Kyckling och kalkon

Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då detta skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för kyckling och kalkon.

Leveranskedjan startar med foderproduktionen och kycklingar och kalkoner äter främst spannmål. I svensk produktion av kyckling och kalkon består cirka 70 procent av fodret av svenskt spannmål. Cirka 10 procent av kycklingarnas foder består av soja, som utgör en viktig källa för vegetabiliskt protein. De senaste åren har produktionen av soja ökat. Den stora efterfrågan på kött (inklusive kyckling- och kalkonkött) i världen leder till att sojaodlingarna expanderar och produktionen kommer förmodligen öka. 

Djurhållningen startar med uppfödning av föräldradjur. I svensk produktion kläcks kycklingar på ett kläckeri och levereras sedan till stallar hos producenterna där de göds upp. Hos svenska producenter är kycklingar frigående till slakten, som sker efter 5–6 veckor. Efter slakten sker en bearbetning av köttet, exempelvis styckning och kylning. Sedan ska köttet förpackas innan det förs vidare till försäljning. Kalkonproduktionen liknar kycklingproduktionen.

Svenskar äter cirka 40 kg kött per år och person. En betydande del av den svenska köttkonsumtionen produceras även i Sverige. År 2019 var den så kallade självförsörjningsgraden för kött (hur stor andel av konsumerat kött som producerats i Sverige) cirka 72 procent för kött från fågel. Sverige importerar även matfågel. Importen kan ske av antingen bearbetat, fryst eller färsk matfågel. Sverige importerar matfågel främst från Danmark, men även från Tyskland, Polen, Nederländerna och Thailand. Brasilien och USA är de största exportörerna av matfågel i världen, följt av flera länder i Europa, bland annat Nederländerna, Polen, Frankrike och Tyskland.

Svenskt foderspannmål odlas i slättbygderna, där även kyckling och annan matfågel främst produceras. Soja importeras till Sverige för att användas till foderproduktion till kyckling och kalkon. Brasilien, USA och Argentina är världens största sojaproducenter.  En stor del av sojan som importeras till Sverige kommer ifrån Kanada enligt Svenska sojadialogen.

Globala händelser 2020–2022

Flertalet globala händelser under åren 2020–2022 har påverkat hållbarhetsrisker i leveranskedjor i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter - och därmed också haft konsekvenser för anställda. Ökad migration har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled som billig arbetskraft. Även minoriteter och ursprungsbefolkningar utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har haft en påverkan på leveranskedjan med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel kriget medfört med Ryssland respektive Ukraina.

Covid-19 medförde flera stora förändringar för livsmedelsproduktionen. Pandemin förde med sig svårigheter att transportera varor och få tillgång till arbetskraft och gjorde efterfrågan väldigt föränderlig. Tidiga utvärderingar av vilken påverkan som pandemin haft på jordbrukssektorn pekar dock på jordbrukssektorns förmåga att snabbt anpassa sig till de nya förutsättningarna och fortsätta tillhandahålla livsmedel. Denna flexibilitet fick dock också stor påverkan på arbetstagare i leveranskedjorna.

Samhällens skyddsåtgärder, såsom inskränkningar i rörelsefriheten, påverkade arbetstagare i livsmedelssektorn, inte minst de i arbetsintensiv livsmedelsproduktion. Osäkerhet uppstod exempelvis om huruvida säsongsarbetare skulle få arbete, eller kunna ta sig till arbetet. Lågutbildad och lågavlönad arbetskraft hamnade därmed i ett än mer utsatt ekonomiskt läge under pandemin. Migrantarbetare, en redan marginaliserad grupp, blev särskilt utsatta av brist på arbete men också bristen på skyddsnät och tillgång till vaccin.  Slakterier och bearbetning av kött pekas ut som en bransch där lågavlönade arbetare och migrantarbetare varit särskilt utsatta för pandemins konsekvenser.  Arbetsmiljön inom jordbruksnäringen anpassade sig i många fall dåligt till behovet att skydda arbetstagare från smitta, både i arbetsmiljön och boendemiljön. Pandemins restriktioner medförde också begränsningar i möjligheten att utöva rättigheter till kollektiva förhandlingar och strejker.

Påverkan på andra delar av leveranskedjan: Livsmedelsförädlingen påverkades också under själva pandemin, exempelvis på grund av regler kring säkerhetsavstånd och ändrade hygienkrav som ledde till högre sjukfrånvaro. Logistikledet påverkades i vissa delar; sjötransporten påverkades mycket litet medan lufttransporter såg kraftiga störningar. Covid-19 förstärkte också temporärt den globala osäkerheten kring livsmedelsförsörjning som framför allt fattigare delar av världen drabbas av, på grund av hamstrande och panikinköp samt ändrade inköpsmönster.

Ökad migration: Migrantarbetare står för en stor del av den lågavlönade arbetskraften inom livsmedelsbranschen. Risker för att dessa arbetare ska få undermåliga löner och sakna tillgång till anställningstrygghet och social trygghet förhöjs ytterligare av att de ofta anställs via rekryteringsfirmor och inte direkt av arbetsgivaren. Slakterier och bearbetning av kött pekas ut som en bransch som anställer migrantarbetare i särskilt hög utsträckning.

Villkoren för arbetstagare inom jordbruksnäringen och livsmedelsbearbetningsindustrin har i många fall visat sig lida stora brister gällande till exempel arbetsmiljön och sanitet och säkerhet i de bostäder som tillhandahålls. Studier av den europeiska livsmedelsbearbetningsindustrin har också funnit att hyran för denna ofta undermåliga inkvartering dras av lönen och att boendevillkoren sätter arbetstagarna i en större beroendeställning till arbetsgivaren. Det är vanligt förekommande att arbetare erbjuds arbete som registrerad ”egenföretagare” och att arbetsgivaren därmed undgår att betala sociala avgifter med mera. På det hela taget utsätts en stor del av migrantarbetarna inom EU:s livsmedelsbearbetning för osäkra och ohälsosamma levnadsvillkor.  Arbetsmiljörisker inkluderar halk- och fallskador, men även negativa psykologiska konsekvenser kopplade till arbete under extrem tidspress och med väldigt repetitiva arbetsuppgifter.

Det kan noteras att i den europeiska kommissionens förslag (2022)  till EU-direktiv om företags tillbörliga aktsamhet, anses sektorerna jordbruk, fiske (inklusive vattenbruk), tillverkning av livsmedel och partihandel med jordbruksråvaror, livsmedel och drycker ha stor påverkan. Detta indikerar att högre hållbarhetsrisker är förknippade med dessa sektorer. De sektorer som anges i EU-direktivet utgår från OECD:s sektorsspecifika riktlinjer för tillbörlig aktsamhet, vilka har utvecklats för ett antal sektorer och deras leveranskedjor, inklusive jordbrukssektorn.

Risker för kränkningar av mänskliga rättigheter inom fågelindustrin förekommer framför allt i leveranskedjans första steg. Här finns risker i förhållande till odling av soja för foderframställning, och till djurhållning utanför Sverige, avseende exempelvis risker för överanvändning av antibiotika. I leveranskedjans andra steg kan det finnas risker för kränkningar av mänskliga rättigheter kopplat till arbetsförhållanden i slakterier utomlands. Att en stor marknadsandel av kyckling och kalkon har sitt ursprung i Sverige, där riskerna för mänskliga rättigheter generellt bedöms som lägre, sänker dock risknivån för de olika stegen i leveranskedjan.

I Brasilien förekommer arbete under slavliknande förhållanden bland annat inom jordbrukssektorn. I en rapport från 2012 rapporterar Swedwatch att det förekommer en form av slavarbete på sojaodlingarna i Brasilien där arbetare försätts i ett skuldförhållande till arbetsgivaren. Slavliknande förhållanden är vanligare inom arbetsintensiva områden, men kan även förekomma på sojaodlingarna.

Inom thailändsk kycklingproduktion förekommer exploatering av migrantarbetare framför allt från Kambodja och Myanmar. Migrantarbetarna utsätts ofta för kränkningar av sina rättigheter. ID-handlingar, arbetstillstånd och andra viktiga handlingar kan beslagtas av arbetsgivaren eller rekryteringsfirman och arbetarna försätts ofta i ett skuldförhållande gentemot arbetsgivare med anledning av höga rekryteringskostnader. EU är Thailands största marknad för export och flera svenska företag importerar från Thailand. På senare tid har det dock rapporterats om förbättringar avseende flera av svenska företags import av kyckling från Thailand och kraven de ställer på leverantörer.

Inom thailändsk kycklingproduktion förekommer diskriminering av migrantarbetare framför allt från Kambodja och Myanmar. Även fysiskt våld förekommer. Sedan frågan uppmärksammats har det dock rapporterats om förbättringar avseende flera av svenska företags import av kyckling från Thailand och kraven de ställer på leverantörer.

I och med att odlingen av sojabönor och uppfödningen av nötkreatur behöver mycket mark, har stor andel skog i Brasilien skövlats. Skövlingen har lett till att ursprungsbefolkningens rätt till försörjning hotas då jaktmarker och odlingsplatser har ödelagts. 

Genom felaktig överanvändning av antibiotika har problem uppstått med resistenta bakterier, vilket är ett reellt hot för människors hälsa. Antibiotika används ofta inom djurindustrin, framför allt för att stimulera tillväxt och för att förebygga sjukdomar. Inom EU fanns det innan 2021 inga harmoniserade regulatoriska krav på tillstånd från en veterinär för att använda antibiotika till djur, vilket bidragit till en historiskt mer omfattande användning. Från år 2021 omfattas dock EU-länder av en striktare reglering. Sverige har sedan tidigare en låg användningen av antibiotika i djuruppfödning. Samma krav ställs inte i till exempel Sydamerika och Nordamerika. I USA är det fortfarande tillåtet att ge antibiotika utan en veterinärs tillstånd.

På sojaodlingarna kan dåligt hanterad produktion av bland annat gödsel leda till att vattnet förorenas. Detta har hänt i till exempel Mexikanska golfen. Förorenat vatten utgör en hälsorisk för människor då det påverkar dricksvattnet. Bekämpningsmedel som används på sojaodlingarna kan bidra till negativa hälsoeffekter för lokalbefolkningen. I områden där soja produceras har bekämpningsmedel återfunnits i dricksvatten och regnvatten och det har rapporterats vara vanligt med cancer, förgiftningar och missbildningar bland befolkningen i dessa områden.

Arbetsvillkor inom matfågelindustrin kan vara riskfylld, bland annat på grund av hantering av tunga och farliga maskiner samt hantering av djur. Industrin är fysiskt krävande och ofta stressfylld, till exempel vid bearbetning av kyckling. Det kan innebära exempelvis arbete i kalla utrymmen och hantering av kalla produkter. Arbetarna utsätts ofta för en giftig miljö och luftföroreningar då mycket kemikalier används i verksamheten. I bland annat kycklingindustrin i Storbritannien har undersökningar av The Guardian visat på en bristande hygien och att arbetsskador är vanligt förekommande.

Inom thailändsk kycklingproduktion har rapporter indikerat att barnarbete förekommer. Sedan frågan uppmärksammats har det dock rapporterats om förbättringar avseende flera av svenska företags import av kyckling från Thailand och kraven de ställer på leverantörer.

Risker för kränkningar av arbetares rättigheter inom fågelindustrin förekommer framför allt i leveranskedjans första steg, kopplat till odling av soja till foderframställning och djuruppfödning i Thailand. I leveranskedjans andra steg kan det finnas risker för kränkningar av mänskliga rättigheter kopplat till arbetsförhållanden i slakterier utomlands. Att en stor marknadsandel av kyckling och kalkon har sitt ursprung i Sverige, där riskerna för arbetares rättigheter generellt bedöms som lägre, sänker dock risknivån för de olika stegen i leveranskedjan.

I Brasilien förekommer arbete under slavliknande förhållanden bland annat inom jordbrukssektorn. I en rapport från 2012 rapporterar Swedwatch att det förekommer en form av slavarbete på sojaodlingarna i Brasilien där arbetare försätts i ett skuldförhållande till arbetsgivaren. Slavliknande förhållanden är vanligare inom arbetsintensiva områden, men kan även förekomma på sojaodlingarna.

Inom thailändsk kycklingproduktion förekommer exploatering av migrantarbetare framför allt från Kambodja och Myanmar. Migrantarbetarna utsätts ofta för kränkningar av sina rättigheter. ID-handlingar, arbetstillstånd och andra viktiga handlingar kan beslagtas av arbetsgivaren eller rekryteringsfirman och arbetarna försätts ofta i ett skuldförhållande gentemot arbetsgivare med anledning av höga rekryteringskostnader. EU är Thailands största marknad för export och flera svenska företag importerar från Thailand. På senare tid har det dock rapporterats om förbättringar avseende flera av svenska företags import av kyckling från Thailand och kraven de ställer på leverantörer.

Inom thailändsk kycklingproduktion har rapporter indikerat att barnarbete förekommer. Sedan frågan uppmärksammats har det dock rapporterats om förbättringar avseende flera av svenska företags import av kyckling från Thailand och kraven de ställer på leverantörer.

Inom thailändsk kycklingproduktion förekommer diskriminering av migrantarbetare framför allt från Kambodja och Myanmar. Även fysiskt våld förekommer. Sedan frågan uppmärksammats har det dock rapporterats om förbättringar avseende flera av svenska företags import av kyckling från Thailand och kraven de ställer på leverantörer.

Uppföljningar har visat på bland annat problem med arbetsmiljö, brandskyddsrutiner och övertidsersättningar.

Flera arbetsmoment inom matfågelindustrin, såsom hantering av tunga och farliga maskiner, arbete i kalla utrymmen och hantering av kalla produkter och hantering av djur, kan vara riskfyllda. Industrin är fysiskt och psykiskt krävande. Inom exempelvis kycklingindustrin i Storbritannien har undersökningar visat på en bristande hygien och att arbetsskador är vanligt förekommande. Från slakterier i Storbritannien rapporteras det exempelvis om brister i rutiner för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

Inom thailändsk kycklingproduktion förekommer undermåliga arbetsvillkor för migrantarbetare framför allt från Kambodja och Myanmar. Det förekommer olagliga avdrag på lön, att övertidsersättning uteblir och att arbetarna inte har tillgång till sjukförsäkring trots att de betalar för det. Sedan frågan uppmärksammats har det dock rapporterats om förbättringar avseende flera av svenska företags import av kyckling från Thailand och kraven de ställer på leverantörer.

Risker för negativ miljöpåverkan inom fågelindustrin finns framför allt i leveranskedjans inledande steg både vad gäller foderframställning och djuruppfödning, men varierar med produktionsland och bedöms därför sammantaget som medelhöga. Riskbedömningen omfattar inte de följande två stegen i leveranskedjan då det saknas tillräcklig information om specifika risker.

Klimatpåverkan från uppfödning av kyckling respektive kalkon kopplas primärt till framställningen av foder. Kyckling har lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med andra typer av kött, då kycklingen är bra på att omvandla proteinrikt foder och spannmål till kött och behöver därför inte lika mycket foder. Avseende kalkon är miljöpåverkan något högre då kalkoner är sämre på att omvandla foder till kött och kräver därför mer foder. Den största miljöpåverkan avseende utsläpp av växthusgaser kommer från foderodling, bränsleanvändning i jordbruket och utsläpp från gödseltillverkningen. Lagring och spridning av gödningsmedel orsakar även utsläpp växthusgaser.  

Det finns risk för övergödning vid framställning av foder då till exempel kväve och fosfor tillsätts i marken. Övergödning har en negativ effekt på biologisk mångfald.

Produktion av foder kräver mycket mark. Stora delar av regnskog och savann skövlas för att göra plats för sojaodlingar i bland annat Brasilien. Skövlingen leder till ett försämrat ekosystem och minskad biologisk mångfald. Detta får stor påverkan på djur- och växtlivet då regnskogen utgör ett av de artrikaste områdena.  

Storskalig monokulturodling och det intensiva användandet av kemikalier vid sojaproduktion leder till stora och negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och för livsmiljön för lokalbefolkningen. Avverkning av skog för att bereda jordbruksmark för sojaodling kan även föra med sig minskade vattenflöden och vattenkvalitet i lokalområdet.

På sojaodlingarna kan användning av exempelvis gödsel leda till att vattnet förorenas. Förorenat vatten innebär att syrenivåerna sjunker och det kan leda till att vattenlevande djur inte kan överleva. Detta har hänt i till exempel Mexikanska golfen. Förorenat vatten utgör en hälsorisk för människor då det påverkar dricksvattnet.

Fiskevattnet har även förorenats av bekämpningsmedel som används vid odlingarna. Bekämpningsmedel som används på sojaodlingar kan bidra till negativa effekter för miljön och lokalbefolkningen. Inom sojaindustrin i Brasilien förekommer användning av bekämpningsmedel som är förbjudna inom EU.

Användandet av kemiska bekämpningsmedel vid framställning av foder ger en negativ påverkan på miljön. Bekämpningsmedel används i foderproduktionen, även i Sverige. Flertalet av de bekämpningsmedel som används på sojaodlingarna är giftiga och förbjudna inom EU.

Risker för korruption inom fågelindustrin bedöms sammantaget som låga. Förhöjda risker finns dock i leveranskedjans inledande steg både vad gäller foderframställning och djuruppfödning, men varierar med produktionsland och bedöms därför sammantaget som medelhöga i detta led. Även för efterföljande led finns höga risker kopplat till förhållanden i Thailand, men då andelen importerad matfågel från Thailand är liten i förhållande till totalimport, så bedöms riskerna sammantaget ligga på en låg nivå.

I Brasilien, där en stor andel av sojaproduktionen sker, bedöms korruptionsrisken generellt vara hög. Enligt Transparency International Corruption Perceptions Index är Brasilien rankad som nummer 94 av 180 länder. Brasilien har reglerat skövlingen av Amazonas och har tidigare arbetat för att den ska minska. Korruption och bristande resurser försvårar dock efterlevnaden av regleringen. Olaglig skövling är ett problem.

Inom kycklingindustrin i Thailand rapporteras migrantarbetare vara särskilt utsatta.  Kycklingindustrin består till stor del av migrantarbetare, bland annat från Kambodja och Myanmar. Det anges att migrantarbetare får väldigt svagt skydd av polisen i Thailand. En migrantarbetare som även är papperslös riskerar att utpressas samt utsättas för våld och trakasserier av korrupta poliser och tjänstemän. Thailand rankas som nummer 101 av 180 länder enligt Transparency International Corruption Perception Index.

Under 2017 uppdagades en stor skandal inom kycklingproduktionen i Brasilien. Den brasilianska polisen utförde tillslag mot några av världens största köttproducenter, som misstänks för att ha mutat sig till möjligheten att bland annat sälja kyckling med spår av salmonella. Företagen misstänkts även ha manipulerat certifikaten som krävs för att kunna exportera till Europa.