Antalet överprövningsmål ökar 2022

Upphandlingsmål i allmän förvaltningsdomstol tillhör huvudsakligen kategorierna överprövning av en upphandling respektive giltigheten av ett avtal som har slutits mellan en upphandlande organisation och en leverantör. Med överprövningsmål i det här sammanhanget menas båda dessa typer av mål.

Antalet inkomna överprövningsmål ökade under 2022 i förvaltningsrätterna, kammarrätterna och i Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Antalet inkomna överprövningsmål i förvaltningsrätterna ökade med 5 procent, i kammarrätterna ökade de med 14 procent och i HFD var ökningen 4 procent. Antalet mål i HFD och kammarrätterna är avsevärt lägre än i förvaltningsrätterna, vilket framför allt kan förklaras av att det krävs prövningstillstånd för att ett överklagande ska kunna prövas i kammarrätten och i HFD.

Under sommaren 2022 genomfördes dessutom stora ändringar av lagstiftningen som rör upphandlingsmål. Till exempel infördes en begränsningsregel i kammarrätt som i princip innebär att den som överklagar inte får framföra nya omständigheter i samband med överklagandet till kammarrätten (se till exempel 20 kap. 5 c § LOU). I Högsta förvaltningsdomstolen fanns redan tidigare en sådan liknande begränsningsregel.

Möjligheten till överprövning av upphandlingar och ogiltigförklaring av avtal är viktig för rättssäkerheten vid offentlig upphandling. Samtidigt kan en överprövning innebära att en upphandling stannar upp, eftersom den vinnande anbudsgivaren och den upphandlande organisationen ofta inte får ingå avtal innan handläggningen i samtliga instanser är avslutad och frågan om överprövning slutligen är avgjord. Även vad gäller mål om ogiltigförklaring av avtal kan en domstol besluta att avtalet inte får fullgöras innan något annat har bestämts.

Även antalet avgjorda överprövningsmål ökade något, 2022 jämfört med 2021, i samtliga instanser förutom i förvaltningsrätterna. I förvaltningsrätterna minskade antalet med 1 procent. I kammarrätterna och HFD uppgick ökningen till 16 procent respektive 19 procent.

År 2021 annonserades 18 421 upphandlingar varav 1 121 överprövades. Antalet inkomna mål till förvaltningsrätt var 3 160. I genomsnitt registrerades 2,8 överprövningsmål i förvaltningsrätterna 2021 för varje överprövad upphandling som annonserades. Andelen överprövade upphandlingar var 6 procent år 2021.

Under 2022 avgjorde förvaltningsrätterna 2 726 mål om överprövning av upphandlingar. I över 9 procent av målen fick den som ansökte om överprövning helt eller delvis bifall. I cirka 51 procent av målen gjorde domstolen en sakprövning, men avslog ansökan om överprövning. 40 procent av målen avgjordes i förvaltningsrätterna utan en prövning i sak.

Av de 2 726 överprövningsmål som avgjordes av förvaltningsrätterna under 2022 gjordes en sakprövning i 60 procent av målen (i tabell Utgång i förvaltningsrätt  2018-2022 redovisat under ”Helt eller delvis bifall” och ”Ej bifall, sakprövat”). Av de mål som sakprövades fick den som ansökt om överprövning helt eller delvis bifall i över 15 procent av målen (”Helt eller delvis bifall” dividerat med (”Helt eller delvis bifall” + ”Ej bifall, sakprövat”)).”

Under 2022 överklagades 20 procent av avgöranden i överprövningsmål till en kammarrätt. Det finns idag inte någon statistik som exakt visar vilka och hur många mål i förvaltningsrätt som överklagas till högre instans. För att uppskatta hur stor del av förvaltningsrätternas avgöranden som överklagas jämförs därför antalet inkomna mål till kammarrätterna med antal avgjorda mål i förvaltningsrätterna samma år.

I de 575 överprövningsmål som avgjordes i kammarrätterna under 2022 ändrades förvaltningsrättens dom eller beslut helt eller delvis i cirka 12 procent av målen. Förvaltningsrättens avgörande stod fast i 88 procent av de överklagade målen. Av avgjorda överprövningsmål prövades inte 75 procent i sak av kammarrätten (i tabellen Utgång i upphandlingsmål i kammarrätt redovisat under ”Ej ändrat, ej sakprövat”).

Ändring i det här sammanhanget innebär att beslutet eller domen från förvaltningsrätten ändras på något sätt av kammarrätten. Hur ett avgörande ändras av kammarrätten är naturligtvis helt beroende på hur utgången blev i förvaltningsrätten och vilken part det var som överklagade domen eller beslutet dit.  Det är dock inte möjligt att utifrån uppgifter från Domstolsverket följa utfallet, i det avseendet att det är möjligt att avgöra när och hur ofta den som ansökte om överprövning i förvaltningsrätten vinner framgång med sin talan i överinstansen. Att en dom helt eller delvis ändrats säger ingenting om vilken part det var som vann framgång.

Under 2022 överklagades 38 procent av kammarrätternas beslut i upphandlingsmål till HFD. För att uppskatta hur stor andel av kammarrätternas beslut som överklagats till HFD jämförs antalet inkomna mål i HFD med antalet avgjorda mål i kammarrätt.

Under 2022 överklagades cirka 30 procent av kammarrätternas beslut eller domar i överprövningsmål till HFD. För att uppskatta hur stor andel av kammarrätternas avgöranden som överklagats till HFD jämförs antalet inkomna mål i HFD med antalet avgjorda mål i kammarrätt. På samma sätt som vad gäller statistiken från kammarrätterna så går det inte heller att utläsa vilken part det var som vann helt eller delvis bifall i HFD eftersom det inte går att följa den ursprungliga ansökan om överprövning genom domstolsinstanserna.

Av de 190 överprövningsmål som avgjordes i HFD under 2022 ändrades kammarrättens dom eller beslut i cirka 2 procent av målen. Kammarrättens avgörande stod fast i 98 procent av de överklagade målen (i tabellen Utgång i upphandlingsmål överklagade till HFD, 2018-2022 redovisat under ”Ej ändrat, sakprövat” och ”Ej ändrat, ej sakprövat”).

Kvalitetsdeklaration Domstolsverket Domstolsstatistik (RV0301)