Valfrihetssystem avser oftast hemtjänst

Valfrihetssystem omfattas inte av upphandlingslagarna. I stället regleras valfrihetssystem genom två särskilda lagar: lagen om valfrihetssystem (LOV) och lagen om valfrihetssystem i fråga om tjänster för elektronisk identifiering (e-LOV).

Det är idag möjligt att använda valfrihetssystem inom tre områden:

• Kommuner och regioner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovård- och socialtjänster. Det är frivilligt för kommuner att införa valfrihetssystem men obligatoriskt för regionerna inom primärvården.

• Arbetsförmedlingen har möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet.

• Myndigheter kan välja att tillämpa e-legitimation och ansluta sig till ett system för elektronisk identifiering som tillhandahålls av Myndigheten för digital förvaltning (DIGG).

Utöver dessa finns områden där brukare kan välja utförare utan att valet omfattas av LOV. Detta omfattar bland annat möjligheterna att välja skola och förskola, som regleras i skollagen, och reglerna om assistanstjänster, vilka regleras av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Ett valfrihetssystem som omfattas av LOV ska annonseras via Valfrihetswebben - en annonsdatabas som förvaltas av Upphand­lingsmyndigheten. Så länge valfrihetssystemet annonseras på Valfrihetswebben är det möjligt för nya leverantörer att ansöka om godkännande och därmed få rätt till ersättning enligt systemet. Valfrihetssystem enligt e-LOV annonseras hos Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). Det förekommer att valfrihetssystem annonseras i registrerade annonsdatabaser men de ingår inte i statistiken om annonserade upphandlingar i Sverige.

I maj år 2022 fanns det 456 valfrihetssystem i Sverige, vilket var fem fler än föregående år. Detta omfattar både valfrihetssystem enligt LOV och e-LOV. Antalet annonserade valfrihetssystem har ökat årligen sedan 2016. Antalet avser valfrihetssystem i drift vid tidpunkten för statistikens framställning.

Valfrihetssystem kan i huvudsak användas för tjänster inom hälsovård och socialtjänst. Möjligheten att tillämpa LOV är därmed begränsad till ett antal CPV-koder inom CPV85 Hälso- och sjukvård samt socialvård. Därutöver kan LOV även tillämpas för utvalda CPV-koder inom CPV79 Företagstjänster: lagstiftning, marknadsföring, rådgivning, rekrytering, tryckning och säkerhet och CPV72 IT-tjänster: konsultverksamhet, programvaruutveckling, Internet och stöd.

Det vanligaste området för inrättandet av valfrihetssystemet är Vård i hemmet vilket avser kommunal hemtjänst. År 2022 fanns 163 valfrihetssystem som avsåg hemtjänst. Tjänster för dagcenter (daglig verksamhet enligt LSS), Äldreomsorg (särskilt boende och boendestöd enligt SoL) och Social omsorg för handikappade (olika stödtjänster enligt LSS) var också vanligt förekommande områden för inrättande av valfrihetssystem.

Valfrihetssystem kan även beskrivas utifrån så kallade tjänstekategorier. En sådan redovisning ger ungefär samma bild som användningen av CPV-klassifikationen. En skillnad är att tjänstekategorier ger mer information om vilka andra lagar utöver LOV som tillämpas av den upphandlande organisationer vid inrättandet av valfrihetssystemet. Redovisningen visar att det vanligaste området för inrättandet av valfrihetssystemet avser hemtjänst. Den visar även att många valfrihetssystem avser daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och särskilt boende enligt socialtjänstlagen (SoL).

I maj år 2022 fanns totalt 456 valfrihetssystem enligt LOV i Sverige. 325 av dem var i drift i kommunerna och 118 i regionerna. Alla regioner och 157 av 290 kommuner hade 2022 minst 1 valfrihetssystem i drift. En del kommuner har tidigare haft valfrihetssystem i drift men beslutat att avveckla. Inom statlig sektor har Arbetsförmedlingen 11 valfrihetssystem enligt LOV och Myndigheten för digital förvaltning (tidigare E-legitimations­nämnden) 2 valfrihetssystem enligt e-LOV.

Kommuner kan införa valfrihetssystem för vissa hälsovård- och socialtjänster. Totalt sett hade kommunerna 325 valfrihetssystem i drift 2022. En del kommuner har tidigare haft valfrihetssystem men beslutat att avbryta. Stockholm kommun hade flest valfrihetssystem (15) följt av Nacka kommun (13) och Täby kommun (10).

Drygt 95 procent av alla valfrihetssystem i kommunerna är inrättade inom fem tjänstekategorier. Hälften av alla valfrihetssystem i kommuner avser vård i hemmet, 13 procent avser tjänster för dagcenter och 10 procent avser äldreomsorg.

Regioner har en rättslig skyldighet att erbjuda valfrihetssystem inom primärvården. Därför har alla regioner infört minst ett valfrihetssystem inom primärvården som ger invånarna möjlighet att välja vårdcentral. De flesta regioner har dock infört valfrihetssystem även inom andra områden. År 2022 hade regionerna 118 valfrihetsystem i drift. Region Stockholm (39) hade flest valfrihetssystem, följt av Region Uppsala (12) och Region Skåne (11).

Regionerna hade 118 valfrihetssystem i drift 2022. De flesta valfrihetssystem i regioner avser tjänster utförda av allmänpraktiserande läkare (21 procent), följt av tandläkarvård (14 procent) och paramedicinska tjänster (12 procent).

Inom staten har Arbetsförmedlingen möjlighet att använda valfrihetssystem inom myndighetens arbetsmarknadspolitiska verksamhet. År 2022 hade Arbetsförmedlingen 11 valfrihetssystem i drift som avsåg olika jobbsökningstjänster. Ett valfrihetssystem avsåg området Rusta och matcha och syftade till att stödja arbetssökande till arbete eller utbildning. Arbetsförmedlingen hade även tio valfrihetsystem för tjänster som avsåg validering inom olika yrkeskategorier. För närvarande har DIGG två valfrihetssystem inom nationell e-legitimering.