Villkor för att få statsstöd godkänt av kommissionen
Det är bara EU-kommissionen som får godkänna statsstöd. De närmare förutsättningarna för att få en viss typ av statsstödsgodkännande förtydligas i kommissionens riktlinjer.
Innehåll på denna sida
EU:s medlemsstater har fastställt de rättsliga förutsättningarna för att lämna statsstöd enligt EUF-fördraget. Medlemsstaterna har även bestämt att det bara är kommissionen som får godkänna statsstöd.
Vissa typer av stöd omfattas av undantagsregelverk som kommissionen har fastställt och får lämnas direkt. Andra typer av stöd måste först anmälas och sedan godkännas av kommissionen (anmälningspliktigt statsstöd).
Så prövas anmälningspliktigt statsstöd
Kommissionen tar ställning till medlemsstaternas statsstödsanmälningar utifrån
- EUF-fördraget
- EU-domstolens och tribunalens rättspraxis
- kommissionens tidigare beslut.
Eftersom statsstöd i grunden är förbjudna får de bara godkännas om de bidrar till mål av gemensamt intresse för EU.
Kommissionen kan pröva en ansökan om att godkänna
- ett individuellt stöd (ad hoc-stöd)
- regler eller beslut som gör det möjligt att under vissa angivna förutsättningar ge ett individuellt stöd till företag (stödordningar).
Dessa begrepp och tillvägagångsreglerna för statsstödshanteringen finns i rådets förordning om genomförandebestämmelser för artikel 108 i EUF-fördraget, den så kallade procedurförordningen (rådets förordning 2015/1589). Fler tillämpningsbestämmelser finns i kommissionens tillämpningsförordning (kommissionens förordning 794/200).
I bilagan till tillämpningsförordningen finns de formulär med uppgifter som ska fyllas i vid en anmälan om statsstöd. Dessa formulär finns i webbform i databasen SANI2 och handlar om standardiserade uppgifter. Det finns olika typer av formulär för olika typer av statsstödsärenden.
Uppgifterna som behöver fyllas i avser exempelvis
- stödets inriktning (horisontellt, regionalt, sektoriellt)
- omfattning (budget, stödintensitet, varaktighet)
- form (till exempel bidrag, skattenedsättning, garanti)
- villkor i övrigt.
Den som avser att vidta eller ändra stödåtgärder som kommissionen ska underrättas om ska lämna upplysningar om åtgärderna till regeringen. Det framgår av 12 § lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler. Se även artikel 108.3 i EUF-fördraget.
Skyldigheten att lämna upplysningar till regeringen gäller alla som avser att vidta sådana stödåtgärder, till exempel statliga myndigheter, kommuner och regioner samt statliga och kommunala bolag. Vanligen är det stödgivaren som ansvarar för att ta fram underlag, det vill säga den enskilda myndigheten, kommunen eller regionen, eller deras bolag.
När kommissionen har fått en anmälan om stöd skickas en bekräftelse på att anmälan har kommit in. Om kommissionen anser att mer information krävs, ska den begära ytterligare upplysningar inom två månader. Normalt ska svar från regeringen till kommissionen lämnas inom 20 arbetsdagar.
När svaret på frågorna har skickats bekräftar kommissionen att den har mottagit svaret i ett brev. I brevet anges det formella startdatumet för en ny tvåmånadersfrist för behandlingen av ärendet. Även när en ansökan kompletteras på svenskt initiativ kan en ny tvåmånadersfrist börja löpa när kompletteringen lämnats in.
Under kommissionens handläggning kan det i vissa fall vara lämpligt att träffa kommissionen för att diskutera ärendet. Initiativ till sådana möten kan komma från kommissionen eller medlemsstaten. Om en kommun eller region är intresserad av ett sådant möte måste önskemålet framföras till Näringsdepartementet. Vid sådana möten ska tjänstemän från Enheten för marknad och konkurrens (N/MK) som samordnar Regeringskansliets hantering av statsstödsfrågor delta, samt tjänstemän från den svenska representationen i Bryssel.
Kommissionens statsstödsprövning kan leda till:
- ett beslut om att åtgärden inte utgör statsstöd
- att stödet godkänns (med eller utan villkor)
- att ett så kallat formellt granskningsförfarande enligt artikel 108.2 i EUF-fördraget påbörjas.
Granskningsförfarandet påbörjas om kommissionen tvivlar på att det anmälda stödet är förenligt med den inre marknaden.
Lila rutor avser stegen i det kortare förfarandet inom tvåmånadersfristen medan de gröna rutorna innehåller information om det längre formella granskningsförfarandet.
Riktlinjer och ramverk för anmälningspliktigt statsstöd
Kommissionen har beslutat om meddelanden med riktlinjer och ramverk samt rambestämmelser (samtliga kallas nedan riktlinjer). Dessa meddelanden förklarar vad kommissionen betraktar som statsstöd inom ett visst område och hur ett statsstöd inom detta område ska vara utformat för att kommissionen ska godkänna det.
Riktlinjerna hjälper medlemsstaterna att förstå vad kommissionen kommer att kräva. Det gör villkoren för att få ett statsstödsgodkännande mer förutsägbara. Därmed är de också enklare att tillämpa för medlemsstaterna.
Om det inte finns några riktlinjer som rör den typ av åtgärd som kan bli aktuell, prövar kommissionen om stödet är förenligt med EUF-fördraget. Det görs utifrån principerna för statsstödsbedömningen och det så kallade avvägningstestet som beskrivs nedan.
Kommissionens beslut grundar sig på ett omfattande underlag som tas fram av den medlemsstat som anmäler stödet till kommissionen. En kommun eller region som planerar att lämna stöd måste förse Regeringskansliet med den information som behövs för kommissionens prövning. Därefter kan regeringen anmäla stödet till kommissionen. Annars kan inte kommissionen godkänna stödet utifrån statsstödsreglerna.
Riktlinjerna avser antingen stöd med ett mål som saknar anknytning till den typ av verksamhet stödmottagarna bedriver (horisontella riktlinjer) eller stöd som gäller en viss bransch eller kategori av företag (sektorsspecifika riktlinjer).
- Anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och funktionshinder
- Stöd för att främja genomförandet av viktiga projekt av gemensamt europeisk intresse (IPCEI)
- Utbildning
- Regionalstöd
- Stöd till forskning, utveckling och innovation
- Stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar
- Räddnings- och omstruktureringsstöd
Principer för att godkänna statsstöd och avvägningstestet
För att ett stöd ska kunna godkännas måste det
- avse ett mål av gemensamt intresse inom EU
- vara nödvändigt och stå i proportion till stödets mål.
När det gäller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse får medlemsstaterna nationellt bestämma målet med stödet så länge det är fråga om en marknadskompletterande allmännyttig tjänst. Slutligen måste fördelarna med stödet överväga nackdelarna. Alla riktlinjer är därför utformade utifrån de EU-rättsliga principerna om nödvändighet och proportionalitet. Det innebär att stödet ska vara nödvändigt för att nå målet med stödet och att stödet inte får vara större än nödvändigt.
Inom statsstödsområdet tillämpas även ett så kallat avvägningstest. Principerna och avvägningstestet ligger till grund för de villkor som finns i kommissionens riktlinjer. Förenklade regler som utformas utifrån dessa principer och avvägningstestet finns också i den allmänna gruppundantagsförordningen.
Förutsättningarna för att godkänna ett anmält statsstöd är att:
- målet med stödet är ett mål av intresse för hela EU (ett gemensamt intresse)
- stödet bidrar till målet (har stimulans- eller incitamentseffekt)
- stödet inte är större än nödvändigt för att nå målet (ingen överkompensation)
- nyttan med stödet överväger den skada som stödet medför på konkurrensen (ett positivt avvägningstest)
- om stödet avser en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse krävs att stödet begränsas till de kostnader som tillkommer till följd av skyldigheten att tillhandahålla tjänsten.
Vissa krav måste också ställas på effektivisering utan avkall på kvaliteten i leveranserna. Kravet på effektivitet är den största skillnaden mellan villkoren för att kommissionen ska godkänna denna typ av stöd och villkoren i kommissionens SGEI-beslut (kommissionens beslut 2012/21/EU).
Vad dessa förutsättningar innebär i ett konkret fall framgår av de riktlinjer som länkarna under rubrikerna Horisontella riktlinjer och Sektorsspecifika riktlinjer leder till.