Spannmål och socker

Det är viktigt att understryka att det inte är möjligt att visa en exakt bild av hur leveranskedjorna ser ut, då detta skiljer sig från produkt till produkt. Illustrationen ska därför ses som en generell schematisk bild över de olika steg som ingår i leveranskedjan för spannmålsprodukter och socker.

Spannmål är ett samlingsnamn för sädesslag, såsom vete, råg, korn, havre, ris och majs, och utgör tillsammans med socker ursprunget för de vanligaste ingredienserna i livsmedel. Till spannmålsprodukter räknas exempelvis bröd, pasta, frukostflingor, müsli och kakor. I de senare ingår även palmolja, som beskrivs mer utförligt i riskanalysen för vegetabiliska fetter. Endast en mindre del av den globala produktionen av spannmål och socker används för framställning av livsmedel såsom mjöl, strösocker, pasta, flingor. Den övervägande delen går till djurfoder och tillverkning av drivmedel (etanol).

Till svenska spannmål räknas traditionellt de fyra sädesslagen vete, råg, korn och havre. Dessa är gräsarter vars ätliga frön kan torkas. Både i Sverige och resten av västvärlden odlas spannmål som vete, majs och korn till största delen av specialiserade jordbruksföretag. Det är vanligt att konstgödsel används. Vete, korn och majs odlas ofta med olika sädesslag tre eller flera år i följd och bara enstaka år med andra avbrottsgrödor, oftast oljeväxter. Problem med förökning av ogräs och skadegörare, gör att det i sådan konventionell odling är vanligt med användning av kemiska bekämpningsmedel.  Produktionen är högt mekaniserad och datoriserade hjälpmedel används till så kallad precisionsodling, där gödslingen varieras inom varje fält för att matcha grödans tillväxtpotential. Efter odling, skörd och kvalitetskontroll behöver spannmålen förädlas, för att sedan ingå i sammansatta livsmedel, djurfoder eller som industriråvara för till exempel etanoltillverkning.

Ris är fröet från växten Oryza sativa, och odlas på risplantager. Risodling behöver mycket vatten och vanligtvis täcks hela odlingen med vatten. Risplantans frön mals, tvättas och poleras i processanläggningar. Det är vanligt att ris skeppas i bulk till länder i EU där slutpackning till konsument- eller storköksföretag sker. Odlingen sker både storskaligt och i mycket liten skala, men merparten ris tillverkas på små gårdar. Vid småskalig odling förekommer ofta flera mindre mellanhänder innan riset når en större uppköpare. Detta handelssystem med odlarna längst ned i kedjan riskerar leda till exploatering och oskäliga löner. Ris är en billig spannmålsprodukt i Europa. När priset för exempelvis en säck basmatiris är såld för 2 Euro går endast omkring 25 procent av priset till risodlaren i Indien. Lönsamheten för risodling kan dock vara så låg att bönderna riskerar få svårt att finansiera sina familjers uppehälle.

Socker framställs från sockerbetor eller sockerrör. Sockerrör odlas i tropiskt eller subtropiskt klimat och utgör råvara för 80 procent av sockerframställningen globalt sett. Sockerbetorna och sockerrören bearbetas i stora processanläggningar genom att saft utvinns från sockret med hjälp av varmt vatten, som sedan filtreras, koncentreras och kristalliseras. Sockret förpackas och transporteras sedan till försäljning.

Många spannmålsprodukter, till exempel flingor och kakor innehåller palmolja, som är en vanlig ingrediens i livsmedel. Palmoljan framställs ur frukten från oljepalmer som odlas på plantager i tropiskt klimat och bearbetas sedan. Palmolja beskrivs mer utförligt under riskanalysen för Vegetabiliska fetter.

Sverige odlar mycket spannmål, främst vete och korn, och är självförsörjande avseende spannmål. Vi importerar dock vissa spannmål samt spannmålsprodukter till exempel pasta, mjöl och ris. Importen av spannmål och spannmålsprodukter sker framför allt från övriga EU-länder, bland annat Danmark och Tyskland. Vete, majs och korn utgör 90 procent av spannmålsskörden inom EU. Globalt sett utgörs över hälften av all handel med spannmål av vete.

Ris odlas på risplantager i framför allt Asien men även i södra Europa. Sverige importerar ris från bland annat Belgien, Italien, Nederländerna, Polen och Tyskland. Det som redovisas som import från ett EU-land kan dock ha sitt ursprung från andra länder. Uppgifter om ursprungsland saknas när en livsmedelsprodukt kommer in i EU och sedan exporteras vidare inom unionen. Sverige importerar även ris från bland annat Indien, Thailand, Kambodja, Pakistan och USA. De länder som exporterar mest ris i världen är Thailand, Indien, Vietnam, Pakistan och USA. Indien står för majoriteten av produktionen av basmatiris och exporterar det över hela världen.

Majsproduktionen domineras av USA följt av Kina.  Även exporten domineras av USA, men då med Brasilien, Argentina och Ukraina som andra viktiga exportörer.

Socker framställs från sockerbetor eller sockerrör. 80 procent av världens socker framställs från sockerrör som odlas i framför allt Brasilien, Indien och Mexiko. Sockerbetor odlas bland annat i Sverige, framför allt i Skåne och på Gotland, och i andra länder inom EU. Sverige är en av de mindre sockerproducenterna i EU men producerar ändå volym motsvarande cirka 93 procent av den inhemska konsumtionen. Import av socker, melass och honung sker främst från länder i Europa, bland annat Danmark, Frankrike, Tyskland, Belgien och Polen. Även Paraguay och Kina exporterar till Sverige.

Palmoljeproduktionen sker framför allt i Indonesien och Malaysia. Ungefär 70 procent av raffineringen hanteras av ett mindre antal bolag baserade i Asien. Intresset för att odla oljepalmer ökar snabbt i bland annat Kamerun, Liberia, Demokratiska Republiken Kongo, Peru, Brasilien och Papua Nya Guinea. Landyta som lämpar sig för oljepalmsproduktion minskar i Sydostasien och detta tvingar industrin att utvecklas på flera håll i världen, till exempel Central- och Sydamerika.

Globala händelser 2020–2022
Flertalet globala händelser under åren 2020–2022 har påverkat hållbarhetsrisker i leveranskedjor i stor utsträckning. Covid-19 har inneburit stora osäkerheter - och därmed också haft konsekvenser för anställda. Ökade migrationsflöden har inneburit att fler migranter och flyktingar utnyttjas i leverantörsled som billig arbetskraft. Även minoriteter och ursprungsbefolkningar utnyttjas. Rysslands invasion av Ukraina har haft en påverkan på leveranskedjan med anledning av de sanktioner och begränsningar i handel kriget medfört med Ryssland respektive Ukraina.

Covid-19 medförde flera stora chocker för livsmedelsproduktionen. Pandemin förde med sig svårigheter att transportera varor och få tillgång till arbetskraft och gjorde efterfrågan väldigt föränderlig. Tidiga utvärderingar av vilken påverkan som pandemin haft på jordbrukssektorn pekar dock på jordbrukssektorns förmåga att snabbt anpassa sig till de nya förutsättningarna och fortsätta tillhandahålla livsmedel. Denna flexibilitet fick dock också stor påverkan på arbetstagare i leveranskedjorna.

Samhällens skyddsåtgärder, såsom inskränkningar i rörelsefriheten, påverkade arbetstagare i livsmedelssektorn, inte minst de i arbetsintensiv livsmedelsproduktion. Osäkerheter uppstod exempelvis om huruvida säsongsarbetare skulle få arbete, eller kunna ta sig till arbetet. Lågutbildad, lågavlönad arbetskraft hamnade därmed i ett än mer utsatt ekonomiskt läge under pandemin.  Migrantarbetare, en redan marginaliserad grupp, blev särskilt utsatta av brist på arbete men också bristen på skyddsnät och tillgång till vaccin.  Arbetsmiljön inom jordbruksnäringen anpassade sig i många fall dåligt till behovet att skydda arbetstagare från smitta, både i arbetsmiljön och boendemiljön. Pandemins restriktioner medförde också begränsningar i möjligheten att utöva rättigheter till kollektiva förhandlingar och strejker.

Påverkan på andra delar av leveranskedjan: Livsmedelsförädlingen påverkades under själva pandemin, exempelvis på grund av regler kring säkerhetsavstånd och ändrade hygienkrav som ledde till högre sjukfrånvaro. Logistikledet påverkades i vissa delar; sjötransporten påverkades mycket litet medan lufttransporter såg kraftiga störningar. Covid-19 förstärkte också temporärt den globala osäkerheten kring livsmedelsförsörjning som framför allt fattigare delar av världen drabbas av, på grund av hamstrande och panikinköp samt ändrade inköpsmönster. 

Rysslands invasion av Ukraina har påverkat livsmedelssektorn på flera olika sätt; från utbudsstörningar till skenande priser på insatsvaror såsom drivmedel och gödningsmedel. Ukraina är en av världens största livsmedelsproducenter, och har en särskilt stor roll på världsmarknaden för spannmål och oljeväxter. Jordbruksprodukter av olika slag stod år 2021 för 41% av landets export (27,8 av totalt 68 miljarder USD). Som exempel kan nämnas att Ukraina är världens sjunde största veteproducent (4,3% av global produktion) och bland de största producenterna av solrosolja (30,6% av världsmarknaden för solrosolja) och andra solrosprodukter. 

Som nämnts under avsnittet ursprung är Sverige nära självförsörjande på spannmål. Den direkta kopplingen till de risker som förekommer i Ukraina med anledning av kriget bedöms därför vara mindre betydande.  Sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 har sanktioner i handeln mellan EU och Ryssland införts.  Sanktionerna inkluderar livsmedel och gödningsmedel och riktar sig även mot Belarus. Sanktionerna ledde till ökade livsmedelspriser globalt sett, vilka inte fallit tillbaka till föregående nivåer, delvis på grund av en ökad inflation.

Ökad migration: Migrantarbetare står för en stor del av den lågavlönade arbetskraften inom livsmedelsbranschen. Risker för att dessa arbetare ska få undermåliga löner och sakna tillgång till anställningstrygghet och social trygghet förhöjs ytterligare av att de ofta anställs via rekryteringsfirmor och inte direkt av arbetsgivaren. Villkoren för arbetstagare inom jordbruksnäringen och livsmedelsbearbetningsindustrin har i många fall visat sig lida stora brister gällande arbetsmiljön och sanitet och säkerhet i de bostäder som tillhandahålls. Studier av den europeiska livsmedelsbearbetningsindustrin har också funnit att hyran för denna ofta undermåliga inkvartering dras av lönen och att boendevillkoren sätter arbetstagarna i en större beroendeställning till arbetsgivaren. Det är vanligt förekommande att arbetare erbjuds arbete som registrerad ”egenföretagare” och att arbetsgivaren därmed undgår att betala sociala avgifter. På det hela taget utsätts en stor del av migrantarbetarna inom EU:s livsmedelsbearbetning för osäkra och ohälsosamma levnadsvillkor.  Arbetsmiljörisker inkluderar halk- och fallskador, men även negativa psykologiska konsekvenser kopplade till arbete under extrem tidspress och med väldigt repetitiva arbetsuppgifter. 

Det kan noteras att i den europeiska kommissionens förslag (2022)  till EU-direktiv om företags tillbörliga aktsamhet, anses sektorerna jordbruk, fiske (inklusive vattenbruk), tillverkning av livsmedel och partihandel med jordbruksråvaror, livsmedel och drycker ha stor negativ påverkan. Detta indikerar att högre hållbarhetsrisker är förknippade med dessa sektorer. De sektorer som anges i EU-direktivet utgår från OECD:s sektorsspecifika riktlinjer för tillbörlig aktsamhet, vilka har utvecklats för ett antal sektorer och deras leveranskedjor, inklusive jordbrukssektorn.   

Risker för kränkningar av mänskliga rättigheter inom spannmålsindustrin är primärt koncentrerad till leveranskedjans första steg och avgörs av produktionsland. Riskerna är störst kopplat till odling av ris, socker och palmolja som produceras i högriskländer. En sammanvägning av risker kopplat till de olika spannmålen har därför gjorts för första steget.

Brister inom föreningsfriheten, reducerad lön eller användandet av tillfälliga kontrakt kan förekomma i spannmålssektorn. Enligt ILO, International Labour Organisation, är runt 1,1 miljoner arbetare fast i tvångsarbete inom jordbrukssektorn i världen.  

Inom basmatirisproduktion i Indien kan så kallat skuldslaveri förekomma då fattiga risodlare fastnar i stora skulder till företag som övertalat dem att spendera stora belopp på bekämpningsmedel för att kompensera för förra säsongens dåliga skörd. Om odlarna inte har råd med detta erbjuder företagen sig att låna ut pengarna, men mot en hög ränta, vilket kan leda till att odlarna hamnar i stora skulder. Det förekommer att odlare tar sitt liv genom att förtära det bekämpningsmedel som fick dem att hamna i skuld. Det förekommer också att bönderna erbjuds att betala av sina skulder genom arbete, vilket i så fall klassas som tvångsarbete och är förbjudet enligt indisk lag. 

Inom sockerrörsproduktionen i Brasilien förekommer slavliknande förhållanden trots att flera åtgärder har vidtagits för att förbättra problemen. Det är inte ovanligt att arbetare tvingas vara kvar på jordbruket mot sin vilja genom att de försätts i skuld till arbetsgivaren. Arbetsgivare kan ta ut höga avgifter för mat och boende, vilket kan leda till en form av tvångsarbete.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till slaveri och tvångsarbete, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till förenings- och mötesfrihet, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Jordbrukssektorn präglas generellt av dåliga arbetsvillkor. Kvinnor är särskilt utsatta för kränkningar, bland annat vad gäller sexuella kränkningar och våld.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till diskriminering, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Sockerrörsplantagerna behöver mycket mark och det påverkar lokalbefolkningen. Det förekommer ofta ingen eller endast begränsad kompensation när ursprungsbefolkningens marker tas i anspråk för jordbruk. Dessa kan då tvingas välja mellan att odla annan mark, ofta illegalt, eller flytta till städer och leva i fattigdom. Sockerrörsplantagerna minskar även den biologiska mångfalden, vilket har en negativ effekt på ursprungsbefolkningen eftersom tillgången på mat och vatten försvåras.

Små risproducenter och arbetare som arbetar på risodlingar i Thailand kan ofta inte försörja sig på sin lön, och har därför ofta inte tillräckligt med mat. Inom risproduktionen i Thailand tjänar småskaliga jordbrukare ofta ungefär hälften av vad som krävs för en anständig levnadsnivå. Majoriteten av arbetstagarna inom risproduktionen i Thailand utgörs av kvinnor, och lönen är ofta ännu sämre för kvinnor. I Pakistan präglas risproduktionen av arbetare som lever i fattigdom. Småskaliga jordbrukare tjänar i genomsnitt otillräckligt för en anständig levnadsnivå.

Sockerrörsplantagerna behöver mycket mark vilket påverkar lokalbefolkningen. Sockerrörsplantagerna minskar den biologiska mångfalden, vilket leder till att tillgången på mat och vatten försvåras. Rätten till försörjning hotas då jaktmarker och odlingsplatser ödeläggs. Lokalbefolkningen kan även bli av med rätten till sin mark.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till rätten till en tillräcklig eller tillfredsställande levnadsstandard, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Inom basmatirisproduktionen i Indien säljs det stora mängder bekämpningsmedel mot ogräs och skadegörare till fattiga risodlare som försöker överleva på sina risodlingar och eventuellt kompensera för en dålig säsong. Vissa bekämpningsmedel som används i Indien är förbjudna i EU. Medlen kan orsaka skador på nervsystemet, lever, njurar och kan vara cancerogent. I vissa områden med risodling är cancerstatistiken högre än vad den är i resten av Indien. Ofta blandas flera olika sorters bekämpningsmedel vilket kan orsaka ytterligare bieffekter så som hudutslag, deformationer, neurologiska effekter eller påverkan på andningsorganen. Ofta använder odlarna och arbetstagarna varken handskar eller mask för att skydda huden från det giftiga medlet. 

Odling av spannmål och produktion av spannmålsprodukter utförs över hela världen. 60 procent av barnarbetet i världen utförs inom jordbruket. Ofta är det obetalt arbete. Det är högre risk för barnarbete hos lågbetalda, småskaliga jordbrukare. Arbetet utförs ofta på föräldrarnas gårdar. Arbetsuppgifter kan utgöra till exempel plantering, applicera gödningsmedel och bekämpningsmedel, skörd, och bearbetning. Arbetet kan således innebära risk för skador, till exempel vid hantering av verktyg, maskiner och vid exponering för kemikalier.

Inom risproduktion är barnarbete vanligt i flera länder, till exempel Brasilien, Kenya, Filippinerna och Vietnam. I Vietnam arbetar barn i åldrarna 5 till 17 år med odling av ris. Enligt en rapport från Government of Vietnam’s National Child Labour Survey arbetar cirka 90 000 barn inom risproduktionen. I Indien förekommer både barnarbete och tvångsarbete men landet har arbetat för en minskning av den värsta formen av barnarbete och ratificerade bland annat två konventioner från ILO under 2017. Trots det förekommer barnarbete och tvångsarbete i Indien, bland annat inom jordbrukssektorn, inklusive produktionen av ris. Barnarbete och tvångsarbete inom risproduktionen förekommer även i Myanmar och Mali.

Sockerrör odlas i länder där risk för kränkning av rättigheter finns. Rapporter visar på förekomsten av barnarbete på odlingar. Barnen utsätts för bristande arbets- och boendeförhållanden som kan leda till risk för deras hälsa. Barnen utsätts för den värsta formen av barnarbete. Ofta betalas ingen lön ut och långa arbetsdagar är vanligt, vilket innebär att utbildningen blir lidande. Barnarbete har rapporterats förekomma i bland annat Paraguay, Kambodja, Indien och Thailand.

Barnarbete rapporteras även förekomma bland annat inom veteproduktionen i Pakistan

Även inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till barnarbete, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Risker för kränkningar av arbetares rättigheter inom spannmålsindustrin är primärt koncentrerad till leveranskedjans första och andra steg och avgörs av produktionsland. Riskerna är störst kopplat till odling av ris, socker och palmolja som produceras i högriskländer. En sammanvägning av risker kopplat till de olika spannmålen har därför gjorts för första steget.

Brister inom föreningsfriheten, reducerad lön eller användandet av tillfälliga kontrakt kan förekomma inom jordbrukssektorn. Enligt ILO, International Labour Organisation, är runt 1,1 miljoner arbetare fast i tvångsarbete inom jordbrukssektorn i världen.  

Inom basmatirisproduktion i Indien kan så kallat skuldslaveri förekomma då fattiga risodlare fastnar i stora skulder till företag som övertalat dem att spendera stora belopp på bekämpningsmedel för att kompensera för förra säsongens dåliga skörd. Om odlarna inte har råd med detta erbjuder företagen sig att låna ut pengarna, men mot en hög ränta, vilket kan leda till att odlarna hamnar i stora skulder. Det förekommer att odlare tar sitt liv genom att förtära det bekämpningsmedel som fick dem att hamna i skuld. Det förekommer också att bönderna erbjuds att betala av sina skulder genom arbete, vilket i så fall klassas som tvångsarbete och är förbjudet enligt indisk lag. 

Inom sockerrörsproduktionen i Brasilien förekommer slavliknande förhållanden fortfarande trots att flera åtgärder har vidtagits för att förbättra problemen. Det är inte ovanligt att arbetare tvingas vara kvar på jordbruket mot sin vilja genom att de försätts i skuld till arbetsgivaren. Arbetsgivare kan ta ut höga avgifter för mat och boende, vilket kan leda till en form av tvångsarbete.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till slaveri och tvångsarbete, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Odling av spannmål och produktion av spannmålsprodukter utförs över hela världen. 60 procent av barnarbetet i världen utförs inom jordbruket. Ofta är det obetalt arbete. Det är högre risk för barnarbete hos lågbetalda, småskaliga jordbrukare. Arbetet utförs ofta på föräldrarnas gårdar. Arbetsuppgifter kan utgöra till exempel plantering, applicera gödningsmedel och bekämpningsmedel, skörd, och bearbetning. Arbetet kan därför innebära risk för skador, till exempel vid hantering av verktyg, maskiner och vid exponering för kemikalier.

Inom risproduktion är barnarbete vanligt i flera länder, till exempel Brasilien, Kenya, Filippinerna och Vietnam. I Vietnam arbetar barn i åldrarna 5 till 17 år med odling av ris. Enligt en rapport från Government of Vietnam’s National Child Labour Survey arbetar cirka 90 000 barn inom risproduktionen. I Indien förekommer både barnarbete och tvångsarbete men landet har arbetat för en minskning av den värsta formen av barnarbete och har bland annat ratificerat två konventioner från ILO under 2017. Trots det förekommer barnarbete och tvångsarbete i Indien, bland annat inom jordbrukssektorn, inklusive produktionen av ris. Barnarbete och tvångsarbete inom risproduktionen förekommer även i Myanmar och Mali.

Sockerrör odlas i länder där risk för kränkning av rättigheter finns. Rapporter visar på förekomsten av barnarbete på odlingar. Barnen utsätts för bristande arbets- och boendeförhållanden som kan leda till risk för deras hälsa. Barnen utsätts för den värsta formen av barnarbete. Ofta betalas ingen lön ut och långa arbetsdagar är vanligt, vilket innebär att utbildningen blir lidande. Barnarbete har rapporterats förekomma i bland annat Paraguay, Kambodja, Indien och Thailand.

Barnarbete rapporteras även förekomma bland annat inom veteproduktionen i Pakistan

Även inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till barnarbete, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Kvinnor som arbetar inom jordbrukssektorn är särskilt utsatta för kränkningar, bland annat sexuella kränkningar och våld.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till diskriminering, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till föreningsfrihet, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

I Brasilien kan det under högsäsong arbeta 5 000 arbetare på sockerrörsplantagerna. Arbetstagarnas löner är låga, arbetet är tungt och farligt och det förekommer både olyckor, dödsfall och tvångsarbete på plantagerna. Sockerrören skärs ned med machetes och i genomsnitt skadas 70 arbetare varje år på dessa och måste akut till sjukhus. Arbetsrelaterade skador kopplade till ensidiga arbetsuppgifter och kramp kan förekomma.  

Det råder svåra arbetsförhållanden på sockerrörsplantagerna. Arbetstagarnas löner är låga, arbetet är tungt och farligt och det förekommer både olyckor, dödsfall och tvångsarbete på plantagerna. Sockerrören skärs ned med machetes och skador är vanligt förekommande. Arbetsrelaterade skador kopplade till ensidiga arbetsuppgifter och kramp kan förekomma.

Inom basmatirisproduktionen i Indien är det vanligt att bönderna ofta går med förlust på sina odlingar. Det är framför allt företagen som köper upp och säljer basmatiris som tjänar pengar på industrin. Genom att anlita migrantarbetare för att behandla och förpacka riset kan företagen hålla kostnaderna nere. Många migrantarbetare arbetar utan anställningsavtal vilket gör att vare sig odlarna eller företagen tar ansvar för arbetstagarna. Det gör det även svårt för migrantarbetarna att hävda sina rättigheter.  

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till arbetsvillkor, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Under 2022 antog FN:s generalförsamling en resolution om att rätten till ren miljö och ett hälsosamt klimat är en mänsklig rättighet. 

Risker för negativ miljöpåverkan inom spannmålsindustrin är primärt koncentrerad till leveranskedjans första steg och avgörs av att konstgödsel används vid odling av spannmål oavsett land och gröda.

Ris har en större klimatpåverkan än vad exempelvis spannmålsprodukter och potatis har på grund av att det odlas på vattendränkta marker, vilket släpper ut mer växthusgaser. Risodlingar frigör mycket metangas, vilket är en mycket kraftig växthusgas.

Förädling av spannmålsprodukter kräver mycket energi, bland annat för pasta och bulgur. För andra produkter, exempelvis matvete och korngryn, krävs inte lika mycket energi.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till klimatpåverkan, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Användning av konstgödsel kan leda till övergödning när extra näringsämnen tillförs i vattnet. Övergödning riskerar leda till minskad biologisk mångfald när stora mängder växtmaterial faller till botten och därmed skapar syrebrist, vilket i sin tur kan slå ut bottenlevande djur och fiskar.

Sockerrörsplantagerna minskar även den biologiska mångfalden när mark skövlas för att tas i anspråk för odling. Etanolproduktionen i Brasilien bidrar även till uppodling av cerradon, den brasilianska savannen, som har en unik biologisk mångfald.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till biologisk mångfald och avskogning, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Sockerrörsodlingar i Brasilien kräver mycket vatten vilket kan leda till stora problem för människor och natur i områden med bristande vattenresurser. Odlingarna orsakar även skador från bekämpningsmedel och gifter, övergödning samt ohållbar vattenförbrukning.

Majoriteten av alla risodlingar är konstbevattnade. WWF uppskattar att 80 procent av ytvattnet används till jordbruk i Kina. Inom traditionell risodling krävs det mellan 3 000 och 5 000 liter vatten för att producera ett kilo ris, vilket gör att ris är en av de mest vattenkrävande grödorna, tillsammans med bomull, socker och vete. Detta kan leda till stora problem för människor och natur i områden med bristande vattenresurser.

Användning av kvävegödsel är allmänt utbredd i spannmålsodling och kan bidra till ammoniak i luften och nitrat i vatten.

Användningen av bekämpningsmedel på risodlingar riskerar leda till förorening av vatten, vilket kan innebära flera miljörisker och hälsorisker. Rester av bekämpningsmedel kan finnas kvar och verka i livsmedlet efter skörd. Användning av bekämpningsmedel kan även påverka den biologiska mångfalden i odlingslandskapet, då det kan spridas i ekosystemet via både jord, luft och vatten.

Sockerrörsodlingar i Brasilien orsakar miljöskador från bekämpningsmedel, övergödning samt ohållbar vattenförbrukning.

Användning av kvävegödsel är allmänt utbredd i spannmålsodling och kan även bidra till ammoniak i luften och nitrat och giftig kväveoxid i vatten. Det är även vanligt att kemiska bekämpningsmedel används, framför allt mot ogräs. I till exempel Sverige används kemiska bekämpningsmedel till de flesta odlingar.  

Risker för förekomst av korruption inom spannmålsindustrin är primärt koncentrerad till leveranskedjans första led och avgörs av produktionsland. Riskerna är störst kopplat till odling av ris, socker och palmolja som sker i högriskländer. En sammanvägning av risker kopplat till de olika spannmålen har därför gjorts för första steget i leveranskedjan.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till givande och tagande av muta, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Sverige importerar spannmålsprodukter och socker från länder inom EU, varvid risken för korruption är låg. Import sker dock även från länder där risken är högre. Enligt Transparency International Corruption Perceptions Index 2019 är många länder rankade högt, till exempel Thailand är på plats nummer 104 av 180 länder, Indien nummer 86 och Pakistan nummer 124. I exempelvis Indien finns det risk för hög korruption inom bland annat administrationen av land.

Inom palmoljeproduktion finns risker kopplat till begäran eller erbjudande av otillbörlig förmån, se riskanalys Vegetabiliska fetter.

Under 2016 mördades minst 200 miljöaktivister, i bland annat Brasilien, Indien och Filippinerna. Dödsfallen beror främst på konflikter avseende mark och naturresurser mellan regeringar, företag och lokalbefolkning, bland annat inom jordbrukssektorn.

Livsmedel med lång hållbarhet som producerats i Asien, Amerika, Afrika men även länderna runt Medelhavet går vanligen med sjöfrakt. Sjötransportsektorn är den näst mest korrumperade industrisektorn i världen. Korruption är vanligt i flera asiatiska länder där regler, lagar och byråkrati gör att import och export är tidskrävande, ineffektiv och kostsamt om företag inte mutar tjänstemän.