Sju av tio organisationer som omfattas av upphandlingslagarna är aktiebolag

Upphandlingslagarna omfattar statliga myndigheter, regioner, kommuner och offentligt styrda organ samt i vissa särskilda fall även privata företag. Med offentligt styrda organ avses juridiska personer som tillgodoser behov i det allmännas intresse, under förutsättning att behovet inte är av industriell eller kommersiell karaktär. Minst ett av följande kriterier ska också vara uppfyllt:

• Organisationen är till största del finansierad av stat, region, kommun eller upphandlande myndighet.
• Organisationens verksamhet står under kontroll av stat, region, kommun eller upphandlande myndighet.
• Mer än halva antalet ledamöter av organisationens styrelse eller motsvarande ledningsorgan är utsedda av stat, region, kommun eller upphandlande myndighet.

De privata företag som omfattas av upphandlingslagarna är i huvudsak privata juridiska personer som med stöd av en ensamrätt eller särskild rättighet bedriver verksamhet inom någon av försörjningssektorerna vatten, energi, transporter och posttjänster enligt 2 kap. 1–8 §§ LUF.

Ensamrätten eller den särskilda rättigheten ska ha beviljats enligt en lag eller en annan författning och innebära att endast ett eller ett fåtal företag har rätt att utöva verksamheten. Dessutom ska ensamrätten eller den särskilda rättigheten väsentligt påverka andra företags möjligheter att bedriva samma typ av verksamhet. Det handlar framför allt om så kallade naturliga monopol, såsom elnät och fjärrvärmenät, men även när en privat juridisk person som inte har ett naturligt monopol får en ensamrätt eller en särskild rättighet.

År 2023 omfattades 3 933 offentliga organisationer i Sverige av upphandlingslagarna. De utgjordes av statliga myndigheter, regioner, kommuner och offentligt styrda organ såsom aktiebolag eller kommunalförbund. De flesta, drygt 60 procent, av alla organisationer var kommuner eller kommunalt ägda organisationer, till övervägande del aktiebolag. Antalet organisationer som omfattas av upphandlingslagarna ökade något mellan 2014 och 2023. Förändringen beror framför allt på att antalet statligt ägda organisationer ökade under tidsperioden.

En stor del av offentlig verksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Mer än sju av tio offentliga organisationer är offentligt ägda aktiebolag. Den näst vanligaste juridiska formen för offentliga organisationer var kommun följt av statlig enhet och kommunalförbund.

Nära hälften (45 procent) av alla offentliga organisationer som omfattas av upphandlingslagarna har inga anställda. Borträknat organisationer utan anställda återstår 2 181. Av dem har närmare 1 400 under 100 anställda. En sammanställning av offentliga organisationer med anställda ger troligen en mer rättvisande bild av vilka organisationer som i praktiken genomför inköp i Sverige.

Alla offentliga organisationer som omfattas av upphandlingslagarna annonserar inte nödvändigtvis upphandlingar själva. Många organisationer är sannolikt så små att de antigen inte genomför inköp eller kan hantera sina inköp genom direktupphandlingar. Dessutom medverkar många organisationer i samordnade upphandlingar som innebär att de själva inte ansvarar för annonseringen.

Drygt sju av tio offentliga organisationer med anställda tillhörde kommunsektorn.  Inom statlig sektor verkade 488 organisationer med anställda 2023. Motsvarande antal inom den kommunala och primärkommunala sektorn är 1 548 respektive 120.

En motsvarande sammanställning av offentliga organisationer med anställda efter juridisk form visar att drygt 60 procent av alla organisationer med anställda var offentligt ägda aktiebolag.