Statsstöd till hyresbostäder som ägs av den kommunala förvaltningen och upplåts till äldre personer på en svag bostadsmarknad (Modell 2a och 2b)
- Generellt - Statsstöd
- Webbvägledning
Här ger vi ett exempel på hur en kommun med en svag bostadsmarknad kan ge tillåtet statsstöd till den nämndkontrollerade förvaltningen och kommunens bostadsföretag om förstudien visar att detta är möjligt. Modell 2a och 2b bygger på att den nämndkontrollerade förvaltningen äger fastigheten medan det kommunala bostadsföretaget driver fastigheten.
Innehåll på denna sida
Mer stöd om processen
Regelverk vid en olönsam bostadsinvestering
På denna webbsida redogör vi för besluts-, genomförande- och uppföljningsfasen i två modeller för hur kommunen på ett rättssäkert sätt kan lämna statsstöd för nybyggnation, omfattande anpassning, upprustning eller omvandling av en fastighet till en bostadsfastighet på en svag bostadsmarknad. Båda modellerna bygger på att kommunen behåller ägandet av den aktuella bostadsfastigheten inom den nämndkontrollerade förvaltningen. Kommunen låter sedan det kommunala bostadsföretaget antingen förvalta (2a) eller blockhyra (2b) bostadslägenheterna. Beslutsfattaren måste först ha utrett förutsättningarna för ett sådant här beslut innan det finns förutsättningar att gå vidare till besluts- och genomförandefasen.
Utmaningarna med hyresbostäder för äldre på svaga bostadsmarknader och de olika stegen i den förstudie som krävs beskriver vi i denna vägledning på sidorna om processen. En förutsättning för att gå vidare till modell 2a eller 2b är att kommunen funnit att det är möjligt att med eller utan ett upphandlingsförfarande ge det kommunala bostadsföretaget uppdraget att driva fastigheten. De rättsliga aspekter som bör beaktas återfinns på webbsidorna för regler.
Process för att utreda förutsättningarna för kommunal finansiering
Regelverk vid en olönsam bostadsinvestering på en svag bostadsmarknad
Om kommunen väljer att ge kommunalt statsstöd till investeringar i en fastighet som ägs av kommunens bostadsföretag har vi en annan modell för besluts-, genomförande- och uppföljningsfasen (Modell 1).
Besluts-, genomförande- och uppföljningsfasen illustreras i denna bild.
I modell 2a och 2b fattar kommunen ett beslut om att upphandla en entreprenad avseende nybyggnation, omfattande anpassning, upprustning eller omvandling av en fastighet till en bostadsfastighet. Det är även kommunen som genomför upphandlingen.
Därefter beslutar kommunen att det kommunala bostadsföretaget, eller en upphandlad leverantör, ska förvalta och sköta uthyrningen av de lägenheter som tillkommer genom investeringen som en allmännyttig tjänst för äldre hyresgäster.
Om upphandlingsreglerna medger att kontraktet tilldelas det kommunala bostadsföretaget så kan kommunen genom ett fullmaktsförhållande uppdra åt bostadsföretaget att hyra ut lägenheterna i kommunens namn (modell 2a). Alternativt kan kommunen åstadkomma samma sak genom att hyra ut lägenheterna till sitt kommunala bostadsföretag genom ett blockhyresavtal (modell 2b).
För det fall att kontraktet tilldelats kommunens bostadsföretag eller en privat aktör efter ett upphandlingsförfarande som uppfyller de så kallade Altmarkkriterierna, så är det inte fråga om statsstöd. Ett sådant förfarande omfattas inte av denna modell. Mer om detta alternativ kan man läsa på webbsidan om statsstödsreglerna. I sådant fall är det enbart stödet till den nämndkontrollerade förvaltningens fastighetsverksamhet som behöver regleras enligt statsstödsreglerna.
Statsstödsreglernas effekter på investeringar på svaga bostadsmarknader
Kommunen tar hela den ekonomiska risken med investeringen. I modell 2a får bostadsföretaget ersättning för sina kostnader för förvaltningen. I modell 2b betalar bostadsföretaget en till beloppet bestämd hyra till kommunen (blockhyra). Risken för outhyrda lägenheter ligger därmed på bostadsföretaget. Kommunen måste därför ersätta bostadsföretaget för det risktagandet genom ett rabattavtal eller en annan ersättningsmodell.
Vi redogör för de krav som statsstödsreglerna ställer på hur fastigheten får användas samt på särredovisning av de bostadslägenheter som finansieras med statsstöd. Dessa krav gäller under investeringens avskrivningstid (det vill säga den tid som verksamheten behöver för att få kostnadstäckning och en rimlig vinst på sin investering) och omfattar både bostadsföretaget och den nämndkontrollerade förvaltningen.
Ersättningen för uppdraget respektive villkoren i blockhyresavtalet ska utformas med beaktande av statsstödsreglernas krav på kostnadskontroll och rapportering. Det innebär att bostadsföretaget inte ska få ersättning för mer än kostnaderna för uppdraget och en vinst som är skälig i förhållande till bostadsföretagets risk. Både modell 2a och modell 2b gör det möjligt för kommunen att låta det kommunala bostadsföretaget sköta verksamheten under maximalt tio år. Tio år är den längsta tid som statsstödsreglerna medger om inte uppdraget även omfattar investeringar i infrastruktur. Därefter krävs en ny bedömning av behovet och förutsättningarna samt ett nytt beslut varefter samma bostadsföretag om förutsättningarna finns åter kan tilldelas uppdraget.
Beslut av behörigt organ i kommunen
Kommunen behöver fatta flera olika beslut när man med hjälp av kommunalt statsstöd ska investera i hyresbostäder för äldre på en svag bostadsmarknad. Besluten kan fattas på olika nivåer i kommunens organisation enligt beslutad delegationsordning. Besluten kan exempelvis fattas av kommunfullmäktige, kommunstyrelsen, eller av en kommunal nämnd (behörigt organ).
I förstudien ska kommunen ha förberett upphandlingen av entreprenaden avseende bostadsbyggandet, upprustningen, anpassningen eller fastighetsomvandlingen.
Upphandling av bygg och anläggningar
Mot bakgrund av det underlaget ska det nu finnas förutsättningar för kommunen att fatta beslut om att med hjälp av kommunalt statsstöd investera i lägenheter för äldre. Den här typen av statsstöd måste rikta sig mot en grupp personer där det finns ett allmänintresse att trygga tillgången till bostäderna. När det gäller äldre personer finns det ingen exakt ålder i statsstödsreglerna för när ett sådant allmänintresse finns. Regeringen har i förordningen (2016:848) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre personer gjort bedömningen att det kan vara en allmännyttig tjänst att i det ordinarie bostadsbeståndet tillhandahålla lägenheter för hyresgäster som är 65 år eller äldre.
Om kommunen vill att bostadsföretaget ska kunna hyra ut lägenheterna till ett bredare kundunderlag kan även andra grupper av hyresgäster som har svårt att få tillgång till bostäder i kommunen anges (exempelvis anvisade nyanlända enligt anvisningslagen, personer med nedsatt funktionsförmåga, unga personer eller studerande).
I sista hand fördelas lägenheterna enligt sedvanliga fördelningsprinciper för kommunens övriga lägenheter. Det måste dock huvudsakligen var personer i de utpekade målgrupperna som hyr lägenheterna för att det ska vara fråga om en tjänst som får subventioneras enligt statsstödsreglerna.
Du kan läsa mer om statsstödsreglernas krav på webbsidan där vi beskriver de regelverk som måste beaktas när kommunen lämnar kommunalt statsstöd till en bostadsinvestering på en svag bostadsmarknad.
Statsstödsreglernas effekter på investeringar på svaga bostadsmarknader
Innebörden av de beslut och den officiella handling som krävs enligt statsstödsreglerna kan kommunen välja att formulera av utifrån de exempel som anges här.
Exemplen avser
- Beslutsprotokoll för en upphandling av en byggentreprenad avseende en bostadsfastighet och för begränsningar av hur fastigheten ska få användas.
- Beslut om förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för kommunen tillsammans med ett förvaltningsavtal mellan kommunen och bostadsföretaget. Företaget ska även ges en fullmakt att hyra ut lägenheterna i kommunens namn (modell 2a).
- Innehållet i en officiell handling med ett förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse enligt modell 2b, där ett behörigt organ inom kommunen utformar ett förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för att finansiera marknadskompletterande nybyggnation, omfattande anpassning, upprustning eller omvandling av en fastighet till en bostadsfastighet med lägenheter för äldre på en svag bostadsmarknad.
Exempel på beslut om investering i en bostadsfastighet för äldre personer
- Behörigt organ beslutar om att avsätta [belopp] kronor för en upphandling av en byggentreprenad avseende en bostadsfastighet som ska upplåtas för äldre via det kommunala bostadsföretaget och genomföra denna upphandling enligt beslutsunderlaget.
- Fastighetens marknadsvärde bedöms vara Y kronor vilket innebär att mellanskillnaden mellan X samt övriga kostnader för projektet och Y bedöms vara ett statsstöd.
- Eftersom en del av investeringen är ett statsstöd och statsstöd som huvudregel är förbjudet får fastigheten bara användas inom ramen för ett tillämpligt undantagsregelverk eller för sådan kommunal verksamhet som inte omfattas av statsstödsreglerna.
Exempel på beslut i modell 2a – Förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för kommunen [X]
- Behörigt organ beslutar att den nämndkontrollerade förvaltningen [X] ska anförtros uppdraget att utföra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse enligt de villkor som följer av Europeiska kommissionens beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 7, 11.1.2012, s. 3 (Celex 32012D0021)) (förordnandet).
- Förordnandet gäller som längt till och med [DATUM]. Not: Förordnandet kan längst gälla under fastighetens avskrivningstid.
- Behörigt organ antar den officiella handlingen förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för den nämndkontrollerade förvaltningen [X], daterad [DATUM].
- Kommunen ska även ingå ett förvaltningsavtal inklusive fullmakt för uthyrning av lägenheterna, med kommunens bostadsföretag [Y] om [fastigheten F eller lägenheterna].
- Villkoren i förvaltningsavtalet ska vara marknadsmässiga och får inte omfatta något stöd till bostadsföretaget. [Om det är osäkert om villkoren är marknadsmässiga måste beslutet även avse bostadsföretaget, se vidare i exempel 2b]
Exempel på beslut i modell 2b – Förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för bostadsföretaget [Y]
- Behörigt organ beslutar att kommunens bostadsföretag [Y] ska anförtros uppdraget att utföra en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse enligt de villkor som följer av Europeiska kommissionens beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 7, 11.1.2012, s. 3 (Celex 32012D0021)) (förordnandet).
- Förordnandet gäller som längt till och med [DATUM]. Not: Förordnandet kan längst gälla i tio år.
- Behörigt organ antar den officiella handlingen förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för bostadsföretaget [Y], daterad [DATUM].
- Kommunen ska även ingå ett blockhyresavtal, med kommunens bostadsföretag [Y] om [fastigheten F eller lägenheterna].
- Genom villkoren i blockhyresavtalet och ett avtal om årlig kompensation ersätter kommunen sitt bostadsföretag för den ekonomiska risken som uppdraget innebär.
Ett exempel på en officiell handling med ett förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse enligt modell 2b
Vi beskriver här hur ett behörigt organ inom kommunen kan utforma ett förordnande av tjänst av allmänt ekonomiskt intresse för att finansiera marknadskompletterande nybyggnation, omfattande anpassning, upprustning eller omvandling av en fastighet till en bostadsfastighet med lägenheter för äldre på en svag bostadsmarknad.
Notera att vårt exempel endast är avsett att illustrera vad förordnandet bör innehålla, att det inte bör uppfattas som färdig formulering och att det inte är det enda möjliga sättet att hantera dessa frågor på. En viss kommun kan exempelvis välja att ha med villkoren i SGEI-beslutet direkt i ett blockhyresavtal.
Kommunlistan
På Upphandlingsmyndighetens webbplats har vi sammanställt en lista över ärenden som exemplifierar Europeiska kommissionens hantering av svenska statsstödsärenden där det finns en koppling till kommuner och regioner under perioden 2000–2021. Listan innehåller bland annat exempel på hur kommuner har hanterat och formulerat beslut avseende förordnande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse.
I punkterna 1 – 9 redogör vi för vad som utifrån statsstödsreglerna behöver finnas med i det underlag som behörigt organ fastställer i punkten 3 i ovanstående exempel på det beslut som behörigt organ kan fatta. Stora delar av informationen i punktlistan kan med mindre justeringar även användas för att anförtro den nämndkontrollerade förvaltningen ett uppdrag enligt modell 2a.
1) Åläggande och statsstödsrättslig grund
I egenskap av ägare till bostadsföretaget [Y], ålägger kommunen företaget uppdraget att tillhandahålla lägenheter för äldre i fastigheten [F]. Åläggandet görs bindande för företaget genom ett avtal eller ett beslut på bolagsstämman. Kommunen ersätter bostadsföretaget för kostnaderna för uppdraget genom ett statsstöd i form av ersättning för en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse. Det kan vara lämpligt att bifoga beslutet till kommunens riktlinjer för bostadsförsörjningen.
Villkoret kan uttryckas så här:
”Kommunen ålägger den nämndkontrollerade förvaltningen och bolaget en skyldighet att tillhandahålla lägenheter för äldre [exempelvis åldersgruppen 65+] i [fastigheten F]. Stödet ges med tillämpning av villkoren i Europeiska kommissionens beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse (EUT L 7, 11.1.2012, s. 3 (Celex 32012D0021).”
2) Fördelning av lägenheterna
De boende i den verksamhet som definieras som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse ska vara i behov av lägenheten av anledningen att de har uppnått en ålder av [65 år] eller mer, i andra hand att de tillhör andra grupper av hyresgäster som har svårt att få tillgång till lägenheter i kommunen (exempelvis anvisade nyanlända enligt anvisningslagen, personer med nedsatt funktionsförmåga, unga personer eller studerande). I sista hand fördelas lägenheterna enligt sedvanliga fördelningsprinciper för kommunens övriga lägenheter.
På webbsidan om statsstödsreglerna förklarar vi förutsättningarna för att upplåta de aktuella lägenheterna till andra än de utpekade målgrupperna.
Statsstödsreglernas effekter på investeringar på svaga bostadsmarknader
3) Blockhyra och ersättning för uppdraget
Kommunen lämnar statsstöd till den nämndkontrollerade förvaltningen genom att finansiera fastigheten. Kommunen lämnar statsstöd till sitt bostadsföretag genom att ersätta bostadsföretaget för kostnader som uppkommer om hyresintäkterna sjunker till följd av vakanser. Bostadsföretaget blockhyr (se Jordabalken 12 kap. 1 §, 6 st, se också SOU 2015:58, avsnitt 9.5.1.3 Blockförhyrning) lägenheterna av kommunen och upplåter dem till hyresgästerna enligt hyreslagstiftningen. Genom att villkoren i blockhyresavtalet kompletteras med en ersättningsmodell tar kommunen över vakansrisken från bostadsföretaget.
4) Redovisning
De kostnader och intäkter som kan kopplas till uppdraget ska redovisas separat i bostadsföretagets årsredovisning på ett sätt som klargör vilken verksamhet som finansieras med statsstöd. Denna redovisning ska även göras tillgänglig för allmänheten.
5) Beräkning av ersättningen
Ersättningen till bostadsföretaget ska motsvara kostnaderna för att utföra uppdraget och en rimlig vinst som inte överstiger statslåneräntan plus en procentenhet.
En kontroll av att villkoren för hyran följs ska göras åtminstone vart tredje år. [N N, exempelvis företagets revisor] ska utföra granskningen.
6) Omprövning
Detta beslut omprövas i samband med att kommunen antar nya riktlinjer för bostadsförsörjningen enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar.
7) Ägarstyrning
Beslutet om att anförtro bostadsföretaget uppdraget att utföra den enligt ovan definierade tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse innebär samtidigt ett bindande åtagande ifrån det kommunala bostadsföretagets sida. Åtagandet är inte förenligt med affärsmässiga principer. Det ska beslutas av bolagsstämman och skrivas in i företagets bolagsordning eller ägardirektiv om det är fråga om ett bostadsaktiebolag. Så är dock bara fallet om uppdraget inte ryms inom ramen för bostadsföretagets nuvarande uppdrag. En bolagsordning är ett tydligt men inte särskilt flexibelt instrument för ägarstyrning. Ägardirektiv kan dock vara ett mer lätthanterligt instrument för detta ändamål. Kommunen bör välja den metod som passar. För stiftelser kan motsvarande formuleringar exempelvis föras in i förvaltnings- eller blockhyresavtalet.
SKR:s vägledning Principer för styrning av kommun- och regionägda bolag
8) Dokumentationskrav
Underlag som rör ersättningen för att utföra tjänsten, särredovisning och övriga bedömningar som är kopplade till efterlevnaden av Europeiska unionens statsstödsregler måste sparas av kommunen och bostadsföretaget under den tid som förordnandet gäller och i minst 10 år efter att förordnandet upphört.
9) Varaktighet
Uppdraget att tillhandahålla lägenheterna gäller i [X] år från dagen då bostadsföretaget börjar förvalta eller hyra lägenheterna från kommunen.
Not: Uppdraget får inte vara längre än tio år.
Genomförande
Bostadsföretaget ingår ett förvaltningsavtal med kommunen. Kommunen ger bostadsföretaget fullmakt att i kommunens namn hyra ut lägenheterna till de boende.
Det allmännyttiga bostadsföretaget förvaltar [lägenheterna/fastigheten]. Bostadsföretaget får ersättning för dessa tjänster av kommunen.
Om statsstöd krävs för att bostadsföretaget ska kunna förvalta lägenheterna, lämnar kommunen statsstöd till bostadsföretaget genom villkoren i förvaltningsavtalet.
Modell 2b blockhyra
Det allmännyttiga bostadsföretaget blockhyr bostadslägenheterna och kompenseras ekonomiskt av kommunen
Kommunen lämnar statsstöd till bostadsföretaget genom villkoren i ett blockhyresavtal.
Bostadsföretaget blockhyr bostadslägenheterna av kommunen.
Blockhyresavtal
Med blockhyresavtal avses ett avtal mellan en fastighetsägare och en blockhyresgäst om att hyresgästen hyr alla eller ett visst antal bostadslägenheter (minst tre) för andrahandsupplåtelse. Enligt 12 kap. 1 § sjätte stycket jordabalken (hyreslagen) kan fastighetsägaren och hyresgästen i ett sådant fall komma överens om andra villkor för hyran av en lägenhet än vad som gäller enligt bruksvärdesprincipen och hyresförhandlingssystemet. Det krävs att uthyrningen är som kortast tre år. Hyresgästen hyr sedan ut lägenheterna i andra hand.
Genom villkoren i blockhyresavtalet kompenseras företaget för risken för uteblivna hyresintäkter från de boende (stödet består i villkoren i blockhyresavtalet). Värdet av det statsstöd som kommunen beslutar om får inte överstiga mellanskillnaden mellan hyresintäkterna och kostnaderna för uppdraget som även får inkludera en rimlig vinst för bostadsföretaget som dock inte får överstiga den så kallade swap räntan plus en procentenhet.
Kommissionens meddelande om tillämpliga räntesatser för Sverige
I blockhyresavtalet ställs villkor på att lägenheterna i första hand upplåts till äldre och med dem sammanboende anhöriga, i andra hand till andra personer som har svårt att få tillgång till lägenheter i kommunen (exempelvis personer med nedsatt funktionsförmåga, anvisade nyanlända enligt anvisningslagen, ungdomar eller studenter) och i sista hand enligt sedvanliga fördelningsprinciper för kommunens bostadsförmedling.
Exempel på hur villkoren i blockhyresavtalet kan formuleras
[§ X.] Hyresgästen ges rätt att för bostadsändamål i andra hand upplåta de bostadslägenheter som närmare angetts i bifogade förteckning.
Andrahandsupplåtelse får ske till äldre [(65+)], i andra hand till andra grupper som har svårt att få tillgång till lägenheter i kommunen (exempelvis anvisade nyanlända enligt anvisningslagen, personer med nedsatt funktionsförmåga, ungdomar eller studerande) och i sista hand enligt sedvanliga fördelningsprinciper för kommunens bostadsförmedling.
Uppföljning
Särredovisning
Statsstödsrättsligt betraktas den del av kommunen som äger och svarar för den aktuella fastigheten som ett företag.
Eftersom kommunen även bedriver annan verksamhet, måste kostnaderna för de olika delarna av den nämndkontrollerade förvaltningens verksamhet hållas isär i kommunens interna redovisning (särredovisning).
I vissa fall kan kraven på särredovisning även följa av lag (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m., även kallad transparenslagen. Konkurrensverket är tillsynsmyndighet för den lagstiftningen och mer information om särredovisning och separat redovisning finns på hos Konkurrensverket.
Transparenslagen (Konkurrensverkets webbplats)
Syftet med särredovisningen i detta fall är att göra det möjligt att uppfylla villkoren i kommissionens SGEI-beslut. Enligt dessa villkor måste kommunen visa att den del av investeringen som är ett statsstöd inte gynnar någon annan del av verksamheten än den tjänst av allmänt ekonomiskt intresse som stödet är avsett för.
För det fall även det kommunala bostadsföretaget får ett stöd måste även bostadsföretaget särredovisa kostnader och intäkter för de bostäder som omfattas av förvaltnings- eller blockhyresavtalet från övrig verksamhet. Det innebär att kostnaderna för de olika delarna av företagets verksamhet måste hållas isär i företagets interna redovisning.
Kontroll av intäkter och kostnader (samt hyra till kommunen)
Modell 2a (uppdragsförvaltning)
Bostadsföretagets ersättning beräknas så att den inte överstiger kostnaderna för att utföra uppdraget och en rimlig vinst som inte överstiger den relevanta swap-räntan plus en procentenhet. Om det vid en kontroll av intäkter och kostnader visar sig att bostadsföretaget fått mer ersättning än statsstödsreglernas krav medger ska överskottet återbetalas med ränta.
Den relevanta swap-räntan publiceras på kommissionens webbplats. Swap rate proxies (europa.eu)
Om det upptäcks att överkompensation har getts och den är högst 10 procent av den genomsnittliga årliga ersättningen, kan beloppet skjutas fram till nästa period. Beloppet dras då av från den ersättning som ska betalas ut under den perioden i stället.
Kommunen ska säkerställa att ersättningen granskas av offentliganställda eller externa revisorer vilket även ska anges i förordnandet, se punkt 5 i exemplet på hur ett förordnande kan utformas ovan.
Modell 2 b (blockhyresavtal)
Bostadsföretaget betalar en hyra till kommunen som innebär att bostadsföretagets ersättning inte överstiger kostnaderna för att utföra uppdraget och en rimlig vinst som inte överstiger swap-räntan plus en procentenhet. Hyran kan beräknas årligen i efterskott eller med andra intervaller så att det motsvarar statsstödsreglernas krav på att all så kallad överkompensation måste återkrävas. Om det vid en kontroll av intäkter, kostnader och hyra visar sig att bostadsföretaget fått mer ersättning än villkoren medger ska överskottet återbetalas med ränta.
Den relevanta swap-räntan publiceras på kommissionens webbplats. Swap rate proxies (europa.eu
Om det upptäcks att överkompensation har getts och den är högst 10 procent av den genomsnittliga årliga ersättningen, kan beloppet skjutas fram till nästa period. Beloppet dras då av från den ersättning som ska betalas ut under den perioden i stället.
Kommunen ska säkerställa att ersättningen granskas av offentliganställda eller externa revisorer vilket även ska anges i förordnandet, se punkt 5 i exemplet på hur ett förordnande kan utformas ovan.
SGEI-rapportering vartannat år
Kommunen rapporterar hur mycket stöd som lämnats för att tillhandahålla tjänsten av allmänt ekonomiskt intresse vartannat år.
Ny bedömning
Uppdraget till den nämndkontrollerade förvaltningen att tillhandahålla fastigheten som en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse bygger i detta webbstöd på att fastighetens användningsområde inte ändras.
Om behovet av bostäder för äldre minskar eller om marknadsförutsättningarna gör att stöd inte längre är nödvändigt kan kommunen upphöra med den subventionerade verksamheten. I ett sådant fall har kommunen följande alternativ:
- Sälja fastigheten förbehållslöst till högstbjudande.
Kommissionens vägledning för finansiering, omstrukturering och privatisering av statligt ägda bolag som är förenlig med reglerna för statligt stöd, det så kallade privatiseringsmeddelandet. Se särskilt avsnitt 5. - Använda fastigheten för någon annan tjänst av allmänt ekonomiskt intresse.
- Använda fastigheten för så kallad icke-ekonomisk verksamhet.
Om kommunen inte vidtar en sådan åtgärd får den verksamhet som nyttjar fastigheten ett otillåtet statsstöd.
Modellen gör det möjligt för kommunen att låta det kommunala bostadsföretaget sköta verksamheten under tio år. Därefter krävs en ny bedömning av behovet och förutsättningarna samt ett nytt beslut.