Villkor i den allmänna gruppundantags­förordningen

Den allmänna gruppundantagsförordningen inleds med en lista över de stödkategorier som omfattas av förordningen (artikel 1). Stöd indelas utifrån stödets mål, exempelvis att främja regional tillväxt (regionalstöd) eller att bygga ut bredbandsinfrastruktur (stöd till bredbandsinfrastruktur).

Vissa företag (stödmottagare) får inte ges stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen trots att stödet ingår i någon av de tillåtna stödkategorierna. Det gäller företag som inte återbetalat ett olagligt statsstöd och företag som har ekonomiska svårigheter enligt statsstödsreglernas definition.

Stöd får inte lämnas till ett företag som enligt ett tidigare kommissionsbeslut är skyldigt att återbetala ett olagligt statsstöd (artikel 1 p. 4 a och 4 b). Enligt reglerna måste en sådan bestämmelse skrivas in i det beslut eller i de regler som ska tillämpas inför enskilda beslut om stöd. Detta villkor ska alltså finnas i det dokument som är den rättsliga grunden för att bevilja stödet, till exempel i en svensk förordning eller i ett visst kommunalt beslut (villkoret kallas ofta Deggendorf-klausulen eftersom det tillkom genom en dom av EU-domstolen som rörde ett stöd med koppling till denna tyska stad, mål C-188/92).

Stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen får inte heller lämnas till ett företag som har ekonomiska svårigheter (artikel 1 p. 4 c). Stöd får dock ges till företag som får ekonomiska svårigheter under perioden 1 januari 2020 - 31 december 2021. 

Av artikel 1 andra punkten a framgår vidare att den totala budgeten för stödet får vara maximalt 150 miljoner euro om inte kommissionen godkänner en särskild utvärderingsplan. Detta gäller inte stöd enligt artikel 15, 19c och 19d, 44, sektion 8 och 9. En total budget för medel från medlemsstaten upp till 200 miljoner euro gäller för stöd som ingår i finansiella produkter som får stöd från Invest EU-fonden.

Ett företag i svårigheter definieras i den allmänna gruppundantagsförordningen som ett företag som uppfyller något av följande alternativa kriterier (artikel 2 p. 18):

• Ett aktiebolag som har förlorat mer än hälften av det tecknade aktiekapitalet på grund av ackumulerade förluster.
• Ett handelsbolag, ett kommanditbolag eller en enskild firma (företag med ägare med obegränsat ansvar för företagets skulder)[1] som förlorat över hälften av det bokförda egna kapitalet på grund av ackumulerade förluster.
• Ett företag som har gått i konkurs eller som ska genomgå en rekonstruktion eller som uppfyller kriterierna i landets lagstiftning för att försättas i konkurs på sina fordringsägares begäran (ett kollektivt insolvensförfarande).
• Ett större företag (gäller inte små och medelstora företag) som de senaste två åren haft en skuldsättningsgrad över 7,5 och samtidigt haft ett rörelseresultat före skatter och avskrivningar som varit lägre än företagets räntekostnader (det vill säga att räntetäckningsgraden är negativ).

 Skatteverket har publicerat en rättslig vägledning om hur begreppet företag i svårigheter ska tolkas.

Företag i svårigheter (Skatteverkets webbplats)

Av artikeln framgår vidare att den totala budgeten för stödet får vara maximalt 150 miljoner euro om inte kommissionen godkänner en särskild utvärderingsplan.

I artikel 2 definieras de begrepp som används i förordningen. I kommissionens riktlinjer och meddelanden finns ibland fler råd om hur olika begrepp ska tolkas. För att undvika missförstånd om innehållet i olika termer och uttryck som används kan det vara lämpligt att hänvisa till den allmänna gruppundantagsförordningen i till exempel kommunens beslut. Om det även används andra definitioner i beslutet utöver de som finns i den allmänna gruppundantagsförordningen bör de anges särskilt.

"Termer och uttryck som används i [...] har samma betydelse som i […]"

Av artikel 3 följer att förordningen innehåller villkoren för ett undantag från genomförandeförbudet.

Genomförandeförbudet

I ett kommunalt beslut om statsstöd ska det finnas en hänvisning till den EU-rättsliga grunden för det stöd som kommunen vill ge.

Exempel 1. ”Stöd får lämnas i enlighet med […]”

Exempel 2. ”Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och 3 kap. artikel 28 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.”

I artikel 4 anges det högsta möjliga stödbeloppet som förordningen är tillämplig för. Det finns även begränsningar av hur höga de totala projektkostnaderna får vara för vissa kategorier av stöd. Det skiljer sig åt beroende på vilket ändamål som stödet har. Nedan finns tre exempel på maximalt stödbelopp för stödändamål med en anknytning till kommunal och regional verksamhet:

• Maximalt 100 miljoner euro får lämnas i form av ett bidrag för ett visst bredbandsinfrastruktursprojekt.
• Investeringsstöd för idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur får lämnas upp till 33 miljoner euro. Stödet får inte lämnas om det de totala kostnaderna för ett sådant projekt överstiger 110 miljoner euro.
• Stöd för investeringar i lokal infrastruktur som inte omfattas av andra bestämmelser i GBER får lämnas upp till  11 miljoner euro. Stödet får inte lämnas om de totala kostnaderna för samma infrastruktur överstiger 22 miljoner euro. 

Av artikel 1 andra punkten a framgår vidare att den totala budgeten för stödet får vara maximalt 150 miljoner euro om inte kommissionen godkänner en särskild utvärderingsplan.

Enligt artikel 5 får den allmänna gruppundantagsförordningen bara tillämpas på ett överblickbart (genomsynligt) stöd. Begreppet överblickbart är en översättning av det engelska ordet ”transparent”.

Stöd är överblickbart om det går att räkna ut det exakta stödbeloppet (stödandelen kallas även bruttobidragsekvivalenten) i förväg utan att värdera risken. Detta begränsar möjligheterna att tillämpa förordningen på vissa former av stöd.

Olika former av stöd ska uppfylla olika krav för att vara överblickbara. Förordningen gäller även vissa stöd där stödbeloppet bara kan fastställas om risken värderas (exempelvis lån, garantier, skattestöd, riskkapital). I de fallen finns det bestämmelser om maximibelopp för den aktuella stödformen eller så ska särskilda metoder användas för att fastställa det exakta stödbeloppet. Till exempel ska metoder i kommissionens garantimeddelande tillämpas i vissa fall.

Underprissatt mark eller andra underprissatta tillgångar får användas som stöd enligt villkoren i artikel 5 andra stycket k). Stödbeloppet (stödets värde) vid underprissättning är skillnaden mellan marknadsvärdet och vad köparen får betala. Ett villkor för att få använda underprissatt mark vid stödgivning enligt den allmänna gruppundantagsförordningen är att stödets värde antingen fastställs genom en oberoende värdering innan transaktionen eller genom en jämförelse med andra transaktioner som privata företag har genomfört vars jämförbarhet är allmänt accepterade. Uppgifterna måste också vara tillgängliga för allmänheten och uppdateras regelbundet.

Kommissionens garantimeddelande

Enligt artikel 6 är det förbjudet att lämna stöd till projekt som påbörjats innan stödet beviljats (stimulanseffekt). En ansökan om stöd från ett företag måste alltså ha skickats in innan projektet som stödet avser påbörjas. Orsaken till detta villkor är att statsstöd bara får ges för att bidra till åtgärder som inte skulle ha genomförts utan stödet. En kommun eller en region som tillämpar detta villkor behöver alltså inte utreda om stödet verkligen skulle ha varit en nödvändig förutsättning för projektet. Villkoret innebär dock att kommunen eller regionen måste ta ställning till om projektet har påbörjats före beslutet att bevilja stöd.

Stödansökan ska minst omfatta följande uppgifter:

a) Företagets namn och storlek.

b) Beskrivning av projektet, inklusive start- och slutdatum.

c) Plats för projektet.

d) Förteckning över projektkostnader.

e) Typ av stöd (bidrag, lån, garanti, förskott med återbetalningsskyldighet, kapitaltillskott eller annat) och det offentliga finansieringsbelopp som behövs för projektet. 

För företag som klassificeras som stora enligt kommissionens definition av vad som är små och medelstora företag (se nedan) gäller förutom de nyss nämnda kraven om skriftlig ansökan att kommunen eller regionen, innan den beviljar stödet, har kontrollerat att den dokumentation som företaget har utarbetat visar att det aktuella projektet inte skulle ha genomförts i det berörda området eller inte skulle ha varit tillräckligt lönsamt för företaget i det berörda området i avsaknad av stöd.

I artikel 7 finns principerna för hur stödberättigande kostnader och stödnivå i de särskilda villkoren ska tillämpas. Exempelvis är det uppgifterna om kostnader innan avdrag för skatter och avgifter som används för att beräkna stödandel och stödberättigande kostnader. Detta gäller dock inte mervärdesskatt på stödberättigande kostnader om den ska återbetalas enligt svensk skattelagstiftning. 

I de flesta fall avser stödgivning ett visst projekt eller en viss investering. I vissa projekt kan flera stödgivande myndigheter, kommuner eller regioner vara inblandade. Därför finns det regler i artikel 8 om när olika stöd ska räknas samman när de beloppsmässiga villkoren för ett enskilt projekt, företag eller verksamhet tillämpas. I de flesta fall avser olika projekt olika typer av investeringar. Därför är det normalt inte fråga om stöd för samma stödberättigande kostnader när ett företag får stöd för flera olika projekt. Reglerna om sammanräkning av olika stödbelopp (kumulering) får störst betydelse när flera olika stöd ges till samma projekt för samma stödberättigande kostnader.

För att säkerställa transparens och kontroll av stöd som lämnas enligt den allmänna gruppundantagsförordningen ska viss information om stöden offentliggöras. I artikel 9 anges vilken information om stöden som ska vara offentligt tillgänglig i Europeiska kommissionens Transparensdatabas eller på en nationell webbplats. Tillväxtanalys ansvarar för den nationella webbplatsen som i praktiken består av en länk till kommissionens webbplats. Där finns information för både stödgivare, stödmottagare, stödmottagarnas konkurrenter och allmänheten. På grund av detta bör stödbeslutet, till exempel det kommunala beslutet, innehålla både information och villkor för ett offentliggörande. 

Rapportering av statsstöd

Statligt stöd på Tillväxtanalys webbplats

I artikel 10–12 regleras de administrativa tillvägagångssätt som ska följas för att säkerställa kommissionens möjligheter att övervaka att villkoren i den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas. Den allmänna gruppundantagsförordningen innehåller flera villkor som innebär att information om statsstöd måste offentliggöras på olika sätt. Se föregående avsnitt för information om kravet på information enligt artikel 9.

När ett visst stöd eller regler för att lämna stöd ges eller träder i kraft ska regeringen informera kommissionen om åtgärden inom 20 dagar. De uppgifter som regeringen skickar in till kommissionen publiceras av Europeiska kommissionens kungörelseorgan, Europeiska unionens officiella tidskrift. Uppgifter om stöden finns även i kommissionens ärendedatabas och ska bland annat innehålla en länk till de regler som stödgivaren ska tillämpa. Kommuner och regioner (tidigare landsting) som vill lämna statsstöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen måste därför kontakta regeringen.

Stödgivaren (till exempel en kommun eller en region) ska enligt den allmänna gruppundantagsförordningen lämna vissa uppgifter varje år (bilaga III A och B i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004). Den årliga rapporteringen görs i ett webbformulär som Tillväxtanalys ger stödgivaren tillgång till.

Stödgivaren ska också lämna särskild information om enskilda stödbeslut när dessa stöd är större än 100 000 euro. Informationen ska lämnas i en särskild databas som kommissionen administrerar och som stödgivaren får tillgång till via Tillväxtanalys. Databasen kallas Transparency Award Module och förkortas TAM. Tillväxtanalys måste ge ett användarkonto till en kontaktperson hos stödgivaren. Kontaktpersonen får därefter tilldela behörigheter inom sin organisation. Den första informationen i databasen ska läggas in senast sex månader efter beslutet om att lämna ett sådant större stöd.

Enligt artikel 12 ska stödgivaren spara uppgifter som visar att stödgivaren har följt villkoren i förordningen i tio år från den dag då stödet beviljades, eller om det är fråga om ett regelverk för att bevilja stöd (en stödordning): i tio år från att det sista stödet beviljades enligt regelverket. Om kommissionen begär information ska den överlämnas inom 20 arbetsdagar från det att begäran inkommit till regeringen. En kommun eller en region kan alltså med kort varsel behöva ge Regeringskansliet de uppgifter som kommissionen efterfrågar.

Uppgifterna som ska offentliggöras kan i vissa fall vara känsliga för företag, vilket innebär att beslut om stöd enligt den allmänna gruppundantagsförordningen kan behöva villkoras med att stödmottagaren samtycker till att personuppgifter eller företagshemligheter offentliggörs.

Kommissionens definition av små och medelstora företag har betydelse för hur flera av bestämmelserna i den allmänna gruppundantagsförordningen ska tillämpas. Generellt är förutsättningarna för att ge statsstöd bättre när stödet riktas till mindre företag. Definitionen av små och medelstora företag finns i bilaga I. Kommissionen har även publicerat vägledning som stödgivande myndigheter och stödmottagare kan använda sig av för att hämta in de uppgifter som behövs för denna bedömning.

Kommissionens vägledning om tillämpningen av definitionen av små och medelstora företag

I tabellen nedan anges kriterierna som ska tillämpas när företag delas in efter storlek i kategorierna mikro, små, respektive medelstora företag. Övriga företag räknas som stora företag.

Den allmänna gruppundantagsförordningen gäller till och med den 31 december 2026. När beslut fattas om enskilda stöd eller om särskilda regelverk för att lämna stöd under vissa förutsättningar (stödordningar) bör beslutet inte avse stöd för längre perioder än för den period som den allmänna gruppundantagsförordningen gäller. När den allmänna gruppundantagsförordningen upphör att gälla följer ett stöd som utformats enligt villkoren i förordningen statsstödsreglerna under ytterligare sex månader. Därefter krävs dock en statsstödsanmälan om kommissionens förordning inte förlängs eller ersätts med ett nytt motsvarande regelverk.

Mer vägledning om att tillämpa bestämmelserna i förordningen finns i ett arbetsdokument med frågor och svar om hur den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas.

Kommissionens frågor och svar om tillämpningen av den allmänna gruppundantagsförordningen

Om en kommun eller en region vill ställa andra frågor om tolkningen av bestämmelserna i förordningen går det att göra det via Regeringskansliet. Även Upphandlingsmyndigheten kan ha information eller bidra med hjälp att formulera frågor till kommissionen om hur den allmänna gruppundantagsförordningen tillämpas. 

Ovan har vi redogjort för de allmänna villkoren för all tillämpning av GBER. Här redovisar vi de särskilda villkor vi tar upp inom ramen för vårt webbstöd.