Om upphandlingsreglerna och leverantörer från Ryssland och Belarus

Sverige har genom Världshandelsorganisationens avtal Government Procurement Agreement (GPA) och andra internationella avtal åtagit sig att öppna upp upphandlingar för konkurrens även för leverantörer utanför EU. 

Government Procurement Agreement

I såväl LOU- som LUF-direktivet anges att upphandlande organisationer inte ska behandla leverantörer i de länder som har anslutit sig till avtalen mindre gynnsamt än leverantörer i unionen. Detta gäller i den mån de omfattas av bestämmelser angivna i dessa direktiv. Någon motsvarande uttrycklig reglering finns inte för upphandlingar som omfattas av LUFS- och LUK-direktiven. Det kan bero på att dessa direktiv i huvudsak reglerar upphandlingar som inte omfattas av GPA.

Varken Ryssland eller Belarus är anslutna till GPA. Inom EU finns det därför ingen skyldighet enligt direktiven att ge ryska eller belarusiska leverantörer samma behandling som leverantörer inom unionen. Sveriges nationella upphandlingslagar gör däremot ingen åtskillnad mellan leverantörer inom EU och leverantörer från tredje land. Lagstiftningen är generell och samma regler gäller i förhållande till leverantörer från tredje land som vid upphandling från leverantörer inom EU. 

Det är alltså som utgångspunkt inte tillåtet att diskriminera leverantörer utanför EU – inklusive företag från Ryssland eller Belarus – endast på grund av nationalitet. 

De sanktioner som vi beskriver i detta webbstöd har beslutats av EU i förordningar som är direkt tillämpliga i Sverige. De gäller före såväl upphandlingsdirektiven som de svenska upphandlingslagarna. Att upprätthålla sanktionerna har alltså företräde framför direktiven och lagarna. 

• Går det att kräva att verksamheten är registrerad i EU/EES?
• Hur ska leverantörer som förekommer på en sanktionslista hanteras?
• Hur kan man som utländsk leverantör lägga anbud på offentliga upphandlingar?

Många upphandlande organisationer har vid varje tidpunkt en stor mängd aktiva avtalsrelationer och pågående upphandlingar. Mot denna bakgrund uppkommer frågan om vilka avtalsrelationer som det är särskilt viktigt att börja undersöka för att identifiera sådana avtalsrelationer eller avtalsföremål som omfattas av sanktionerna. 

Det kan vara lämpligt att börja genomlysa sådana avtal och leveranskedjor där risken generellt sett är större att det förekommer leveranser som omfattas av sanktionerna. 

Varuimporten från Ryssland avser förenklat i första hand följande produkter (i fallande ordning):

• råvaror och bränslen (särskilt mineraliska bränslen och mineraloljor)
• kemiska produkter och grundämnen
• radioaktiva ämnen.

Många av dessa produkter är dock undantagna från de förbud mot tilldelning och fullgörande av kontrakt som gäller för offentlig upphandling. Av de ryska exportprodukter som omfattas av sanktionerna kan det därför i stället vara värt att lyfta fram följande varor:

• kol
• djurfoder
• gödsel
• däck (till personbilar).

Som framgår av detta webbstöd finns det även ett uttryckligt importförbud som omfattar vissa järn- och stålprodukter och sammanhörande tjänster.

Kommerskollegium har detaljerad statistik om varuimporten från Ryssland. Denna statistik kan användas som underlag för upphandlande organisationers prioritering i fråga om de kontrakt som kan strida mot sanktionsförordningen.

Kommerskollegiums statistik om svensk export och import från Ryssland