I nio av tio upphandlingar 2022 tillämpas LOU

År 2022 angav upphandlande organisationer att de tillämpade LOU-direktivet i 88 procent av upphandlingarna. Att tillämpa LOU-direktivet innebär i det här sammanhanget att den upphandlande organisationen antingen hänvisar till LOU-direktivet eller lagen om offentlig upphandling (LOU). Nära 11 procent av alla upphandlingar annonserades enligt LUF-direktivet eller enligt lagen om upphandling inom försörjningssektorerna (LUF). LUK-direktivet eller lagen om upphandling av koncessioner (LUK) tillämpades i 173 upphandlingar 2022 och LUFS-direktivet eller lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (LUFS) tillämpades i 132 upphandlingar. Resterande författningar tillämpades inte 2022.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

År 2022 omfattades 52,5 procent av alla upphandlingar av EU:s upphandlings­direktiv. Som huvudregel omfattas alla kontrakt som överstiger tröskelvärdena av upphandlingsdirektiven, men det finns vissa undantag. Upphandlingar som inte var direktivstyrda utan enbart omfattades av de svenska upphandlingslagarna var något mindre vanliga under året.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

En upphandling genomförs genom ett ­förfarande. Vilka förfaranden som den upphandlande organisationen får välja bland beror på upphandlingens värde i förhållande till tröskelvärdena och, om det är fråga om en tjänst, på vilken typ av tjänst som ska upphandlas. Upphandlingsprocessen ser olika ut beroende på vilket förfarande som den upphandlande organisationen använder. Vid upphandling över tröskelvärdena styr valet av förfarande bland annat i vilka steg som upphandlingen ska genomföras, vilka tidsfrister som gäller och om den upphandlande organisationen får förhandla med anbudsgivarna eller inte.

Vid direktivstyrd upphandling finns ett flertal förfaranden att välja mellan. Det vanligaste förfarandet vid direktivstyrd upphandling, öppet förfarande, användes i 48 procent av alla upphandlingar 2022. Detta förfarande innebär att upphandlingen ska annonseras i EU:s gemensamma annonsdatabas TED och att vem som helst kan lämna anbud. Övriga förfaranden används i betydligt mindre utsträckning.

Vid upphandling under tröskelvärdena finns inga bestämda förfaranden utan den upphandlande organisationen ska själv utforma förfarandet för upphandlingen. Annonspliktiga upphandlingar som inte är direktivstyrda kunde tidigare genomföras genom förenklat förfarande eller urvalsförfarande.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Ramavtal är ett avtal som ingås för att bestämma villkoren för kommande kontrakt som ska tilldelas under en given tidsperiod. Ramavtal kan tecknas för upphandlingar av såväl varor och tjänster som byggentreprenader. Av de 17 198 upphandlingar som annonserades 2022 avsåg 5 473 ett ramavtal, vilket motsvarar 32 procent. Upphandlingar som resulterade i kontrakt utgjorde därmed en större del av upphandlingarna än ramavtal 2022, precis som 2021.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Användningen av ramavtal är något vanligare vid tjänsteupphandlingar och vid varuupphandlingar (38 respektive 32 procent) än byggupphandlingar (21 procent).

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Upphandlande organisationer har enligt LOU och LUF möjlighet att använda sig av dynamiska inköpssystem (DIS). Dessa kan användas för återkommande inköp av varor, tjänster eller byggentreprenader som är allmänt tillgängliga på marknaden och har egenskaper som tillgodoser den upphandlande organisationens behov. Ett dynamiskt inköpssystem är inte begränsat till de ursprungliga avtalsparterna på samma sätt som ramavtal är, utan nya leverantörer kan ansluta efter hand.

År 2022 inrättades 123 nya dynamiska inköpssystem. De flesta dynamiska inköpssystem som inrättades under året avsåg huvudsakligen tjänster. Det framgår dock inte alltid uttryckligen av annonsen att upphandlingen avser ett dynamiskt inköpssystem. Antalet kan därför vara högre i verkligheten.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

Dynamiska inköpssystem används inom många olika områden. Inrättandet av dynamiska inköpssystem har ökat under senare år. Det saknas dock uppgifter i statistiken om hur många dynamiska inköpssystem som har avslutats och hur många dynamiska inköpssystem som fortfarande är i drift. När ett dynamiskt inköpssystem inrättas är dock ambitionen oftast att det ska vara i drift under flera år.

En upphandlande organisation kan välja att tillämpa elektronisk auktion som en avslutande del av en upphandling. En elektronisk auktion innebär att myndigheten bjuder in anbudsgivarna efter en första utvärdering av anbuden i en elektronisk process för att lämna nya priser eller andra värden. År 2022 användes elektronisk auktion i 1 upphandling, jämfört med 2 år 2021. Det framgår inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen använder elektronisk auktion. Antalet upphandlingar som avser elektronisk auktion kan därför vara högre i verkligheten.

Statistikdatabasen

En upphandling kan delas in i ett eller flera anbudsområden. Vid upphandling över tröskelvärdena är upphandlande organisationer skyldiga att ta ställning till om det går att dela upp upphandlingen. Bestämmelserna innebär inte att upphandlande organisationer måste dela upp kontraktet men uppmuntrar dem att göra det. Dessa regler är främst till för att underlätta för små och medelstora företag att lämna anbud. Reglerna kan också användas för att undvika så kallad marknadskoncentration och därmed bidra till bättre konkurrens och skapa leveranssäkerhet.

År 2022 var 599 eller 3,5 procent av alla upphandlingar som annonserades uppdelade i flera anbudsområden. Det framgår dock inte alltid uttryckligen av annonsen om upphandlingen är indelad i flera anbudsområden. Antalet upphandlingar som är indelade i flera områden kan därför vara högre i verkligheten.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen

År 2022 annonserade upphandlande organisationer 15 upphandlingar där deltagande var reserverat. En reserverad upphandling innebär att vissa leverantörer får en positiv särbehandling. Det gäller leverantörer som annars skulle ha svårt att konkurrera om kontrakt. Syftet är att stödja integration av personer med funktionsnedsättning eller personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Bestämmelserna innebär att en upphandlande organisation i en upphandling får reservera deltagandet för så kallade skyddade verkstäder eller för leverantörer vars främsta syfte är social och yrkesmässig integration av personer med funktionsnedsättning eller av personer som har svårt att komma in på arbetsmarknaden (reserverad upphandling). Det kan också vara fråga om att föreskriva att ett kontrakt eller en koncession ska fullgöras inom ramen för ett program för skyddad anställning (reserverat genomförande). I praktiken innebär en reserverad upphandling att deltagandet i en i övrigt vanlig upphandling begränsas eller reserveras till vissa typer av leverantörer.

Se statistiken i databasen och gör egna urval.

Statistikdatabasen