Beräkningsmetoden

Beräkningsmetoden utgår från de offentliga utgifterna enligt nationalräkenskaperna. Genom att summera utgifterna för kostnadsposterna insatsvaror, investeringar och sociala naturaförmåner för stat, kommuner och regioner erhålls posten offentliga inköp. Denna var drygt 989 miljarder kronor inklusive moms 2022. Offentliga utgifter som inte utgör inköp är således exkluderade.

Värden i nationalräkenskaperna anges till marknadspris, det vill säga inklusive moms. Värdet av upphandlingar anges vanligen exklusive moms. Därför exkluderas momsen från de offentliga inköpen i beräkningen av myndigheters upphandlingspliktiga inköp. Uppskattningen av momsen bygger på beräkningsmetodens ursprungliga antaganden, vilket innebär att den genomsnittliga momsen är 14 procent för insatsvaror, 19 procent för investeringar och 2 procent för sociala naturaförmåner. Utifrån detta antagande beräknas momsen till knappt 129 miljarder kronor. Posten offentliga inköp exklusive moms var därmed omkring 860 miljarder kronor 2022.

Det finns offentliga inköp som är upphandlingspliktiga men som inte ingår i nationalräkenskapernas poster gällande insatsvaror, fasta bruttoinvesteringar och sociala naturaförmåner. För att beräkna de upphandlingspliktiga inköpen måste därför dessa läggas till. Det handlar till exempel om köp av pedagogisk verksamhet och sjukvård mellan offentliga aktörer samt köp av kollektivtrafik och avfallshantering för medborgarnas räkning. En del inköp bör inte ingå i offentliga aktörers inbördes köp på grund av undantag från upphandlingsplikt med stöd av bestämmelserna om intern upphandling. I beräkningen finns dock ingen möjlighet att identifiera sådana inköp, varför dessa inköp inte har kunnat exkluderas. Offentliga inköp som inte ingår i nationalräkenskaperna uppgick sammantaget till knappt 79 miljarder kronor 2022.

Från de offentliga inköpen ska inköp som inte är upphandlingspliktiga exkluderas. Inköp som inte är upphandlingspliktiga uppskattas till drygt 259 miljarder kronor 2022.

Sociala naturaförmåner är kostnader som offentlig sektor har för subventioner av varor och tjänster som andra utförare producerar och levererar direkt till hushållen. Om subventionerna eller utbetalningarna görs enligt särskilda lagstiftningar omfattas ersättningarna inte av upphandlingslagarna. De offentliga inköpen ska således reduceras med inköp som inte ska upphandlas. Detta värde uppgick till omkring 99 miljarder kronor 2022.

Försvarsmateriel utan upphandlingsplikt avser de undantag i LUFS som innebär att under vissa förutsättningar är försvarsmateriel inte upphandlingspliktiga. Exempel på sådana omständigheter är försvars- och säkerhetspolitiska skäl, internationella samarbeten och tillägg till tidigare beställningar. Enligt Försvarets materielverk genomfördes undantagna inköp till ett värde av 14 miljarder kronor 2022.

En av de största posterna som de offentliga inköpen ska reduceras med är lokalhyror. I nationalräkenskaperna räknas lokalhyror som insatsförbrukning men enligt upphandlingslagarna är de inte upphandlingspliktiga. Posten lokalhyra var totalt 120 miljarder kronor 2022. Enligt uppgifter från Ekonomistyrningsverket och SCB utgjorde 24,8 miljarder kronor statliga myndigheters lokalhyror, 34,5 miljarder kronor kommuners och regioners externa lokalhyror och 61,2 miljarder kronor kommuners och regioners interna lokalhyror.

Monopoltjänster behöver inte upphandlas enligt upphandlingslagarna och ska därför exkluderas i de offentliga inköpen. Monopoltjänster avser kontrakt som av legala skäl enbart kan utföras av en leverantör och där det saknas likvärdiga produkter på marknaden. Beräkningen av inköpen av fjärrvärme utgår från Energimarknadsinspektionens redovisning som anger att fjärrvärmemarknaden omsatte 35,2 miljarder kronor 2022. Det saknas en godtagbar statistik för inköpen av elnätstjänsterna för offentliga lokaler. Posten beräknas utifrån prisutvecklingen för el för industrikunder som ett genomsnitt för de olika förbrukningskategorierna. Detta ger cirka 1,2 miljarder kronor för elnätstjänster 2022. Offentliga lokaler antas utgöra en åttondel (12,5 procent) av den totala ytan. Av de 35,2 miljarderna uppskattas därmed cirka 4,6 miljarder kronor 2022 avse köp av fjärrvärme och elnätstjänster utan upphandlingsplikt.

Läkemedel utan upphandlingsplikt är patentbelagda läkemedel som inte behöver upphandlas av slutenvården. Enligt Socialstyrelsens läkemedelsstatistik var den totala läkemedelskostnaden för rekvisitionsläkemedel omkring 12,6 miljarder kronor 2022. Socialstyrelsen har tidigare uppgett att ungefär 85 procent av den totala kostnaden avsåg originalläkemedel, vilka till största del är patentbelagda. Det kan ingå en marginell andel läkemedel där patentet har gått ut men där konkurrens ännu inte uppstått. Denna beräkning utgår ifrån att förhållandet i huvudsak är detsamma. Kostnaden för övriga läkemedel utan upphandlingsplikt uppskattades således till 10,8 miljarder kronor 2022.

Slutligen görs vissa investeringar i egen regi som inte är upphandlingspliktiga. Dessa uppskattas till 10 miljarder kronor 2022. Uppskattningen utgår från att investeringar i egen regi fortfarande utgör en lika stor andel av de offentliga inköpen som vid den ursprungliga beräkningen där denna var drygt 1 procent.

De offentligt ägda företagens upphandlingspliktiga inköp beräknas till 217 miljarder kronor 2022. I nationalräkenskaperna räknas de offentligt ägda bolagens verksamhet till näringsverksamhet. Därför behöver de upphandlingspliktiga inköp som dessa bolag gör läggas till. Beräkningen av offentligt ägda bolags inköp utgår från SCB:s statistik över bolagens omsättning. Offentligt ägda bolags nettoomsättning var ungefär 714 miljarder kronor 2022. Bruttoinvesteringarnas och insatsförbrukningens andel av omsättningen har uppskattats utifrån SCB:s statistik över finansiella och icke-finansiella företags nettoomsättning, bruttoinvesteringar och insatsförbrukning. Offentligt ägda företags inköp har därmed uppskattats till totalt 52 procent av omsättningen, där bruttoinvesteringarna motsvarar 9 procent och insatsförbrukningen 43 procent av omsättningen.

För statliga företag behöver inköpen reduceras med inköp som är gjorda av bolag som inte omfattas av upphandlingslagarna. Detta avdrag utgår från antagandet att de statliga bolag som enligt Finansdepartementet har ett särskilt beslutat samhällsuppdrag ska omfattas av upphandlingslagarna. Även statligt ägda bolag utan samhällsuppdrag men som av domstol ansetts omfattas av upphandlingslagarna ingår. Bruttoinvesteringar och insatsförbrukning för övriga bolag som klassificerats som marknadsbolag har dragits av i beräkningen. Samma uppskattning av bruttoinvesteringar och insatsförbrukning som tidigare används här, det vill säga totalt 52 procent av omsättningen. Sammantaget uppgår posten till 94,9 miljarder kronor 2022.

De undantag som finns i upphandlingslagarna gäller även de offentligt ägda företag som omfattas av upphandlingslagarna. Från de offentligt ägda företagens inköp ska därför inköp som inte är upphandlingspliktiga exkluderas. Sammanlagt handlar det om uppskattningsvis 59,1 miljarder kronor 2022.

Lokalkostnaderna för 2022 beräknas till 24,8 miljarder kronor. Beräkningen bygger på samma antagande som i den ursprungliga beräkningen, det vill säga att de offentliga bolagen i stort sett har lika höga kostnader för lokalhyra som de statliga myndigheterna men att endast 69 procent av denna summa ska exkluderas. Anledningen är att de resterande 31 procenten svarar mot de statliga bolag som saknar särskilt beslutat samhällsuppdrag och därför har exkluderats på annat sätt.

Bränsle med mera för el- och värmeproduktion som köps av Vattenfall och kommunala energibolag skattas till 20,5 miljarder kronor 2022. Skattningen utgår från samma antaganden som i den ursprungliga beräkningen, det vill säga att de kommunala bolagen och Vattenfall tillsammans stod för 60 respektive 8 procent av fjärrvärmebolagens produktion och inköp. För övriga bränslen antas att andelen sammanlagt är 54 procent.

Sveriges Radios och Sveriges Televisions inköp av radio- och TV-program, inklusive produktionsutläggningar, samproduktioner och övriga kostnader för utomståendes medverkan, har beräknats till 1,9 miljarder kronor 2022.

Inköp av monopoltjänster uppskattas till 2,7 miljarder kronor och investeringar i egen regi till 9,3 miljarder kronor 2022. Beräkningen utgår från antagandet att monopoltjänster och investeringar i egen regi fortfarande utgör en lika stor andel av de offentligt ägda bolagens inköp som vid den ursprungliga beräkningen där de offentliga bolagen använde 0,7 procent av inköpen för monopoltjänster och 2,5 procent för investeringar i egen regi.

Enligt LUF är även en del av vissa privata företags inköp upphandlingspliktiga. Bland de privata företagens inköp är det i första hand elnätsbolag, fjärrvärmebolag och företaget A-Train (som driver Arlanda Express) som omfattas av reglerna. Privata företags upphandlingspliktiga inköp uppskattas till sammanlagt 24,2 miljarder kronor 2022.

Beräkningen utgår från samma antagande om bruttoinvesteringarnas och insatsförbrukningens andel av omsättningen som vid beräkningen av offentliga bolags upphandlingspliktiga inköp.

Värdet på upphandlingspliktiga inköp av privata företag på elnätsmarknaden beräknas utifrån SCB:s uppgifter att nätverksamhet avseende elektricitet uppgick till 82,3 miljarder kronor 2022. Beräkningen utgår från antagandet att de privata företagens andel av omsättningen på elnätsmarknaden var 50 procent. Värdet på upphandlingspliktiga inköp av privata företag på elnätsmarknaden var därmed 41,2 miljarder kronor 2022.

Värdet på upphandlingspliktiga inköp av privata företag på fjärrvärmemarknaden baseras på SCB:s uppgifter att nätverksamhet avseende värme och kyla uppgick till 37,1 miljarder kronor och att inköpen av bränsle var 8,9 miljarder kronor 2022. Beräkningen utgår från att de privata företagens andel av omsättningen på fjärrvärmemarknaden var 30 procent. Värdet på upphandlingspliktiga inköp av privata företag på fjärrvärmemarknaden var därmed 8,5 miljarder kronor 2022.

Värdet på A-Train AB:s upphandlingspliktiga inköp har baserats på att företaget 2022 omsatte 769 miljarder kronor 2022. Insatsförbrukningen och bruttoinvesteringarna har beräknats utifrån samma förutsättningar som för offentligt ägda bolag. Därmed blir deras upphandlingspliktiga inköp 400 miljarder kronor 2022.