Belysning

Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då detta skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för elektronik och belysning. Mellan varje led sker transport av materialet mellan eller inom de länder där produktionen av olika komponenter sker.

Belysning omfattar produkterna lysrör, lågenergilampor, halogenlampor, LED-lampor, smålampor och fordonslampor. Material i belysning är framför allt glas, plast och en lång rad olika metaller och mineraler, däribland sällsynta jordartsmetaller. Lysrör och lågenergilampor innehåller även kvicksilver och kretskort. LED-lampor och halogenlampor innehåller halvledare.

Glaset i ljuskällor är baserat på kvartssand, kalk och soda. Produktionskedjan omfattar oftast flera led uppdelat på bland annat halvledartillverkning, kretskort och sluttillverkning. Första steget i leveranskedjan avser utvinning av råmaterial, exempelvis kvartssand till glas, olja till plast, metaller och mineraler. Råmaterialet används för att tillverka olika delar och komponenter till ljuskällorna. Slutligen sätts de olika komponenterna ihop till en färdig produkt som levereras till återförsäljare och slutkunder.

Belysning innefattar ofta elektroniska komponenter. Generellt sett är leveranskedjan för elektronikkomponenter lång och komplex och innehåller många underleverantörer. En av anledningarna till detta är att det ofta är ett flertal underleverantörer involverade från utvinning av råmaterial i gruvor till sammansättning av olika delar och komponenter i fabriker.

Leveranskedjan för belysningsprodukter börjar med råvaruutvinning. Första steget i leveranskedjan innebär utvinning av råmaterial, exempelvis kvartssand (för att tillverka glas), råolja (för att tillverka plast), järnmalm (för stålframställning). Glimmer kan förekomma i kabelisolering. Belysningsprodukter innehåller dessutom en lång rad mineraler, som utvinns i såväl storskaliga som småskaliga gruvor. Till dessa räknas exempelvis koppar, guld, silvertantal, kobolt, tenn, platina, palladium, nickel och beryllium. Guld, tenn, tantal och volfram benämns konfliktmineraler, då utvinningen av dessa ofta bidrar till finansiering av väpnade konflikter. Litium är ett viktigt mineral för batterier i batteridriven belysning. Litium kan utvinnas genom traditionell gruvdrift, men även ur uttorkade saltsjöar som blivit saltöknar. Det förekommer också att metaller och komponenter återvinns från uttjänt elektronik i länder såsom Indien och Nigeria.

Efter bearbetning säljs materialen vidare till fabriker som tillverkar elektronikkomponenter och beståndsdelar i önskat format till den färdiga produkten. Därefter blir komponenterna föremål för försäljning till huvudtillverkare eller annan mellanhand. Antingen är det huvudtillverkaren själv eller en mellanhand som sköter sammansättningen av produkterna.

Tillverkning av ljuskällor och dess komponenter sker delvis i Europa och Nordamerika, i till exempel Sverige, Tyskland och USA, men även i Kina, Indien, Dubai i Förenade Arabemiraten, Sydkorea, Taiwan och Malaysia.

Det är vanligt att komponenttillverkning och produktion av elektronik sker i Asien där länder som Kina, Taiwan, Hong-Kong, Malaysia, Japan, Thailand, Filippinerna, Singapore och Sydkorea är stora producentländer.

Utvinning av mineraler och metaller sker över hela världen, och inte sällan i så kallade högriskländer som främst är belägna i Afrika samt Syd- och Centralamerika. 

Stål tillverkas antingen genom återvunnet skrot eller nyskapas i smältverk från järn, kol, skrot och ämnen som krom, nickel och molybden.  Kina är väldens största producent av stål, följt av EU, Japan, Indien och USA.  Andra stora exportörer av stål är Turkiet och Brasilien. Världsproduktionen av järnmalm domineras av två länder: Australien (som står för cirka 40 procent) och Brasilien (som står för cirka 20 procent). Utöver dessa kan nämnas att Kina, Indien och Ryssland tillsammans står för 19 procent och Kirunagruvan i Sverige för cirka 0,9 procent. 

Oljeutvinning för att tillverka komponenter i plast sker till stor del i Ryssland, Saudiarabien, Kina, USA samt Kanada.  Avseende plastprodukter är Kina, Tyskland, USA och Italien stora producenter, varav Kina är den största. 

Lågenergilampor innehåller ett lyspulver som ger själva skenet i lampan. I pulvret ingår sällsynta jordartsmetaller. Kina står för 97 procent av den totala produktionen av dessa jordartsmetaller i världen.

Kvartssand till glas finns överallt i världen men bryts främst i USA (som också är en stor exportör), Australien, Italien, Tyskland, Australien, Frankrike och Turkiet.  

Glimmer, som kan finnas i till exempel kablar, bryts ofta i Indien och Kina. I de indiska staterna Jharkhand och Bihar bryts 25 procent av allt glimmer som används i världen.

Globala händelser 2020–2022

Covid-19: Situationen för mänskliga rättigheter inom elektroniksektorn har påverkats negativt av covid-19-pandemin, exempelvis då många arbetare förlorat sina arbeten och därmed inkomster eller genom att deras rörelsefrihet begränsats. Exempelvis har det förekommit att arbetare inte kunnat åka hem efter arbetet. Arbetare har inte haft tillgång till fackförbund och kollektiv förhandling  och rapporter anger att arbetsgivare ofta inte tillhandahållit lämpliga smittskyddsåtgärder.  Även inom industrin för glimmer, som kan finnas i exempelvis kablar, har problemen under covid-19 vuxit, där risker för barnarbete och dåliga arbetsvillkor har ökat.  

Minoriteter och ursprungsbefolkning: Den negativa påverkan på både minoriteter och ursprungsbefolkningar har uppmärksammats de senaste åren, vilket är relevant för produktion av belysning. Exempelvis i Kina där sällsynta jordartsmetaller utvinns för lyspulver, finns det en risk för att minoriteter utnyttjas och diskrimineras.  

Ökad migration: Både metall och elektronik, som båda behövs för belysning, är sektorer där migrant- och tvångsarbetare är vanligt förekommande.  Med ett ökande antal migrerande människor och människor på flykt, finns det stora risker för att migrantarbetare utnyttjas i större utsträckning. Detta är en ökad risk för flera produktionsländer.   

Rysslands invasionskrig i Ukraina har haft konsekvenser på industrin. Exempelvis har sanktioner mot Ryssland inneburit att metaller och mineraler som tidigare handlats från dessa länder nu behöver inköpas från andra länder. Därmed har leveranskedjor förändrats och andra högriskländer kan förekomma i leveranskedjan (exempelvis Kina).

Utvinning av råvaror till belysningsprodukter är förknippade med flertalet risker för kränkningar av mänskliga rättigheter. Allvarliga överträdelser av mänskliga rättigheter förekommer även frekvent vid bearbetning och sluttillverkning av belysningsprodukter.

Vad gäller konfliktmineraler (guld, tenn, tantal och volfram) och kobolt finns risker kopplat till slaveri och tvångsarbete.

Det rapporteras även förekomma tvångsarbete vid utvinning av mineraler och järnmalm i bland annat Brasilien och Kina. Vid utvinning av mineraler är det vanligt att arbetare tillbringar långa arbetsdagar, uppemot tolv timmar, i gruvorna. I Brasilien rapporteras det om arbete under slavliknande arbetsvillkor där arbetare bland annat utsätts för tvångsarbete. I Kina bedömer man att över tre miljoner människor arbetar under slavlika förhållanden (bara i Indien är antalet fler) och gruvdrift är en av de vanligaste branscherna där sådana arbetsvillkor förekommer.

För oljebaserade produkter såsom plaster och kemiska produkter finns höga risker i råvaruledet. Oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien är förenat med risker gällande tvångsarbete.

Även vid bearbetning och sluttillverkning av belysningsprodukter i Kina, Taiwan, Förenade Arabemiraten, Sydkorea och Malaysia finns risker avseende tvångsarbete. I dessa länder utgörs arbetsstyrkan till stor del av migrantarbetare från bland annat Bangladesh, Filippinerna, Indien och Nepal. Problem kopplade till migrantarbetare är bland annat mycket låga löner, tvångsarbete, beslagtagna pass, dåliga arbetarbostäder och olika former av diskriminering och övergrepp. Migrantarbetare i Förenade Arabemiraten riskerar även att drabbas av ”Kafalasystemet”. Systemet kräver att varje migrantarbetare har en sponsor, vilket i praktiken innebär att arbetaren hamnar i beroendeställning till sin arbetsgivare och medför risk för tvångsarbete.

Vad gäller konfliktmineraler (guld, tenn, tantal och volfram) och kobolt finns risker kopplat till rätt till frihet och säkerhet, se kategori Konfliktmineraler.

Vad gäller konfliktmineraler (guld, tenn, tantal och volfram) och kobolt finns risker kopplat till skydd för egendom, se kategori Konfliktmineraler.

Avseende gruvdrift så finns i Brasilien exempel på markkonflikter mellan lokalbefolkning och gruvbolag, där utvinningen har negativ påverkan på vattenkvaliteten och fiskebeståndet samt har orsakat jorderosion. Utvinningen bidrar inte sällan till negativ social påverkan i de fall lokalbefolkningen tvångsförflyttats. I Indien förekommer markkonflikter med ursprungsbefolkningar kopplat till utvinningen av bauxit och järnmalm samt vid produktion av stål. I Vietnam har visselblåsare och motståndare till anläggning av gruvor mötts av våld och trakasserier. Även i Australien förekommer markkonflikter mellan ursprungsinvånare och gruvbolag som verkar i miljömässigt känsliga områden, vilka traditionellt sett tillhör aboriginer.

Vid oljeutvinning förekommer det stor risk för tvångsförflyttning av lokalbefolkning och ofta utan tillräcklig ersättning. Eftersom oljeutvinning och pipelines tar upp stora ytor riskerar oljeindustrin även att påverka befolkningens rörelsefrihet och möjligheter att nyttja marken. 

Höga risker avseende diskriminering av arbetare förekommer vid bearbetning och sluttillverkning av belysningsprodukter i Taiwan, Malaysia, Förenade Arabemiraten och Sydkorea till följd av att det i stor utsträckning förekommer migrantarbetare. Rapporter om att migrantarbetare och kvinnliga arbetare utsätts för olika former av övergrepp och systematisk diskriminering förekommer.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Vietnam, Zambia och Malaysia stora risker, såsom exempelvis risker att lokal- och ursprungsbefolkningens försörjningsmöjligheter fråntas när gruvor anläggs.

Risker vid oljeutvinning innefattar risk för föroreningar av vatten och mark i stora områden, vilket kan göra vatten oanvändbart och marken obrukbar. Detta riskerar i sin tur att kränka lokalbefolkningens rätt till rent vatten och tillfredsställande levnadsvillkor. Plasttillverkning kräver hantering av farligt avfall och brister i hanteringen kan skada miljön och därmed påverka lokalbefolkningens rätt till rent vatten. Utsläppen från plastfabrikerna påverkar ofta även luftkvaliteten negativt på lokal nivå.

I Argentina har antalet juridiska processer, som drivs i den Interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna av urbefolkning och landsbygdsgemenskaper ökat. Anledningen till detta är att utvinning av litium kräver tillgång till mark och stora mängder vatten, vilket i sin tur påverkar lokalbefolkningens försörjningsmöjligheter. Problematiken är inte isolerad till Argentina utan gäller den så kallade ”Lithium Triangle” där även Bolivia och Chile ingår.

Till följd av att tillverkningen av belysningsprodukter i aktuella tillverkningsländer kännetecknas av långa arbetsdagar och låga lönenivåer finns hög risk för kränkningar av rätten till en tillräcklig eller tillfredställande levnadsstandard för arbetare och deras familjer. Detta gäller såväl i Kina, Taiwan, Indien, Malaysia, Sydkorea som i Förenade Arabemiraten.

Vid brytning och hantering av kvartssand, i bland annat Indien, finns höga risker för negativ påverkan på arbetares hälsa då det finkorniga dammet som uppstår kan orsaka silikos (stendammslunga).

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Demokratiska republiken Kongo, Guinea, Brasilien, Kina, Vietnam, Zambia och Malaysia stora risker såsom exempelvis hälsofarliga arbetsmiljöer. För ett flertal metaller bryts råmaterialet främst av fattiga människor i låglöneländer. Stor del av arbetet görs för hand och gruvarbetarna måste ta sig ner djupt i gruvorna vilket ofta är både komplicerat och farligt. Jobbet sker ofta i otillgängliga områden utan tillgång till sjukvård. 

Processerna i smältverken är också mycket riskfyllda. Svavelsyra och andra föroreningar kan släppas ut om inte tillräckliga säkerhetsåtgärder finns på plats. Luft, vatten och mark kan förorenas, och i förlängningen orsaka andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar och för tidiga dödsfall, samt förlust av försörjningsmöjligheter för lokalbefolkningen. Stålproduktion är en krävande arbetsmiljö som är förenat med allvarliga risker för arbetarnas hälsa och säkerhet. Det förekommer extrema temperaturer, tunga moment och maskiner och arbetarna exponeras för hälsofarliga ångor, stoft och starka syror.

Kränkningar mot rätt till hälsa uppges förekomma vid hanteringen av uttjänt elektronik i länder såsom Indien, Nigeria och Ghana i och med att produkterna återvinns på ett sätt som är skadligt för människor och miljön. Vid återvinning av vissa metaller i kretskort används exempelvis syrabad som ger upphov till föroreningar av dricksvatten och brännskador hos arbetare.

Vid tillverkning av belysningsprodukter i Kina, Indien, Malaysia, Sydkorea och Förenade Arabemiraten finns rapporter om överträdelser mot rätt till hälsa då arbetsmiljön ofta är bristande, vilket i förekommande fall leder till olyckor och skador på arbetare.

Vad gäller konfliktmineraler (guld, tenn, tantal och volfram) och kobolt finns risker kopplat till rätten till arbete, se kategori Konfliktmineraler.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Vietnam, Indien, Zambia och Malaysia stora risker, exempelvis hälsofarliga arbetsmiljöer, låga löner, bristande fackliga rättigheter. Gruvarbetarna får ofta betalt under minimilön, saknar skydd och riskerar ofta att utnyttjas. Även längre upp i leveranskedjan, vid produktion av stål är bristande arbetsmiljö, i form av avsaknad av lämplig skyddsutrustning, låga löner, övertid samt brist på facklig organisering aktuella i Kina, Indien och Ryssland.

För oljebaserade produkter såsom plaster och kemiska produkter finns höga risker i råvaruledet. Oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien är förenat med höga risker gällande bristande arbetsvillkor och fackliga rättigheter.

Avseende tillverkning av belysningsprodukter i Kina och Taiwan så förekommer rapporter om frekventa överträdelser mot rätten till arbete. Rapporter vittnar om extrem övertid, brist på övertidsersättning, straffavgifter för arbetare och icke-existerande lönespecifikationer. I Kina finns stor risk för kränkningar av fackliga rättigheter, då fria fackföreningar i praktiken inte existerar till följd av begränsningar i nationell lagstiftning. Även tillverkningsindustrin i Indien, Förenade Arabemiraten, Sydkorea och Malaysia är förenad med höga risker då rapporter om bristande arbetsvillkor, inskränkningar av fackliga rättigheter och mycket låga lönenivåer förekommer, inte minst gällande migrantarbetare. Rapporter vittnar om självmord bland arbetare i Kina och Sydkorea inom elektronikindustrin på grund av orimligt hög arbetsbelastning och press.

Vad gäller konfliktmineraler (guld, tenn, tantal och volfram) och kobolt finns risker kopplat till rätten till skydd för barnet, se kategori Konfliktmineraler.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Indien, Vietnam och Malaysia stora risker och det har rapporterats om förekomst av barnarbete i gruvsektorn i dessa länder. Råmaterial till metallprodukter kan även ha återvunnet ursprung med begränsad spårbarhet. I länder som Indien bedrivs arbete med skrotinsamling för detta syfte, och rapporter om svåra arbetsförhållanden och barnarbete förekommer i denna sektor.

Även vid oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien finns rapporter om att barnarbete förekommer.

Utvinning av råvaror till belysningsprodukter är förknippad med flertalet risker för kränkningar av arbetares rättigheter. Allvarliga överträdelser av arbetares rättigheter förekommer även frekvent vid bearbetning och sluttillverkning av belysningsprodukter.  

Vad gäller konfliktmineraler (guld, tenn, tantal och volfram) och kobolt finns risker kopplat till slaveri och tvångsarbete, se kategori Konfliktmineraler.

Det rapporteras även förekomma tvångsarbete vid utvinning av mineraler och järnmalm i bland annat Brasilien och Kina. Vid utvinning av mineraler är det vanligt att arbetare tillbringar långa arbetsdagar, uppemot tolv timmar, i gruvorna. I Brasilien rapporteras det om arbete under slavliknande arbetsvillkor där arbetare bland annat utsätts får tvångsarbete. I Kina bedöms över tre miljoner människor arbeta under slavlika förhållanden (bara i Indien är antalet fler) och gruvdrift är en av de vanligaste branscherna där sådana arbetsvillkor förekommer.

För oljebaserade produkter såsom plast finns höga risker i råvaruledet. Oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien är förenat med risker gällande tvångsarbete.

Även vid bearbetning och sluttillverkning av belysningsprodukter i Kina, Taiwan, Förenade Arabemiraten, Sydkorea och Malaysia finns risker avseende tvångsarbete. I dessa länder utgörs arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin till stor del av migrantarbetare från bland annat Bangladesh, Filippinerna, Indien och Nepal. Problem kopplade till migrantarbetare är bland annat mycket låga löner, tvångsarbete, beslagtagna pass, dåliga arbetarbostäder och olika former av diskriminering och övergrepp. Migrantarbetare i Förenade Arabemiraten riskerar även att drabbas av ”Kafalasystemet”. Systemet kräver att varje migrantarbetare har en sponsor, vilket i praktiken innebär att arbetaren hamnar i beroendeställning till sin arbetsgivare vilket medför risk för tvångsarbete.

Vad gäller konfliktmineraler (guld, tenn, tantal och volfram) och kobolt finns risker kopplat till förekomst av barnarbete, se kategori Konfliktmineraler.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Indien, Vietnam och Malaysia stora risker och det har rapporterats om förekomst av barnarbete i sektorn i dessa länder. Råmaterial till metallprodukter kan även ha återvunnet ursprung med begränsad spårbarhet. I länder som Indien bedrivs arbete med skrotinsamling för detta syfte och rapporter om svåra arbetsförhållanden och barnarbete förekommer i denna sektor.

Även vid oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien finns rapporter om att barnarbete förekommer.

Höga risker avseende diskriminering av arbetare förekommer vid bearbetning och sluttillverkning av belysningsprodukter i Taiwan, Malaysia, Förenade Arabemiraten och Sydkorea till följd av att det i stor utsträckning förekommer migrantarbetare. Rapporter om att såväl migrantarbetare som kvinnliga arbetare utsätts för olika former av övergrepp och systematisk diskriminering förekommer.

Inom utvinningen av råvaror till metaller finns flera risker för arbetares rättigheter kopplade till brytning av järnmalm och produktion av stål och aluminium. Gruvindustrin i såväl Kina, Brasilien, Guinea, Indien, Vietnam som Malaysia innefattar höga risker för inskränkta fackliga rättigheter och begränsningar i nationell lagstiftning avseende fackföreningars verksamhet.

Även i senare led i leveranskedjan finns höga risker för kränkningar av fackliga rättigheter då tillverkning till stor del sker i länder där detta förekommer. I Kina existerar inte fria fackföreningar i praktiken, till följd av begränsningar i nationell lagstiftning. Motsvarande höga risker förekommer i Sydkorea där rapporter gör gällande att fackföreningsfriheten är begränsad och att fack och fackliga aktiviteter motarbetas aktivt av företag inom elektronikindustrin samt att fackliga ledare fängslas.

Vad gäller konfliktmineraler (guld, tenn, tantal och volfram) och kobolt finns risker kopplat till arbetsvillkor, se kategori Konfliktmineraler.

Vid brytning och hantering av kvartssand, i bland annat Indien, finns höga risker för negativ påverkan på arbetares hälsa då det finkorniga dammet som uppstår kan orsaka silikos (stendammslunga).

Inom utvinningen av råvaror till metaller finns flera risker för arbetares rättigheter kopplade till brytning av järnmalm men även vid produktion av stål och aluminium. Vad gäller både järnmalmsbrytning och brytning av bauxit handlar det framför allt om arbetsmiljö och säkerhet i gruvorna, arbetstider, arbetsrätt samt tvångs- och barnarbete. Gruvindustrin i flertalet högriskländer såsom Kina, Indien, Brasilien, Guinea, Vietnam och Malaysia är förknippad med bristande arbetsvillkor, hälsofarliga arbetsmiljöer och låga löner. Rapporter om att detta har resulterat i många dödsfall förekommer från både Indien och Kina. Även i Turkiet är det vanligt med arbetsplatsolyckor inom gruvindustrin. Turkiet har mellan 250 000 och 400 000 syriska flyktingar som arbetar illegalt i landet, inte sällan i gruvsektorn, och som saknar tillgång till arbetsrättsligt skydd. Detta medför en hög risk för trafficking, bristande arbetsvillkor och låga löner.

När det gäller risker i produktionen av stål förekommer bristande arbetsmiljö, i form av avsaknad av skyddsutrustning, låga löner och hög förekomst av övertid, i Kina, Indien och Ryssland. Stålindustrin i Kina förknippas med överträdelser av gällande nationell arbetslagstiftning bland annat i form av att arbetare ofta arbetar olagligt och mycket övertid samt har löner under lagstadgad miniminivå. Stålproduktion och bearbetning av metaller innebär generellt en krävande arbetsmiljö som är förenat med allvarliga risker för arbetares hälsa och säkerhet. Det förekommer extrema temperaturer, tunga moment och arbetstagarna exponeras för hälsofarliga ångor, metalldamm och starka syror.

Arbetsvillkoren vid oljeutvinning präglas av att det i stor utsträckning förekommer kontraktsanställning i stället för fast anställning. Rapporter visar att det framför allt är de kontraktsanställda som råkar ut för olyckor på arbetsplatserna. Detta kan bero på att kontraktsanställda inte får tillgång till lämplig skyddsutrustning och utbildning eftersom tid och resurser inte ges i samma utsträckning till temporär personal. Även högre upp i leveranskedjan för plastprodukter förekommer höga risker för bristande arbetsvillkor. I Kina, som är världens största producent av plast, förekommer höga risker för bristande säkerhets- och hälsorutiner, bristande skyddsutrustning, långa arbetsdagar, obefintlig eller obetald ledighet, oskäliga löner samt avsaknad av anställningstrygghet.

Avseende bearbetning och sluttillverkning av belysningsprodukter i Kina och Taiwan förekommer rapporter om höga risker för bristfälliga arbetsvillkor. Rapporter vittnar om extrem övertid, brist på övertidsersättning, straffavgifter för arbetare, höga hälso- och säkerhetsrisker och icke-existerande lönespecifikationer. Även tillverkningsindustrin i Indien, Förenade Arabemiraten, Sydkorea och Malaysia är förenad med höga risker, då rapporter om bristande arbetsvillkor och mycket låga lönenivåer förekommer, inte minst gällande migrantarbetare. Rapporter vittnar om självmord bland arbetare i Kina och Sydkorea inom elektronikindustrin på grund av orimligt hög arbetsbelastning och press.  

Även i senare led i leveranskedjan, vid sammansättning av färdiga produkter i Europa, rapporteras om bristande arbetsvillkor. I Ungern rapporteras om långa arbetspass där arbetare vittnar om att de drabbas av yrsel och huvudvärk och hotas med uppsägning. Från Tjeckien rapporteras om bemanningsföretag som inte ger socialförsäkringsskydd och arbetare med för långa arbetspass.

Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet.

Höga risker för negativ miljöpåverkan finns inom såväl råvaruproduktionen som bearbetningen och sluttillverkningen av belysningsprodukter. Framför allt finns stora miljörisker förknippade med gruv- och oljeindustrin. Avseende tillverkning av material bedöms metallförädlingsprocesser och tillverkningsprocesser för plast att vara särskilt riskfyllda ur ett miljöperspektiv.

Tillverkning av stål ger upphov till omfattande utsläpp av koldioxid samt utsläpp av partiklar i luften. Detsamma gäller förädling av andra metaller, som aluminium, då smältningen är mycket energikrävande. Framställningsprocessen för nytillverkad aluminium kräver tio gånger högre energiförbrukning än vid återvinning av aluminium. Utvinning och primär bearbetning av metaller och mineraler har bedömts utgöra 26 procent av de globala växthusgasutsläppen och höga risker avseende klimatpåverkan finns därmed. 

Plasttillverkning är mycket energikrävande och om energin härstammar från fossila källor, såsom den i stor utsträckning gör i Kina, innebär tillverkningen stor negativ klimatpåverkan. Utöver riskfaktorer avseende energiförsörjningen så tillkommer även stora koldioxidutsläpp från själva fabrikerna.

Gruvdrift och utvinning av metaller är i stor utsträckning förknippat med risker för den biologiska mångfalden till följd av urlakning av giftiga ämnen, spridning av dammpartiklar, jorderosion och illegal avverkning av skog. Det finns flertalet rapporter om förekomst av detta vid gruvdrift i exempelvis Chile, Myanmar, Filippinerna, Colombia, Peru, Kanada och Demokratiska republiken Kongo.

Vidare finns höga risker även vid brytning av kvartssand i bland annat Indien där rapporter om att det har gett upphov till erosion, jordskred och översvämningar förekommer.   

Även oljeutvinning är generellt förknippat med stora risker för miljön samt lokalbefolkningen. Utsläppen kan innebära att växter och djur tvingas finna nya livsmiljöer och det finns även risk för att både människor och djur blir förgiftade. Utsläpp och läckage från oljeindustrin får ofta långvariga konsekvenser för naturen samt orsakar kedjeeffekter där även däggdjur, som lever på mindre djur som har exponerats för olja, påverkas.

Generellt kräver gruvdrift hög vattenanvändning vilket påverkar områden där det finns risk för vattenbrist, vilket exempelvis är ett problem i regioner i Kina och i Peru.

Såväl malm- som kolbrytning kan orsaka luftföroreningar till följd av höga utsläpp av partiklar, koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider.

Vid förädling av mineraler, det vill säga smältning, finns höga risker för luftföroreningar. Om inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtas finns risk att svavelsyra och andra luftföroreningar släpps ut, vilket i förekommande fall har orsakat andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar och för tidiga dödsfall.

Gruvdrift för brytning av förekommande mineraler sker i öppna dagbrott och är förknippat med risker för urlakning av giftiga ämnen och spridning av dammpartiklar. Vidare finns flera rapporter om brustna dammar vid gruvor som har släppt ut giftigt avloppsvatten till omgivande områden. Denna typ av omfattande kontaminering av mark och vatten, med hälsoskadliga effekter för lokalbefolkningen, finns rapporter om från flera länder i värdekedjan såsom Chile, Myanmar, Filippinerna, Colombia, Peru, Kanada och Demokratiska republiken Kongo.

Även vid förädling av mineraler, det vill säga smältning, finns höga risker för föroreningar av mark- och grundvatten. Det finns rapporter om att mycket sura ämnen har förorenat stora omgivande områden runt fabriker med hälso- och miljöskadliga effekter som följd.

Såväl oljeutvinning som tillverkning av plastprodukter innebär höga risker för mark- och vattenföroreningar i de lokalmiljöer som detta sker i. Flertalet rapporter om negativa konsekvenser för omgivande samhällen, föroreningar av mark och vattendrag, till följd av utsläpp av skadliga kemikalier från fabriker som tillverkar plast förekommer.

Elektronik innehåller hälso- och miljöfarliga ämnen som kadmium, bly, nickel och flamskyddsmedel. Kopplat till hanteringen av uttjänt elektronik i länder såsom Indien, Nigeria och Ghana finns risk att dessa ämnen hamnar i mark och vattendrag, i och med att produkterna återvinns på ett bristfälligt sätt.

Risk för förekomst av korruption förekommer genom hela leveranskedjan men är som högst vid utvinning av råmaterial, främst kopplat till gruv- och oljeindustrin. Vid bearbetning saknas specifika rapporter om förekomst av korruption och bedömningen baseras därmed i stor utsträckning på den geografisks lokaliseringen.

Korruption anses vara utbrett i flera av de länder där råvaror belysningsprodukter utvinns och där sluttillverkningen sker. I Transparency Internationals Corruption Perception Index 2020 rankas flera länder lågt (vilket innebär hög risk för korruption). Till exempel är Malaysia rankad 51 av 180 länder, Kina 78, Indien 86, Colombia 92, Myanmar 137, Centralafrikanska Republiken 146 och Demokratiska republiken Kongo 170.

Korruption är ett utbrett problem i de flesta länder och regioner där oljeutvinning sker och det finns risk för korruption genom alla steg av oljeutvinningen, exempelvis inom utvinningsrättigheter, utvinningsfasen och hantering av inkomst.

Det finns även risk för korruption i Kina, som har den största plasttillverkning i världen. I Kina är det vanligt att företag mutar tjänstemän i offentliga sektorn och i tullar för att få tillstånd och licenser. Det förekommer även förskingring, favorisering, utpressning och missbruk av maktställning.     

Genom hela processen av metallutvinning finns det risk för korruption avseende utvinningsrättigheter och hantering av inkomst. Det är vanligt att företag mutar tjänstemän i offentliga sektorn och i tullar för att få tillstånd och licenser. Det förekommer även förskingring, favorisering, utpressning och missbruk av maktställning. I ett flertal länder har lagstiftning antagits för att förhindra att mineraler och metaller från konfliktområden hamnar på marknaden och därigenom bidrar till finansiering av konflikt. Detta i kombination med att ett flertal av råvaruländerna generellt sett har en hög korruptionsrisk medför en ökad risk för att mineraler och metaller från konfliktområden markeras med felaktigt ursprung.

Naturresurssektorn i Kina rapporteras vara icke-transparent, och därigenom bidra till ökad korruption. Gruvsektorn anses vara särskilt utsatt för korruption och bedrägeri, eftersom området i stor utsträckning regleras av staten. Även i Demokratiska republiken Kongo är korruption utbrett i naturresurssektorn, vilket får påverkan på råvaruutvinningen. Exempelvis uppges förfarandet för att erhålla rättigheter och tillstånd för exploatering vara godtyckligt. Därtill uppges att ett flertal banker med anledning av icke-transparens i förhållande till kontraktsutdelning har dragit tillbaka lån som har beviljats statliga bolag inom gruvindustrin. I Colombia har det förekommit rapporter som tyder på korruption inom utvinningsindustrin och i förhållande till gruvrättigheter.