Fordon och reservdelar

Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då detta skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för fordon och reservdelar.

Fordon innehåller uppskattningsvis 30 000 komponenter och både fordonen och komponenterna tillverkas över hela världen. Detta innebär att leveranskedjan både är lång och komplex. Vanligtvis är det fordonstillverkaren, själva varumärket, som sköter slutmonteringen och sätter samman fordon i sina egna fabriker. Tillverkningen av komponenterna sker ofta hos leverantörer och underleverantörer. Från råvara till färdig produkt kan det vara upp till 6 000 leverantörer och underleverantörer.  Mellan varje led sker transport av materialet mellan eller inom de länder där produktionen av olika komponenter sker.

Fordon är materialintensiva produkter med delar såsom motor, däck, batterier, katalysatorer, glaspartier, inredning av plast, textil eller läder, belysning med mera. Varje komponent har sin egen produktionskedja. Denna riskanalys behandlar risker kopplat till metaller, glas, plast och elektronik. Risker kopplade till textil och läder behandlas mer detalj i riskanalysen för Textil och skor. Risker kopplade till naturgummi behandlas mer detalj i riskanalysen Däck. Dessa risker är dock inkluderade i den sammantagna riskbedömningen för fordon.

En mängd metaller används till olika komponenter och bildelar. Platina används i autokatalysatorer. Aluminium används bland annat i fälgar och utvinns framför allt ur mineralet bauxit. Kobolt och litium används i elbilsbatterier. Förbränningsmotorer kräver batterier med bly. Koppar ingår i elektriska kablar. Fordon består i sig till stor del av stål. Vid tillverkning av stål krävs järnråvara i form av järnmalm eller skrot samt legeringsämnen för att materialet ska få önskade egenskaper.

I elektronikdelar och belysning ingår också en lång rad mineraler, bland dem koppar, guld, tantal, kobolt, tenn, platina, nickel och sällsynta jordartsmetaller som neodym och lanthan.

Mineralet glimmer (mica) har förmåga att reflektera och bryta ljus, och används därför i billacker för att åstadkomma den skimrande effekten i metalliclacker. Utöver att ingå som ingrediens i billacker har glimmer en rad användningsområden i flera komponenter och delar av fordonet.

Glas tillverkas ofta i den region där sluttillverkningen av fordonen sker, eftersom det är ett tungt material och därmed dyrt att transportera längre sträckor. Glas tillverkas av huvudsakligen av råmaterialen sand (kiseldioxid), soda (natriumkarbonat) och kalk (kalciumkarbonat), samt dolomit, nefelin och sulfat.  

Plast, konstläder, syntetgummi samt syntetfiber till textila material tillverkas av råolja. Råolja är en komplex blandning av en stor mängd föreningar och den måste behandlas innan den kan användas. Efter utvinningen av råoljan följer raffinering och sedan vidareförädling i (petro)kemiska fabriker för framställning av kemiska föreningar som tillsammans med olika tillsatsämnen utgör plastgranulat pulver eller vätska, vilka slutligen tillhandahålls som insatsvara till själva formningen av den slutliga plastdelen, konstlädermaterialet, syntetgummit respektive syntetfiber för garnframställning och textiltillverkning.

Naturgummi framställs ur rågummi (latex) som är mjölksaft från flera olika trädarter, varav Hevea brasiliensis är den vanligaste för kommersiell framställning av naturgummi.

Produktionskedjan för läder inbegriper processerna djurhållning, slakteri och garvning. Under själva garvningen bearbetas hudarna för att lädret ska bli flexibelt och slitstarkt. Garvning sker vanligtvis genom kemikalieintensiva processer och cirka 90 procent av allt läder i världen garvas med hjälp av tungmetallen krom. Garvning kan även ske med hjälp av vegetabiliska garvämnen, vanligtvis bark, och innebär då inte lika höga miljö- och arbetsmiljörisker. Därtill tillkommer transport av levande djur till slakt och försäljning av djurskinn via mellanhänder (råvarubörs) eller lokala marknader.

Själva sluttillverkningen av fordon sker ofta i den region där fordonen kommer att säljas. Exempelvis sker sluttillverkningen av de fordon som säljs på den europeiska marknaden till stor del i Europa, främst i Tyskland, Spanien och Frankrike. Detta beror på de preferenser som de lokala kunderna har, låga vinstmarginaler och höga transport- och importkostnader.

Europeisk fordonsindustri har historiskt sett stått för en majoritet av världens fordonsproduktion.  Förändringar har dock skett och 2020 visade en rapport från European Automobile Manufacturers Association att Kina tillverkar 28 procent av alla fordon i världen medan Europa står för 19 procent. Inom Europa är Tyskland den största tillverkaren av fordon, följd av Spanien och Frankrike. Det förekommer även fordonstillverkning i Öst- och Centraleuropa såsom Polen, Rumänien och Ungern. När fordon importeras till EU sker det främst från Turkiet, Japan, USA och Sydkorea, som tillsammans står för 70 procent av importen.

Stål produceras bland annat i Kina, som är världens största producent av stål, följt av Japan, Indien, USA och Ryssland. Andra stora exportörer av stål är Turkiet och Brasilien. Den europeiska stålindustrin importerar mer än 90 procent av sin järnmalm från länder utanför Europa. De största exportörerna av järnmalm är Australien, Brasilien, Sydafrika, Kanada och Ukraina.

Aluminium utvinns framför allt ur mineralet bauxit som bryts på många platser runt om i världen. De största tillverkarna är Australien, Kina, Brasilien, Indien och Guinea, men även till exempel Malaysia och Vietnam. Förädling till primärt aluminium innefattar att bauxit förädlas till aluminiumoxid. Här är Australien (32 procent) dominerande på världsmarknaden, men även Jamaica är en stor producent (24 procent). Baserat på aluminiumoxid framställs sedan primärt aluminium (det vill säga aluminium som ej baseras på återvunnet material). Kina producerade cirka 19 procent och Ryssland cirka 12 procent av allt primärt aluminium men en majoritet av produktionen sker i västvärlden. För världsproduktionen av sekundärt aluminium (baserat på återvunnet material) står USA för cirka 38 procent och Japan cirka 21 procent. Bland europeiska tillverkare dominerar Italien och Tyskland.

För produktion av koppar är Chile, Kina och Zambia, några av de största producerande länderna i världen, tillsammans med USA, Japan och Tyskland. Koppar bryts även i Demokratiska republiken Kongo. Framställning av raffinerad koppar (färdig metall), domineras av Japan, som trots avsaknad av egen kopparbrytning står för cirka 13 procent av tillverkningen, enligt statistik från 2020. Enligt samma års statistik står Chile för 12 procent och Kina för 10 procent av världens tillverkning av raffinerad koppar. Cirka 35 procent av världskonsumtionen kommer från återvunnen koppar. Koppar har mycket hög återvinningsbarhet och återvinning medför kraftigt minskad miljöbelastning jämfört med utvinning av ny råvara.

Glimmer bryts ofta Indien och Kina. I de indiska staterna Jharkhand och Bihar bryts 25 procent av allt glimmer som används i världen.

Mineraler som förekommer framför allt i elektronik och till viss del även i belysning utvinns över hela världen, och inte sällan i högriskländer. Tenn, volfram, tantal, guld och kobolt är särskilt problematiska metaller som kallas ”konfliktmineraler”. Det beror på att de till stor del utvinns i områden där väpnade grupper finansierar sin verksamhet genom att ta kontroll över den lokala gruvdriften och illegalt sälja mineralerna. Dessa utvinns i bland annat Demokratiska republiken Kongo, Centralafrikanska Republiken, Myanmar och Colombia. För mer detaljerad information om övriga mineraler i elektronik, se avsnitt Ursprung i Elektronik och IT-produkter.

Innan sluttillverkningen av färdiga elektroniska produkter och belysning kan göras, måste de mindre komponenterna som innehåller nämnda mineraler framställas, vilket vanligtvis sker i Asien. Där är länder som Kina, Taiwan, Hong-Kong, Malaysia, Japan, Thailand, Filippinerna, Singapore och Sydkorea stora producentländer. Vad gäller sluttillverkning av elektroniska produkter och belysningsarmaturer kan detta ske i Europa och USA.   

Oljeutvinning för att tillverka plast, konstläder och syntetfiber sker till stor del i Saudiarabien, Ryssland, USA samt Kina. Avseende plastprodukter är Kina, Tyskland, USA och Italien stora producenter, varav Kina är den största. Även tillverkningen av textila material och sömnad sker i stor del i fabriker i Asien. Kina och Indien utmärker sig som två av världens största exportländer för textil.  Även Tyskland, USA, Italien och Turkiet står för en stor del av produktionen. Det är även vanligt att textilfabriker är belägna i Central- och Östeuropa, till exempel Ungern, Serbien, Rumänien eller Ukraina.

Naturläder produceras framför allt i Kina, som står för 25 procent av global produktion. Därefter följer Brasilien (10 procent), Ryssland (7 procent) samt Indien och Italien (båda 6 procent).

Kvartssand till glas finns överallt i världen men bryts främst i USA (som också är en stor exportör), Australien, Italien, Tyskland, Australien, Frankrike och Turkiet.

Färg som säljs på den europeiska marknaden tillverkas som regel inom Europa då det är dyrt att frakta färg. Även blandningar som ingår som komponenter tillverkas inom Europa, men de kan också komma från annat håll som USA och Kina. Pigment kan komma från många håll, men USA och Kina är stora producenter av titanoxid och det enskilt största företaget som producerar titanoxid för pigment ligger i Mexiko.

Naturgummi utvinns i Sydostasien, bland annat i Indien, Vietnam, Kina, Malaysia, Indonesien samt Thailand, men även Kambodja och Myanmar är på väg att bli stora gummiproducenter. Syntetiskt gummi tillverkades tidigare i Tyskland men tillverkas idag över hela världen varav de största producenterna är Kina, USA, Japan, Sydkorea och Tyskland.

Globala händelser 2020–2022
Flertalet globala händelser under åren 2020–2022 har påverkat hållbarhetsrisker i leveranskedjor i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter - och därmed också haft konsekvenser för anställda. Ökad migration har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled som billig arbetskraft. Även minoriteter och ursprungsbefolkningar utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har haft en påverkan på leveranskedjorna med Ryssland respektive Ukraina med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel som kriget medfört.

Covid-19 har haft en negativ påverkan på fordons- och transportindustrin. Stängda fabriker och ändrade leveranskedjor har lett till att många arbetare förlorat sina jobb. Covid-19 har förstärkt de effekter som sågs inom industrin redan före pandemin – en stagnerande produktion vilket inneburit stora osäkerheter för arbetare och deras rättigheter. 

Ursprungsbefolkningar och minoriteter påverkas negativt i leveranskedjan för fordon och reservdelar i ett flertal länder.  Stora delar av sektorn produceras i Kina och sektorn har kopplats till regionen Xinjiang i Kina där tvångsarbete är vanligt förekommande bland uigurer och andra minoriteter.  Råvaruutvinning för sektorn (exempelvis aluminium) har ofta en negativ påverkan på ursprungsbefolkningars mark- och landrättigheter. 

Ökad migration: Det är vanligt förekommande med migrantarbetare i fordonsbranschen, särskilt inom råvaruutvinningsprocessen. Barnarbete och unga migranter som utför farligt arbete har upptäckts inom industrin. 

Rysslands invasionskrig har förstärkt de utmaningar som redan funnits inom branschen. För ett flertal råvaror, som exempelvis gaser och metaller för elektroniska mikrochip, har branschen tidigare varit beroende av både Ukraina och Ryssland för. Sanktionerna mot Ryssland har inneburit att företag behövt hitta nya leverantörer.  

Det kan noteras att i den europeiska kommissionens förslag (2022)  till EU-direktiv om företags tillbörliga aktsamhet, anses sektorer som ingår i leveranskedjan för fordon och deras reservdelar – såsom utvinning av mineraltillgångar, tillverkning av textilier och läder och handel med metaller – ha stor risk för negativ påverkan. Detta indikerar att högre hållbarhetsrisker är förknippade med dessa sektorer.  

Risker för kränkningar av mänskliga rättigheter inom fordonsindustrin bedöms sammantaget som höga. Risker förekommer i hela leveranskedjan men är särskilt allvarliga inom utvinning av råmaterial, materialframställning och tillverkning av mindre komponenter.

För flera sammansatta produkter är spårbarheten låg och därmed är informationsunderlaget för riskanalysen begränsat. Riskerna har dock bedömts som höga eftersom det finns information om att vissa högriskländer förekommer. Då sluttillverkning av fordon på svensk marknad vanligtvis sker i Europa har riskerna bedömts som låga i leveranskedjans sista led.

För oljebaserade produkter såsom plaster och kemiska produkter finns höga risker i råvaruledet. Oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien är förenat med risker gällande tvångsarbete.

Det rapporteras även om förekomst av tvångsarbete vid utvinning av mineraler och järnmalm i bland annat Brasilien och Kina. Vid utvinning av mineraler är det vanligt att arbetare tillbringar långa arbetsdagar, uppemot tolv timmar, i gruvorna. I Brasilien rapporteras det om arbete under slavliknande arbetsvillkor då arbetare utsätts får tvångsarbete och får försämrade arbetsvillkor. I Kina bedöms över tre miljoner människor arbeta under slavlika förhållanden (bara i Indien är antalet fler) och gruvdrift är en av de vanligaste branscherna där sådana arbetsvillkor förekommer. Förekomst av tvångsarbete rapporteras även från gruvindustrin i Angola, Brasilien, Egypten, Indien och Nigeria.

Även vid tillverkning av elektronik och belysningsprodukter i Kina, Taiwan, Förenade Arabemiraten, Sydkorea och Malaysia finns risker avseende tvångsarbete. I dessa länder utgörs arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin till stor del av migrantarbetare från bland annat Bangladesh, Filippinerna, Indien och Nepal. Migrantarbetare riskerar bland annat mycket låga löner, tvångsarbete, beslagtagna pass, undermåliga arbetarbostäder och olika former av diskriminering och övergrepp. Migrantarbetare i Förenade Arabemiraten riskerar även att drabbas av ”Kafalasystemet” som kräver att varje migrantarbetare har en sponsor. Det innebär i praktiken att arbetaren hamnar i beroendeställning till sin arbetsgivare vilket innebär risk för tvångsarbete.

Inom naturgummiproduktion finns risker rörande slaveri och tvångsarbete, se riskanalysen för Däck.

Inom naturgummiproduktion finns risker rörande rätt till frihet och säkerhet, se riskanalysen för Däck.

Inom textilindustrin i flera länder i Asien finns risker rörande yttrandefrihet, se riskanalysen för Textil.

Inom utvinningen av råvaror till metaller finns flera risker för arbetares rättigheter kopplade till brytning av järnmalm och produktion av stål och aluminium. Gruvindustrin i såväl Kina, Brasilien, Guinea, Indien, Vietnam som Malaysia innefattar höga risker för inskränkta fackliga rättigheter och begränsningar i nationell lagstiftning avseende fackföreningars verksamhet. 

I Kina finns stor risk för kränkningar av fackliga rättigheter, då fria fackföreningar i praktiken inte existerar till följd av begränsningar i nationell lagstiftning. Motsvarande höga risker förekommer i Sydkorea där rapporter gör gällande att fackföreningsfriheten är begränsad och att fack och fackliga aktiviteter motarbetas aktivt av företag inom elektronikindustrin samt att fackliga ledare fängslas.

Inom fordonsindustrin i Turkiet finns det få kollektivavtal och fackförbunden har svårt att organisera sig på grund av lagändringar som underlättat användningen av underleverantörer, vilket underminerar anställningsskyddet. Staten kan även stoppa strejker om det anses utgöra ett hot mot fundamentala samhällsfunktioner.

Inom den spanska fordonsindustrin är utmaningarna bland annat att den offentliga säkerhetslagen från 2015 i viss mån begränsar mötesfriheten och skapar rättslig osäkerhet.

I Polen har regeringen enligt International Trade Union Confederation velat minska fackföreningars inflytande på nya lagförslag. Den polska regeringen har därför medvetet satt korta deadlines, inte inkluderat tillräcklig dokumentation och infört klausuler, vilket inneburit att när fackföreningarna inte i tid inkommit med sin respons så har det tolkats som att fackföreningen godkänt lagförslaget.

Inom textilindustrin i flera länder i Asien samt i Central- och Östeuropa finns risker rörande kränkningar av fackliga rättigheter med mera, se riskanalys för Textil.

Inom däcktillverkning finns risker kopplat till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, se riskanalys för Däck.

Avseende gruvdrift finns i Brasilien exempel på markkonflikter mellan lokalbefolkningen och gruvbolag, där utvinningen har negativ påverkan på vattenkvaliteten och fiskebeståndet samt har orsakat jorderosion. Utvinningen bidrar inte sällan till negativ social påverkan då lokalbefolkning tvångsförflyttats. I Indien förekommer markkonflikter med ursprungsbefolkningar kopplat till utvinningen av bauxit och järnmalm samt vid produktion av stål. I Vietnam har visselblåsare och motståndare till anläggning av gruvor mötts av våld och trakasserier. Även i Australien förekommer markkonflikter mellan ursprungsinvånare och gruvbolag som verkar i miljömässigt känsliga områden, vilka traditionellt sett tillhör aboriginer.

Flera av de största producenterna av stål i Europa använder kokskol från gruvor i Mocambique, där det rapporteras att gruvföretag har förflyttat tusentals människor för att göra plats för stora gruvprojekt. Det rapporteras om hur internationella gruvföretag, med godkännande från staten i Mocambique, har flyttat lokala samhällen till avlägsna områden med begränsad tillgång till arbete, mat och vatten.

Vid oljeutvinning förekommer det stor risk för tvångsförflyttning av lokalbefolkning och ofta utan tillräcklig ersättning. Eftersom oljeutvinning och pipelines tar upp stora ytor riskerar oljeindustrin även att påverka befolkningens rörelsefrihet och möjligheter att nyttja marken.  

Inom naturgummiproduktion finns också risker kopplat till skydd för egendom, se riskanalys för Däck.

Höga risker avseende diskriminering av arbetare förekommer inom tillverkningsindustrin för elektronik och belysning i Taiwan, Malaysia, Förenade Arabemiraten och Sydkorea, till följd av att det i stor utsträckning förekommer migrantarbetare. Rapporter om att såväl migrantarbetare som kvinnliga arbetare utsätts för olika former av övergrepp och systematisk diskriminering förekommer.

I Tyskland, som är en stor fordonsproducent, finns det i internationell jämförelse, stora löneskillnader mellan män och kvinnor. Även i Polen finns det lönegap mellan män och kvinnor. I Japan förekommer sexuella trakasserier och diskriminering av kvinnor i arbetslivet generellt, sannolikt finns det även ett stort mörkertal. Den japanska regeringen arbetar med att underlätta situationen för kvinnor på arbetsmarknaden men det går långsamt.

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till förbud mot diskriminering, se riskanalys för Däck.

Inom textilindustrin i flera länder i Asien finns risker rörande diskriminering av kvinnor, se motsvarande riskanalys för Textil.

Risker vid oljeutvinning innefattar risk för föroreningar av vatten och mark i stora områden, vilket kan göra vatten oanvändbart och marken obrukbar. Detta riskerar i sin tur att kränka lokalbefolkningens rätt till rent vatten och tillfredsställande levnadsvillkor.

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till rätten till en tillräcklig eller tillfredsställande levnadsstandard, se motsvarande riskanalys för Däck.

Plasttillverkning kräver hantering av farligt avfall och brister i hanteringen kan skada miljön och därmed påverka lokalbefolkningens rätt till rent vatten. Utsläppen från plastfabrikerna påverkar ofta även luftkvaliteten negativt på lokal nivå.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Vietnam, Zambia och Malaysia stora risker, såsom exempelvis risker att lokal- och ursprungsbefolknings försörjningsmöjligheter fråntas när gruvor anläggs.

Tillverkningsindustrin för elektronik kännetecknas av långa arbetsdagar och låga lönenivåer och det finns hög risk för kränkningar av rätten till en tillräcklig eller tillfredställande levnadsstandard för arbetare och deras familjer. Detta gäller i exempelvis Kina, Taiwan, Indien, Malaysia, Sydkorea och Förenade Arabemiraten.

Inom textilindustrin i framför allt Asien förekommer brister i efterlevnad av minimilöner vilket innebär risker avseende rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, se motsvarande riskanalys för Textil.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Vietnam, Zambia och Malaysia stora risker såsom exempelvis hälsofarliga arbetsmiljöer. För ett flertal metaller bryts råmaterialet främst av fattiga människor i låglöneländer. Stor del av arbetet görs för hand och gruvarbetarna måste ta sig ner djupt i gruvorna vilket ofta är både komplicerat och farligt. Jobbet sker ofta i otillgängliga områden utan tillgång till sjukvård. I Bolivia har gruvor i Anderna, som bland annat bryter zink, lett till omfattande kontaminering av luft, mark och vatten, vilket haft påverkan på djurliv och exponerat lokalbefolkningen för hälsorisker.

Vid tillverkning av elektronik i Kina, Indien, Malaysia, Sydkorea och Förenade Arabemiraten finns rapporter om överträdelser mot rätt till hälsa då arbetsmiljön ofta är bristande, vilket kan leda till olyckor och skador på arbetare.

Vid brytning och hantering av kvartssand, i bland annat Indien, finns höga risker för negativ påverkan på arbetares hälsa då det finkorniga dammet som uppstår kan orsaka silikos (stendammslunga).

Inom läderproduktion finns risker kopplat till rätten till hälsa, se riskanalys för Skor.

Även inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till rätten till hälsa, se riskanalys för Däck.

För oljebaserade produkter såsom plaster och syntetiska material finns höga risker i råvaruledet. Oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien är förenat med höga risker gällande bristande arbetsvillkor och fackliga rättigheter.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Vietnam, Indien, Zambia och Malaysia stora risker, exempelvis hälsofarliga arbetsmiljöer, låga löner, bristande fackliga rättigheter. Gruvarbetarna får ofta betalt under minimilön, saknar skydd och riskerar att utnyttjas. Även längre upp i leveranskedjan, vid produktion av stål är som bristande arbetsmiljö, i form av avsaknad av adekvat skyddsutrustning, låga löner, övertid samt brist på facklig organisering aktuella i Kina, Indien och Ryssland.

Avseende tillverkning av såväl elektronik som belysning i Kina och Taiwan så förekommer rapporter om frekventa överträdelser mot rätten till arbete. Rapporter vittnar om extrem övertid, brist på övertidsersättning, straffavgifter för arbetare och icke-existerande lönespecifikationer. I Kina finns stor risk för kränkningar av fackliga rättigheter, då fria fackföreningar i praktiken inte existerar till följd av begränsningar i nationell lagstiftning. Även tillverkningsindustrin i Indien, Förenade Arabemiraten, Sydkorea och Malaysia är förenad med likvärdiga höga risker då rapporter om bristande arbetsvillkor, inskränkningar av fackliga rättigheter och mycket låga lönenivåer förekommer, inte minst gällande migrantarbetare. Rapporter vittnar om självmord bland arbetare i Kina och Sydkorea inom elektronikindustrin på grund av hög arbetsbelastning och press.  

Inom textilindustrin och kopplat sömnad finns risker rörande rätten till arbete, se riskanalys för Textil.

Även inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till rätten till arbete, se riskanalys för Däck.

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till rätten till utbildning, se riskanalys för Däck.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Indien, Vietnam och Malaysia stora risker och det har rapporterats om förekomst av barnarbete i sektorn i dessa länder. Råmaterial till metallprodukter kan även ha återvunnet ursprung med begränsad spårbarhet. I länder som Indien bedrivs arbete med skrotinsamling för detta syfte och rapporter om svåra arbetsförhållanden och barnarbete förekommer i denna sektor.

Glimmer bryts framför allt i Indien och Kina och är förknippat med stora risker för framför allt barnarbete, främst i de indiska områdena Jharkand and Bihar. Stora risker för barnarbete inom brytning av glimmer finns även i Madagaskar, Kina, Sri Lanka, Pakistan och Brasilien.

Inom textiltillverkning finns risker rörande barnarbete, se riskanalys för Textil.

Inom läderproduktion finns risker kopplat till rätt till skydd för barnet, se riskanalys för Skor.

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till rätt till skydd för barnet, se riskanalys för Däck.

Risker för kränkningar av arbetares rättigheter inom fordonsindustrin bedöms sammantaget som höga. Risker förekommer i hela leveranskedjan men är särskilt allvarliga inom utvinning av råmaterial, materialframställning och tillverkning av mindre komponenter.

För flera sammansatta produkter är spårbarheten låg och informationsunderlag för riskanalys begränsad, risker har därmed bedömts som höga givet att information finns om att vissa högriskländer förekommer. Då sluttillverkning av fordon på svensk marknad vanligtvis sker i Europa har risker bedömts som lägre.

För oljebaserade produkter såsom plaster och kemiska produkter finns höga risker i råvaruledet. Oljeutvinning i länder som Ryssland, Nigeria och Saudiarabien är förenat med risker gällande tvångsarbete.

Det rapporteras även om förekomst av tvångsarbete vid utvinning av andra mineraler och järnmalm i bland annat Brasilien och Kina. Vid utvinning av mineraler är det vanligt förekommande att arbetare tillbringar långa arbetsdagar, uppemot tolv timmar, i gruvorna. I Brasilien rapporteras det om arbete under slavliknande arbetsvillkor då arbetare utsätts får tvångsarbete och får försämrade arbetsvillkor. I Kina bedöms över tre miljoner människor arbeta under slavlika förhållanden (bara i Indien är antalet fler) och gruvdrift är en av de vanligaste branscherna där sådana arbetsvillkor förekommer. Förekomst av tvångsarbete rapporteras även från gruvindustrin i Angola, Brasilien, Egypten, Indien och Nigeria.

Även vid tillverkning av elektronik och belysningsprodukter i Kina, Taiwan, Förenade Arabemiraten, Sydkorea och Malaysia finns risker avseende tvångsarbete. I dessa länder utgörs arbetsstyrkan inom tillverkningsindustrin till stor del av migrantarbetare från bland annat Bangladesh, Filippinerna, Indien och Nepal. Problem kopplade till migrantarbetare är bland annat mycket låga löner, tvångsarbete, beslagtagna pass, dåliga arbetarbostäder och olika former av diskriminering och övergrepp. Migrantarbetare i Förenade Arabemiraten riskerar även att drabbas av ”Kafalasystemet” som kräver att varje migrantarbetare har en sponsor. Det innebär i praktiken att arbetaren hamnar i beroendeställning till sin arbetsgivare, vilket innebär risk för tvångsarbete.

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till slaveri och tvångsarbete, se riskanalys för Däck.

Generellt innebär gruvverksamhet i länder som Guinea, Brasilien, Kina, Indien, Vietnam och Malaysia stora risker och det har rapporterats om förekomst av barnarbete i sektorn i dessa länder. Råmaterial till metallprodukter kan även ha återvunnet ursprung med begränsad spårbarhet. I länder som Indien bedrivs arbete med skrotinsamling för detta syfte och rapporter om svåra arbetsförhållanden och barnarbete förekommer i denna sektor.

Glimmer bryts framför allt i Indien och Kina och är förknippat med stora risker för framför allt barnarbete, främst i de indiska områdena Jharkand and Bihar. En utredning som publicerades i mars 2016 uppskattar att ca 20 000 barn i Indien arbetar i gruvor som bryter glimmer varav 90 procent av dem arbetar i illegala gruvor, vilket medför än större arbetsmiljörisker och lett till dödsfall då gruvor har kollapsat. Stora risker för barnarbete inom brytning av glimmer finns även i Madagaskar, Kina, Sri Lanka, Pakistan och Brasilien.

Inom textiltillverkning finns risker rörande barnarbete, se riskanalys för Textil.

Inom läderproduktion finns risker kopplat till rätt till skydd för barnet, se riskanalys för Skor.

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till rätt till skydd för barnet, se riskanalys för Däck.

Höga risker avseende diskriminering av arbetare förekommer inom tillverkningsindustrin för elektronik och belysning i Taiwan, Malaysia, Förenade Arabemiraten och Sydkorea till följd av att det i stor utsträckning förekommer migrantarbetare. Rapporter om att såväl migrantarbetare som kvinnliga arbetare utsätts för olika former av övergrepp och systematisk diskriminering förekommer.

I Tyskland, som är en stor fordonsproducent, finns det i internationell jämförelse, stora löneskillnader mellan män och kvinnor. Även i Polen finns det ett lönegap mellan män och kvinnor. I Japan förekommer sexuella trakasserier och diskriminering av kvinnor i arbetslivet generellt, sannolikt finns det även ett stort mörkertal. Den japanska regeringen arbetar med att underlätta situationen för kvinnor på arbetsmarknaden men det går långsamt.

Inom textilindustrin i flera länder i Asien finns risker rörande diskriminering av kvinnor, se riskanalys för Textil.

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till diskriminering och trakasserier, se riskanalys för Däck.

Inom utvinningen av råvaror till metaller finns flera risker för arbetares rättigheter kopplade till brytning av järnmalm och produktion av stål och aluminium. Gruvindustrin i såväl Kina, Brasilien, Guinea, Indien, Vietnam som Malaysia innefattar höga risker för inskränkta fackliga rättigheter och begränsningar i nationell lagstiftning avseende fackföreningars verksamhet.   

Inom textilindustrin i flera länder i Asien samt i Central- och Östeuropa finns risker rörande kränkningar av fackliga rättigheter med mera, se riskanalys för Textil.

Inom däcktillverkning finns risker kopplat till föreningsfrihet och kollektiva förhandlingar, se riskanalys för Däck.

I Kina finns stor risk för kränkningar av fackliga rättigheter, då fria fackföreningar i praktiken inte existerar till följd av begränsningar i nationell lagstiftning. Motsvarande höga risker förekommer i Sydkorea där rapporter gör gällande att fackföreningsfriheten är begränsad och att fack och fackliga aktiviteter motarbetas aktivt av företag inom elektronikindustrin samt att fackliga ledare fängslas.

Inom fordonsindustrin i Turkiet finns det få kollektivavtal och fackförbunden har svårt att organisera sig på grund av lagändringar som underlättat användningen av underleverantörer, vilket underminerar anställningsskyddet. Staten kan även stoppa strejker om det anses utgöra ett hot mot fundamentala samhällsfunktioner.

Inom den spanska fordonsindustrin är utmaningarna bland annat att den offentliga säkerhetslagen från 2015 i viss mån begränsar mötesfriheten och skapar rättslig osäkerhet.

I Polen har regeringen enligt International Trade Union Confederation (ITUC), velat minska fackföreningars inflytande på nya lagförslag. Den polska regeringen har därför medvetet satt korta deadlines, inte inkluderat tillräcklig dokumentation och infört klausuler vilket inneburit att när fackföreningarna inte i tid inkommit med sin respons så har det tolkats som att fackföreningen godkänt lagförslaget.

Inom utvinningen av råvaror till metaller finns flera risker för arbetares rättigheter kopplade till brytning av järnmalm men även vid produktion av stål och aluminium. Vad gäller både järnmalmsbrytning och brytning av bauxit handlar det framförallt om arbetsmiljö och säkerhet i gruvorna, arbetstider, arbetsrätt samt tvångs- och barnarbete. Gruvindustrin i flertalet högriskländer såsom Kina, Indien, Brasilien, Guinea, Vietnam och Malaysia är förknippad med bristande arbetsvillkor, hälsofarliga arbetsmiljöer och låga löner. Rapporter om att detta har resulterat i många dödsfall förekommer från både Indien och Kina. Även i Turkiet är det vanligt med arbetsplatsolyckor inom gruvindustrin. Turkiet har mellan 250 000 och 400 000 syriska flyktingar som arbetar illegalt i landet, inte sällan i gruvsektorn, och som saknar tillgång till arbetsrättsligt skydd. Detta medför en hög risk för trafficking, bristande arbetsvillkor och låga löner.

Glimmer bryts främst av fattiga människor i låglöneländer. Stor del av arbete sker för hand och gruvarbetarna måste ta sig djupt ner i gruvorna, vilket ofta är både komplicerat och farligt. Gruvarbetarna får vanligtvis betalt under minimilön, saknar skydd och riskerar ofta att utnyttjas. Jobbet sker ofta i otillgängliga områden utan tillgång till sjukvård och utbildning och barnen deltar ofta i arbetet för att hjälpa till med försörjningen. 

När det gäller risker i produktionen av stål är bristande arbetsmiljö, i form av avsaknad av skyddsutrustning, låga löner och hög förekomst av övertid, förekommande i Kina, Indien och Ryssland. Stålindustrin i Kina förknippas med överträdelser av gällande nationell arbetslagstiftning bland annat i form av att arbetare ofta arbetar olagligt och mycket övertid samt har löner under lagstadgad miniminivå. Stålproduktion och bearbetning av metaller innebär generellt en krävande arbetsmiljö som är förenat med allvarliga risker för arbetares hälsa och säkerhet. Det förekommer extrema temperaturer, tunga moment och arbetstagarna exponeras för hälsofarliga ångor, metalldamm och starka syror.

Vid brytning och hantering av kvartssand, som är ett av råmaterialen i glas, finns höga risker för negativ påverkan på arbetares hälsa, i bland annat Indien, då det finkorniga dammet som uppstår kan orsaka silikos (stendammslunga).

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till arbetsvillkor, se motsvarande riskanalys för Däck.

Arbetsvillkoren vid oljeutvinning präglas av att det i stor utsträckning förekommer kontraktsanställning i stället för fast anställning. Rapporter visar att det framför allt är de kontraktsanställda som råkar ut för olyckor på arbetsplatserna. Detta kan bero på att kontraktsanställda inte får tillgång till lämplig skyddsutrustning och utbildning, eftersom tid och resurser inte ges i samma utsträckning till temporär personal.

Även längre fram i leveranskedjan för plastprodukter förekommer höga risker för bristande arbetsvillkor. I Kina, som är världens största producent av plast, förekommer höga risker för bristande säkerhets- och hälsorutiner, bristande skyddsutrustning, långa arbetsdagar, obefintlig eller obetald ledighet, oskäliga löner samt avsaknad av anställningstrygghet.

Avseende tillverkning av elektronik i Kina och Taiwan så förekommer rapporter om höga risker för bristfälliga arbetsvillkor. Dåliga arbetsförhållanden har rapporterats hos leverantörer till ett flertal av de globala elektronikföretagen. Rapporter vittnar om extrem övertid, brist på övertidsersättning, straffavgifter för arbetare, höga hälso- och säkerhetsrisker och icke-existerande lönespecifikationer. Även tillverkningsindustrin i Indien, Förenade Arabemiraten, Sydkorea och Malaysia är förenad med höga risker då rapporter om bristande arbetsvillkor och mycket låga lönenivåer förekommer, inte minst gällande migrantarbetare. Rapporter vittnar om självmord bland arbetare i Kina och Sydkorea inom elektronikindustrin på grund av hög arbetsbelastning och press.

Även senare led i leveranskedjan, vid sammansättning av elektronikprodukter i Europa, rapporteras om bristande arbetsvillkor. I Ungern rapporteras om långa arbetspass där arbetare vittnar om att de drabbas av yrsel och huvudvärk och hotas med uppsägning. Från Tjeckien rapporteras om bemanningsföretag som inte ger socialförsäkringsskydd och arbetare med för långa arbetspass.

Inom textiltillverkning i flera länder i Asien finns risker rörande arbetsvillkor. Även rörande europeisk produktion finns motsvarande risker. Se riskanalys för Textil.

I Frankrike, en av de stora fordonstillverkarna i Europa, har regeringen fått igenom en arbetsrättslig lag som innebär att det blir lättare för företag att avskeda arbetare, minska övertidsersättningen samt minska det belopp som arbetare får om de blir uppsagda.

I exempelvis Japan har det rapporterats om dåliga arbetsförhållanden, där fordonstillverkare anklagats för att tvinga sina arbetare till att arbeta långa arbetsdagar, sju dagar i veckan och samtidigt bli betald under minimilönen. Det rapporterades även att arbetare begick självmord på grund av att de var överarbetade.

Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet. 

Risker för negativ miljöpåverkan inom fordonsindustrin finns inom såväl råvaruproduktionen som tillverkningen av material och mindre komponenter. Framför allt finns stora miljörisker förknippade med gruv- och oljeindustrin. Avseende tillverkning av material så bedöms metallförädlingsprocesser och tillverkningsprocesser för plast och textil att vara särskilt riskfyllda ur ett miljöperspektiv. Vid sluttillverkning är riskerna lägre framför allt eftersom de fordon som säljs på svensk marknad vanligtvis sluttillverkas i Europa.

Utvinning och primär bearbetning av mineraler har bedömts utgöra 26 procent av de globala växthusgasutsläppen och höga risker avseende klimatpåverkan finns därmed.

Tillverkning av stål ger upphov till omfattande utsläpp av koldioxid samt utsläpp av partiklar till luften. Detsamma gäller förädling av andra metaller, som aluminium, då smältningen är mycket energikrävande. Framställningsprocessen för nytillverkad aluminium kräver cirka tio gånger högre energianvändning än vid återvinning av aluminium.

Plasttillverkning är mycket energikrävande och om energin härstammar från fossila källor, såsom den i stor utsträckning gör i exempelvis Kina, innebär tillverkningen stor negativ klimatpåverkan. Utöver riskfaktorer avseende energiförsörjningen så tillkommer även stora koldioxidutsläpp från själva fabrikerna.

Inom textilindustrin är det användning av fossil energi till våtprocesserna, som orsakar störst klimatpåverkan, se riskanalys för Textil.

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till klimatpåverkan, se riskanalys för Däck.

Fordonsindustrin har under de senaste 15 åren arbetat aktivt för att sänka sin miljöpåverkan från produktionen. Dock innebär produktionen av fordon fortfarande att stora mängder energi går åt, samt att hög vattenkonsumtion finns och att utsläpp av kemikalier såsom lättflyktiga organiska föreningar (VOC) från lackeringen förekommer. Bara lackeringen har uppskattats stå för ungefär 70 procent av fabrikens energianvändning.  

Gruvdrift är i stor utsträckning förknippat med risker för den biologiska mångfalden till följd av urlakning av giftiga ämnen, spridning av dammpartiklar, jorderosion och illegal avverkning av skog. Det finns flertalet rapporter om förekomst av detta vid gruvdrift i exempelvis Sydamerika (i Brasilien, Bolivia, Peru), vid brytning av zink, järnmalm, koppar och bauxit.

Vidare finns höga risker vid brytning av kvartssand i bland annat Indien där rapporter om att det har gett upphov till erosion, jordskred och översvämningar förekommer.   

Även oljeutvinning är generellt förknippat med stora risker för miljön samt lokalbefolkningen. Utsläppen kan innebära att växter och djur tvingas finna nya livsmiljöer och det finns även risk för att både människor och djur blir förgiftade. Utsläpp och läckage från oljeindustrin får ofta långvariga konsekvenser för naturen samt orsakar kedjeeffekter där även däggdjur, som lever på mindre djur som har exponerats för olja, påverkas.

Inom läderproduktion finns risker kopplat till biologisk mångfald och avskogning, se riskanalys för Skor.

Även inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till biologisk mångfald och avskogning, se riskanalys för Däck.

Generellt kräver gruvdrift hög vattenanvändning, vilket påverkar områden där det finns risk för vattenbrist, vilket exempelvis är ett problem i regioner i Kina och i Peru.

Inom läderproduktion finns risker kopplat till vattenanvändning och vattentillgänglighet, se riskanalys för Skor.

Även inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till vattenanvändning och vattentillgänglighet, se riskanalys för Däck.

Vid förädling av mineraler det vill säga smältning, finns höga risker för luftföroreningar. Om inte tillräckliga skyddsåtgärder vidtas finns risker att svavelsyra och andra luftföroreningar släpps ut, vilket i förekommande fall har orsakat andningsbesvär, hjärt- och lungsjukdomar och för tidiga dödsfall.

Inom däcktillverkning finns risker kopplat till luftföroreningar, se riskanalys för Däck.

Lackering av fordon kan orsaka utsläpp av lättflyktiga organiska föreningar (VOC), som är giftiga för både miljön och människors hälsa.

Gruvdrift för brytning av mineraler, som exempelvis zink, bauxit och koppar, sker i öppna dagbrott och är förknippat med risker för urlakning av giftiga ämnen och spridning av dammpartiklar. Vidare finns flera rapporter om brustna dammar vid gruvor som har släppt ut giftigt avloppsvatten till omgivande områden. Denna typ av omfattande kontaminering av mark och vatten, med hälsoskadliga effekter för lokalbefolkningen, finns rapporter om från flera länder i värdekedjan såsom Chile, Myanmar, Filippinerna, Colombia, Peru, Kanada och Demokratiska republiken Kongo.

Förädling av metaller innebär också mycket kemikalieintensiva processer och risker för läckage av organiska föreningar finns.

Såväl oljeutvinning som tillverkning av plastprodukter innebär höga risker för mark- och vattenföroreningar i de lokalmiljöer som detta sker i. Flertalet rapporter om negativa konsekvenser för omgivande samhällen, föroreningar av mark och vattendrag, till följd av utsläpp av skadliga kemikalier från fabriker som tillverkar plast förekommer.

Inom textilindustrin finns risker rörande mark- och grundvattenföroreningar, se riskanalys för Textil.

Inom läderproduktion finns risker kopplat till mark- och grundvattenföroreningar, se riskanalys för Skor.

Även inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till mark- och grundvattenföroreningar, se riskanalys för Däck.

Risk för korruption inom fordonsindustrin förekommer genom hela leveranskedjan men är som högst vid utvinning av råmaterial, främst kopplat till gruv- och oljeindustrin. Vid tillverkning av material saknas specifika rapporter om förekomst av korruption och bedömning baseras därmed i stor utsträckning på geografisk lokalisering av tillverkningen.

Då en stor andel av materialtillverkning och tillverkning av mindre bildelar sker i länder med generellt sett hög risk för korruption, bedöms höga risker föreligga även i detta steg av leveranskedjan. För slutmonteringssteget bedöms riskerna som låga, vilket är en sammanvägning baserat på att de fordon som tillhandahålls på svensk marknad oftast är producerade inom Europa.

Korruption är ett utbrett problem i de flesta länder och regioner där oljeutvinning sker och det finns risk för korruption genom alla steg av oljeutvinningen, exempelvis inom utvinningsrättigheter, utvinningsfasen och hantering av inkomst.

Genom hela processen av metallutvinning finns det risk för korruption avseende utvinningsrättigheter och hantering av inkomst. I Transparency Internationals Corruption Perception Index 2020 rankas flera länder lågt (vilket innebär hög risk för korruption). Till exempel är Demokratiska republiken Kongo rankad 170 av 180 länder, Centralafrikanska Republiken 146, Myanmar 137, Colombia 92, Kina 78, Indien 86, Malaysia 57.

Vanligt är att företag mutar tjänstemän i offentliga sektorn och i tullar för att få tillstånd och licenser. Det förekommer även förskingring, favorisering, utpressning och missbruk av maktställning. I ett flertal länder har lagstiftning antagits för att förhindra att mineraler och metaller från konfliktområden hamnar på marknaden och därigenom bidrar till finansiering av konflikt. Detta i kombination med att ett flertal av råvaruländerna generellt sett har en hög korruptionsrisk medför en ökad risk för att mineraler och metaller från konfliktområden markeras med felaktigt ursprung.

Naturresurssektorn i Kina rapporteras vara icke-transparent, och därigenom bidra till ökad korruption. Gruvsektorn i Kina anses vara särskilt utsatt för korruption och bedrägeri eftersom området i stor utsträckning regleras av staten.

Även i Demokratiska republiken Kongo är korruption utbrett i naturresurssektorn, vilket får påverkan på råvaruutvinningen. Exempelvis uppges förfarandet för att erhålla rättigheter och tillstånd för exploatering vara godtyckligt. Därtill uppges att ett flertal banker med anledning av icke-transparens i förhållande till kontraktsutdelning har dragit tillbaka lån som har beviljats statliga bolag inom gruvindustrin.

I Colombia har det förekommit rapporter som tyder på korruption inom utvinningsindustrin och i förhållande till gruvrättigheter.

Inom textilindustrin finns risker kopplat till korruption, se riskanalys för Textil.

Inom naturgummiproduktion finns risker kopplat till korruption, se riskanalys för Däck.

Vad gäller slutmontering av fordon finns exempel på korruption i Polen och Turkiet. I Polen anger vissa företag att de anser att mutor och utnyttjandet av kontakter är det enklaste sättet att få hjälp av tjänstemän. I Turkiet anses korruption vara utbrett inom både den privata och offentliga sektorn.