Kommunal finansiering av hyresbostäder för äldre på svaga bostadsmarknader

En kommun med en svag bostadsmarknad har en varaktig trend med utflyttning från kommunen och en åldrande befolkning. Efterfrågan på bostäder väntas då minska. Det innebär att marknadens aktörer bedömer att nyinvesteringar i flerbostadshus inte kan motiveras affärsmässigt. Ibland kan dock kommunala investeringar i hyresbostäder vara samhällsekonomiskt lönsamma, trots att de inte är lönsamma för det bostadsföretag som bedriver verksamheten.

I vägledningen beskriver vi processen för att utreda förutsättningarna att finansiera marknadskompletterande hyresbostäder för äldre samt de regelverk som aktualiseras vid en olönsam bostadsinvestering på en svag bostadsmarknad. Vägledningen handlar om ekonomiska och juridiska överväganden som en kommun med en svag bostadsmarknad bör göra om den vill finansiera en bostadsinvestering som inte kan motiveras av affärsmässiga skäl. 

Kommuner bedömer själva de ekonomiska effekterna av den här typen av beslut. Upphandlingsmyndigheten har inte gjort någon egen samhällsekonomisk analys då en sådan måste utgå från förutsättningarna i det enskilda fallet. Vi refererar i vägledningen till flera analyser som använts för att motivera den här typen av investeringar som exempel på hur kommunen kan resonera.

Kommunen måste först utreda förutsättningarna (steg 1 och 2). Därefter måste kommunen fatta de beslut som krävs enligt regelverken (steg 3). När detta är gjort måste uthyrningen av bostäderna ske enligt dessa regler (steg 4). Slutligen följer kommunen upp och avslutar åtagandet (steg 5). I vägledningen presenterar vi modeller för kommunalt statsstöd som omfattar steg 3–5 i processen.

Den 29 mars 2022 höll Upphandlingsmyndigheten ett webbsänt seminarium där vägledningen presenterades. I ett panelsamtal deltog också representanter från Sveriges kommuner och regioner, Boverket, Sveriges allmännytta, Statens Bostadsomvandling AB, Svenskt Näringsliv och de små kommunernas samverkan (SmåKom).