I nio av tio upphandlingar tillämpas LOU

År 2023 angav upphandlande organisationer att de tillämpade LOU i 87 procent av upphandlingarna. Drygt 11 procent av alla upphandlingar annonserades enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). Lagen om upphandling av koncessioner (LUK) tillämpades i 164 upphandlingar 2023 och lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) tillämpades i 106 upphandlingar. Övriga författningar tillämpades inte vid annonserade upphandlingar 2023.

År 2023 omfattades 55 procent av alla upphandlingar av EU:s upphandlingsdirektiv. Som huvudregel omfattas alla kontrakt som överstiger tröskelvärdena av upphandlingsdirektiven, men det finns vissa undantag. Upphandlingar som inte var direktivstyrda utan enbart omfattas av de svenska upphandlingslagarna var något färre jämfört med 2022.  

En upphandling genomförs genom ett förfarande. Vilka förfaranden som den upphandlande organisationen får välja bland beror på upphandlingens värde i förhållande till tröskelvärdena och, om det är fråga om en tjänst, på vilken typ av tjänst som ska upphandlas. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket förfarande som den upphandlande organisationen använder. Vid upphandling över tröskelvärdena styr valet av förfarande bland annat i vilka steg som upphandlingen ska genomföras, vilka tidsfrister som gäller och om den upphandlande organisationen får förhandla med anbudsgivarna eller inte.  

Vid direktivstyrd upphandling finns ett flertal förfaranden att välja mellan. Det vanligaste förfarandet vid direktivstyrd upphandling, öppet förfarande, användes i 49 procent av alla upphandlingar 2023. Detta förfarande innebär att upphandlingen ska annonseras i EU:s gemensamma annonsdatabas TED och att vem som helst kan lämna anbud. Övriga förfaranden används i betydligt mindre utsträckning. 

Vid upphandling under tröskelvärdena finns inga bestämda förfaranden utan den upphandlande organisationen ska själv utforma förfarandet för upphandlingen. Det saknas därför närmare information om hur upphandlingarna genomförs under tröskelvärdet. Annonspliktiga upphandlingar som inte är direktivstyrda genomfördes innan den 1 februari 2022 genom förenklat förfarande eller urvalsförfarande. Då genomfördes huvuddelen av de icke direktivstyrda upphandlingarna med förenklat förfarande.

En upphandling kan resultera i antingen ett kontrakt eller ett ramavtal. Ramavtal är ett avtal som ingås för att bestämma villkoren för kommande kontrakt som ska tilldelas under en given tidsperiod. Ramavtal kan tecknas för upphandlingar av såväl varor och tjänster som byggentreprenader. Av de 17 025 upphandlingar som annonserades 2023 avsåg 6 120 ett ramavtal, vilket motsvarar 36 procent. Upphandlingar som resulterade i kontrakt utgjorde därmed en större del av upphandlingarna än ramavtal 2023, precis som 2022.  

Ramavtal kan användas vid upphandling av varor, tjänster och byggentreprenader. Användningen av ramavtal är dock något vanligare vid tjänsteupphandlingar och varuupphandlingar (42 respektive 37 procent) än vid byggupphandlingar (25 procent).  

Upphandlande organisationer har enligt LOU och LUF möjlighet att använda sig av dynamiska inköpssystem (DIS). Dessa kan användas för återkommande inköp av varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande organisationens behov. Ett dynamiskt inköpssystem är inte begränsat till de ursprungliga avtalsparterna på samma sätt som ramavtal är, utan nya leverantörer kan ansluta efter hand. 

År 2023 inrättades 134 nya dynamiska inköpssystem. De flesta dynamiska inköpssystem som inrättades under året avsåg huvudsakligen tjänster.  

Dynamiska inköpssystem används inom många olika områden. Inrättandet av dynamiska inköpssystem har ökat under senare år. Det saknas dock uppgifter i statistiken om hur många dynamiska inköpssystem som har avslutats och hur många dynamiska inköpssystem som fortfarande är i drift. När ett dynamiskt inköpssystem inrättas är dock ambitionen oftast att det ska vara i drift under flera år. 

En upphandlande organisation kan välja att tillämpa elektronisk auktion som en avslutande del av en upphandling. En elektronisk auktion innebär att den upphandlande organisationen bjuder in anbudsgivarna efter en första utvärdering av anbuden i en elektronisk process för att lämna nya priser eller andra värden. År 2023 användes elektronisk auktion i 2 upphandlingar, vilket är samma antal som föregående år.  

En upphandling kan delas in i ett eller flera anbudsområden. Vid upphandling över tröskelvärdena är upphandlande organisationer skyldiga att ta ställning till om det går att dela upp upphandlingen. Bestämmelserna innebär inte att upphandlande organisationer måste dela upp kontraktet men uppmuntrar dem att göra det. Dessa regler är främst till för att underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud. Reglerna kan också användas för att undvika så kallad marknadskoncentration och bidra till bättre konkurrens samt skapa leveranssäkerhet.  

 År 2023 var 1 112 eller 6,5 procent av alla upphandlingar som annonserades uppdelade i flera anbudsområden. Det är nästan dubbelt så många jämfört med 2022 och 2021. Det framgår dock inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen är indelad i flera anbudsområden. Antalet upphandlingar som är indelade i flera områden kan därför vara högre i verkligheten. 

År 2023 annonserade upphandlande organisationer 9 upphandlingar där deltagande var reserverat (reserverad upphandling). En reserverad upphandling innebär att den upphandlande organisationen gör en positiv särbehandling av vissa leverantörer med stöd av särskilda bestämmelser. Endast leverantörer som uppfyller kraven i bestämmelserna (exempelvis skyddade verkstäder eller organisationer med offentligt uppdrag som är kopplat till sådana tjänster som specificeras i upphandlingsdirektiven) får då delta i upphandlingen.