska alltså lämna in överklagandet till den förvaltningsrätt som har meddelat domen. På samma sätt ska överklagandet lämnas in till den kammarrätt som har meddelat dom, om domen ska överklagas till Högsta förvaltningsdomstolen. 

Vem som får överklaga en dom anges inte i upphandlingsreglerna. Det framgår i stället av förvaltningsprocesslagen (1971:291). Ett beslut från en förvaltningsrätt eller en kammarrätt får överklagas av den som det berör, om beslutet är negativt för hen. Bland annat den part som förlorat målet i förvaltningsrätten eller i kammarrätten kan därmed överklaga förvaltningsrättens eller kammarrättens avgörande.

I mål om överprövning av en upphandling anses en leverantör ha förlorat målet om den får avslag på en ansökan om överprövning. En leverantör anses dock inte ha förlorat målet om domstolen väljer en annan åtgärd än den som leverantören har begärt. Om domstolen exempelvis beslutar att en upphandling ska göras om, trots att den klagande leverantören har begärt rättelse, anses leverantören därför inte ha förlorat målet och kan alltså inte överklaga en sådan dom.

En upphandlande organisation anses ha förlorat ett mål när domstolen beslutat att en upphandling ska göras om eller rättas.

I vissa fall kan andra leverantörer än den som ursprungligen ansökte om överprövning av upphandlingen vilja överklaga en dom från förvaltningsrätten eller från kammarrätten. Detta kan till exempel vara fallet när en domstolsprövning medför att anbudet från en annan leverantör än den som ansökte om överprövning ska uteslutas ur upphandlingen.

Högsta förvaltningsdomstolen har slagit fast att en annan leverantör har rätt att överklaga en dom, när domstolen beslutat om en rättelse som innebär att den leverantören har uteslutits från att delta i den aktuella upphandlingen. Innan domstolen beslutar om en sådan rättelse har leverantören även rätt att yttra sig. Att leverantören har klagorätt i detta fall beror på att en sådan situation, där en leverantör blir utesluten, anses vara negativt för leverantören.

I mål om överprövning prövar domstolarna normalt bara de omständigheter som parterna har åberopat. Domstolen kommer alltså inte att gå igenom underlaget i upphandlingen och leta efter andra fel än de som den klagande leverantören har påpekat för domstolen. Det är alltså parterna som bestämmer vad domstolen ska pröva. 

I mål om överprövning gäller som huvudprincip att den leverantör som ansöker om överprövning klart och tydligt ska ange varför den anser att upphandlingen är felaktig. Leverantören bör ange alla de omständigheter som åberopas till stöd för att det förekommit ett upphandlingsfel och (förutom vid vissa fall av överprövning av avtals giltighet) förklara på vilket sätt leverantören lidit eller kan komma att lida skada av felet. Den upphandlande organisationen bör, på motsvarande sätt, klart och tydligt ange om den anser att leverantören har skäl för sin ansökan om överprövning eller inte, och varför. Domstolen är normalt förhindrad att beakta en omständighet som en part inte har åberopat.

Parterna måste även ange den bevisning de önskar åberopa i målet. Domstolen kan dock inom ramen för sitt utredningsansvar under vissa förutsättningar begära in sådan bevisning (HFD 2015 ref. 55).

I mål om överprövning gäller en preklusionsfrist för att åberopa nya omständigheter i mål hos förvaltningsrätten respektive kammarrätten.

Fristen i förvaltningsrätten innebär att en domstol som huvudregel inte ska beakta omständigheter som en klagande leverantör åberopar senare än tre veckor från den dag då ansökan om överprövning kom in till domstolen.

Fristen i kammarrätten innebär att en domstol som huvudregel inte ska beakta omständigheter som åberopas först när målet har kommit upp i kammarrätten. Omständigheterna som ligger till grund för prövningen ska alltså som huvudregel ha åberopats redan i förvaltningsrätten.

Domstolen kan dock i vissa fall beakta omständigheter som åberopas efter det att tidsfristen i förvaltningsrätten har löpt ut, eller omständigheter som åberopas först i kammarrätten.

Överprövning av en upphandling
Överprövning av ett avtals giltighet

• Startsida: Överprövning
• Överprövning av en upphandling
• Överprövning av ett beslut att avbryta en upphandling
• Överprövning av ett avtals giltighet
• Domstolsprocessen vid överprövning
• Upphandlingsskadeavgift
• Skadestånd