Exportera klimatindikatorerna till eget verktyg
Vi tillhandahåller metoden för miljöspendanalys och klimatindikatorer kostnadsfritt. Det gör det möjligt för dig som är systemleverantör av verktyg för spendanalys eller affärssystem (BI) att använda dessa indikatorer för att kunna erbjuda miljöspendanalys som en del av dina tjänster. På denna sida hittar du en sammanfattning om vår metod, samt övergripande steg för att kunna applicera den i ditt system.
Innehåll på denna sida
Vad är en miljöspendanalys?
En miljöspendanalys är en utökning av en klassisk spend- eller inköpsanalys, där inköpskostnaderna multipliceras med klimatindikatorer för att ta fram estimat på inköpens klimatpåverkan. Metoden är utvecklad av Upphandlingsmyndigheten med flera och klimatindikatorerna har, på uppdrag av myndigheten, tagits fram av IVL Svenska miljöinstitutet.
Beräkna och analysera inköpens klimatpåverkan med miljöspendanalys
Våra klimatindikatorer
Vi tillhandahåller idag ett hundratal klimatindikatorer som i ett kategoriträd. Indikatorerna är matchade mot klassificeringssystemen CPV (Common Procurement Vocabulary) och UNSPSC (United Nations Standard Products and Services Codes). Våra klimatindikatorer täcker ett urval av CPV- och UNSPSC-koder.
Vi har släppt klimatindikatorer för två årgångar, 2019 och 2022. Eftersom dessa bygger på ekonomiska data från åren de togs fram, är de bäst lämpade att användas ihop med inköp som gjorts under samma år.
CPV (Common Procurement Vocabulary)
UNSPSC (United Nations Standard Products and Services Codes)
Excel-fil med klimatindikatorer
Vår senaste version av miljöspendanalys som publicerades 31 januari 2025 bygger på ekonomiska data från 2022. Vår ambition är att kunna uppdatera våra indikationer minst vart fjärde år.
Miljöspendanalys – Kategoriträd och klimatindikatorer, 2022 (publicerad 31/1 2025), Excel-fil)
Tidigare versioner:
• Klimatindikatorer för 2019
Ytterligare klimatindikatorer i våra fördelningsnycklar
Vi tillhandahåller även ytterligare klimatindikatorer i fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarnas funktion är att bryta ned en klimatindikator till ett mer finfördelat resultat. För vissa kategorier kan det vara värt att ta fram en mer finfördelat eller fördjupad analys. Det sker då med hjälp av fördelningsnycklarna. Ett exempel på detta är indikatorn för drivmedel, i fördelningsnyckeln för fordonsbränslen kan denna brytas ned och anpassas beroende på hur stora andelar bensin, diesel eller E85 som köpts in.
För många indikatorer i fördelningsnycklarna finns inte någon specifik CPV- eller UNSPSC-kod, men inköpet och indikatorerna är kopplade till en kod ett steg upp i kategoriträdet.
Excel-filer med fördelningsnycklar
Fördelningsnycklarna publicerades 31 januari 2025.
- Fördelningsnyckel för livsmedel (2022)
- Fördelningsnyckel för elektricitet (2022)
- Fördelningsnyckel för drivmedel (2022)
- Fördelningsnyckel för fjärrvärme (2022)
Tidigare versioner:
Implementera metoden i system för spendanalys
Vi ger inte några djupgående tekniska eller programbaserade beskrivningar eller råd, bland annat eftersom system kan vara olika utformade. Däremot har Upphandlingsmyndigheten i samverkan med HBV (Föreningen husbyggnadsvaror) gjort en gemensam pilotstudie 2021, där miljöspendanalys infördes i HBV:s BI-system. Nedan redovisar vi några övergripande steg och insikter från det arbetet.
Grundläggande för att miljöspendanalysens klimatindikatorer ska kunna integreras i ett system är att systemet läser in inköpsdata som kan matchas mot indikatorerna. Detta kan vara data från fakturahanteringen eller leverantörsreskontra i ekonomisystem, samt data från artikeldatabaser.
Beroende på hur ditt system är uppbyggt kan miljöspendanalysens klimatindikatorer matchas mot antingen den eller de kategoristrukturer du använder eller andra klassificeringar som ditt systems kategoristruktur är uppbyggt mot.
Tips och rekommendationer kring hur du kan resonera i matchningen hittar du under steg 3: ”Matcha klimatindikatorer mot inköp” på sidan Miljöspendanalys – så gör du steg för steg.
Våra klimatindikatorer anges i enheten CO2-ekvivalenter per spenderad krona. Detta möjliggör beräkning av klimatpåverkan utan att behöva räkna på faktiskt mängd eller volym på varan eller tjänsten. Det innebär också att indikatorerna helt enkelt används som multiplikatorer i ett BI-system enligt den matchning som gjorts.
Beräkning av miljöpåverkan
Inköpsvolym (kronor exklusive moms) ｘ Klimatindikator (klimatpåverkan per krona) = Indikerad klimatpåverkan (kg CO2-ekvivalenter)
Skatter, moms och andra avgifter som tillkommer ovanpå en varas eller tjänsts grundpris ska inte ingå i beräkningen av klimatpåverkan. För att undvika det bör det i integreringen med systemet knytas en flaggning eller kodning till skatter och avgifter så att dessa inte ger någon klimatpåverkan i beräkningen. En sådan kodning skulle kunna ske mot Skatteverkets eller mottagarens konto (exempelvis bankkonto), organisationsnummer eller konteringen enligt kontoplanen. Momsproblematiken hanteras bäst och blir mest exakt om klimatpåverkan beräknas på fakturans nettosumma (summan exklusive moms). I andra fall kan momsen räknas av schablonmässigt med antagna momssatser på så varugruppsnära nivå som möjligt för olika inköpskategorier.
Kreditfakturor och kreditbelopp kan snedvrida den beräknade klimatpåverkan, men kan vara svåra att hantera med automatik. En krediterad summa kan antingen innebära ett återtag av en vara, vilket innebär att varan inte använts av köparen, eller att varan använts av köparen men att köparen av någon anledning ändå får pengarna tillbaka. I det första fallet bör köparen kanske inte belastas med varans klimatpåverkan, medan köparen i det andra fallet borde belastas med varans klimatpåverkan.
I ett idealt fall skulle ett system kunna låta köparen manuellt markera vad som gäller i varje enskilt kreditfall. Om den möjligheten inte finns, bör hanteringen ske utifrån hur stor påverkan krediten har på en inköpskategoris totala klimatpåverkan. Om klimatpåverkan är betydande, det vill säga att den beräknade klimatpåverkan som uppkommer på krediteringen skiftar storleksordningen på inköpskategorierna, bör det undersökas om detta belopp ska inkluderas.
Som tidigare nämnts kan våra fördelningsnycklar användas för att få fram ett mer finfördelat resultat. Om köparen redan har mer detaljerade data om sina inköp, som till exempel vilka typer av drivmedel som köpts in, kan det vara lämpligt att även använda fördelningsnycklarnas klimatindikatorer. Dessa kan antingen matchas in mot den eller de kategoristrukturer ditt system är uppbyggt mot, eller eventuellt byggas in som specifika beräkningsflöden.
Så kan miljöspendanalys införas i system för inköpsanalyser – HBV (rapport)
Här hittar du fördjupad information om pilotstudien från 2021 där miljöspendanalys infördes i HBV:s BI-system.
Möjlig vidareutveckling med miljövarudeklarationer och koppling till artikelnivå
I pilotstudien tillsammans med HBV undersöktes möjligheten att skapa kopplingar nere på artikelnivå, det vill säga att beräkna klimatpåverkan för enskilda artiklar. Detta gjordes med syftet att undersöka om information om klimatpåverkan på artikelnivå kunde föras uppåt i systemet och successivt ersätta våra klimatindikatorer på högre nivå, för att få fram ett mer finfördelat resultat.
HBV:s system klarade av denna typ av operationer, den stora utmaningen kom i stället från att det vid tillfället för pilotstudien inte fanns tillräcklig med data och information på artikelnivå. Till exempel att leverantörer, för de flesta artiklar, saknade information om kodning till olika klassificeringssystem såsom UNSPSC och CPV. För att kunna skilja mellan artiklar som i stort sett är likadana behövdes dessutom ett stort antal specifika indikatorer. Det ingår inte i vårt uppdrag att ta fram indikatorer för en stor mängd specifika artiklar, däremot är en möjlig väg framåt för dig som är systemleverantör att använda standardiserade miljövarudeklarationer (till exempel EPD:er) som beskriver en specifik artikels klimatpåverkan. Detta kan till exempel appliceras genom att ställa krav på leverantörer att arbeta fram sådan information.
Att införa miljöspendanalys-funktioner i ert system och genom att i ert system också möjliggöra hantering av artikelspecifika klimatuppgifter från produktleverantörerna, är ett sätt att hjälpa både leverantörer och köparen att förbereda sig för införandet av EU:s digitala produktpass, något som börjar införas runt 2028 (Ekodesignförordningen, läs mer om förordningen hos Energimyndigheten).