När är en kommuns eller regions borgensåtagande ett statsstöd?

Kriteriet offentliga medel är alltid uppfyllt för ett kommunalt eller regionalt borgensåtagande. Ett borgensåtagande kan påverka kommunens eller regionens budget eftersom det innebär att kommunen eller regionen åtar sig ett betalningsansvar för låntagarens förmåga att betala skulden. En minskad eller utebliven intäkt i förhållande till den intäkt som en marknadsmässig aktör skulle ha haft anses också ha budgetpåverkan. Valet av ersättningsnivå för borgensåtagandet, det vill säga borgensavgiftens storlek, påverkar också budgeten och kan uppfylla kriteriet offentliga medel. 

Kriteriet offentliga medel

Selektivitetskriteriet är uppfyllt så länge som ett borgensåtagande avser en viss skuld eller en viss ekonomisk verksamhet (ett företag). Eftersom borgensåtaganden riktar sig till ett eller flera företag eller viss produktion är selektivitetskriteriet alltid uppfyllt. 

Selektivitetskriteriet 

Företagskriteriet omfattar mer än vad som typiskt sett avses med ordet företag. Statsstödsrättsligt är all verksamhet som bedrivs på en marknad ett företag oavsett dess juridiska form. En myndighet kan alltså vara ett företag i den utsträckning myndigheten ägnar sig åt ekonomisk verksamhet. All verksamhet som går ut på att erbjuda varor och tjänster på en marknad är ekonomisk verksamhet. När det gäller borgensåtagandet är därför utgångspunkten för bedömningen av företagskriteriet frågan om verksamheten som får denna fördel bedriver ekonomisk verksamhet. En sådan verksamhet konkurrerar med andra aktörer på en marknad. Exempelvis bedriver kommunala fastighetsbolag, bostadsföretag och energibolag ekonomisk verksamhet. Företagskriteriet är däremot inte uppfyllt om borgensåtagandet gäller en verksamhet som i EU-rättslig mening ägnar sig åt myndighetsutövning, det vill säga utövar offentlig makt, eller som bedriver annan icke-ekonomisk verksamhet. Företagskriteriet är normalt inte heller uppfyllt för privatpersoner. Om kommunen är borgensman för en privatpersons skuld såsom är fallet om kommunen garanterar en privatpersons hyresbetalningar är det alltså inte fråga om stöd till ett företag.

Företagskriteriet

Gynnandekriteriet är det kriterium i begreppet statligt stöd som oftast blir föremål för diskussion när statsstödsfrågor dyker upp kring en kommuns eller regions borgensåtagande. Den diskussionen brukar handla om frågan om villkoren för åtagandet är marknadsmässiga eller inte. Gynnandekriteriet är uppfyllt om en kommun eller region beslutar om borgen och villkoren för borgensåtandet ger låntagaren eller någon annan en fördel i förhållande till deras konkurrenter. En borgen kan påverka låntagarens konkurrenter eftersom åtagandet minskar risken för långivaren. En lägre risk kan möjliggöra ett lån som låntagaren inte hade kunnat få utan borgen eller sänka låntagarens kostnader för lånet. Det som avgör om villkoren innebär en fördel är om de är mer gynnsamma än de villkor som konkurrenter i motsvarande situation hade kunnat få från aktörer utan tillgång till offentliga medel (marknadsmässiga villkor). Om villkoren för borgensåtagandet motsvarar villkoren som låntagarens privatägda konkurrenter skulle kunna få från privata aktörer är villkoren marknadsmässiga. Är villkoren för kommunens eller regionens borgen marknadsmässiga så är gynnandekriteriet inte uppfyllt.

Gynnandekriteriet

Konkurrens- och samhandelskriteriet har exempelvis ansetts uppfyllt för en påstått förmånlig fastighetsaffär i Åre (Mål T-244/08 Konsum Nord, REG 2011 II-00444.) och för ett kommunalt statsstöd till ett lokalt fastighetsbolag i Vänersborg (COM(2012) 546 final, av den 08.02.2012, om SA.28809 Hammar, punkt 35.). Det är därför inte enbart export- och importrelaterad verksamhet som påverkar handeln mellan medlemsstaterna. Kriteriet ska inte heller förväxlas med det upphandlingsrättsliga begreppet bestämt gränsöverskridande intresse. Även om fördelen som låntagaren får till följd av borgensåtagandet avser mindre belopp och låntagaren främst är verksam på en lokal marknad, kan konkurrens- och samhandelskriteriet vara uppfyllt. Så är fallet om åtagandet bidrar till att hindra företag från andra EU-länder att konkurrera på marknaden. En utgångspunkt för bedömningen är om

• verksamheten som tar lånet konkurrerar med utländska aktörer
• aktörer från andra länder är vanligt förekommande på marknaden
• de tjänster som låntagarens verksamhet utför används av företag eller konsumenter från andra länder.

En kommun eller region som vill garantera skulder under vissa tröskelvärden genom ett borgensåtagande kan - om kommunen eller regionen är behöriga att göra det enligt andra regelverk - tillämpa en av Europeiska kommissionens de minimis-förordningar. Tillämpning av en de minimis-förordning kan ge rättslig säkerhet så att långivare och låntagare får en trygghet i att borgensåtagandet är tillåtet enligt EU:s statsstödsregler. Det är dock bara mindre borgensåtaganden som kan komma ifråga för dessa regler.

Konkurrens- och samhandelskriteriet och exempel på hur kriteriet bedömts i olika fall.

Bestämt gränsöverskridande intresse vid upphandling av välfärdstjänster

• Är kommunens eller regionens borgensåtagande tillåtet enligt statsstödsreglerna?
• Vad är ett borgensåtagande?
• När är en kommuns eller regions borgensåtagande ett statsstöd?
• Statsstödsreglerna och kommunal eller regional borgen
• När är kommunalt och regionalt stöd i form av borgensåtaganden tillåtet statsstöd?
• Angränsande regler och exempel från förvaltningsdomstolar